Elevhälsotjänsterna är fortfarande en nära del av skolornas och läroanstalternas vardag
Det sektorsövergripande elevhälsoarbetet inom läroanstalterna har varit fortsatt intensivt även efter att ansvaret för att ordna elevhälsotjänster överfördes till välfärdsområdena 2023. Däremot samarbetar elevhälsotjänsterna till och med mer sällan än tidigare med mentalvårdstjänsterna på bas- och specialnivå för barn och unga. Uppgifterna framgår av de nyligen publicerade resultaten av datainsamlingen OPA 2024.
”När välfärdsområdena övertog ansvaret för att ordna alla elevhälsotjänster befarade man att tjänsterna skulle flytta bort från skolorna och att samarbetet med lärarna skulle försämras. Drygt ett år efter förändringen har hotbilderna inte förverkligats, utan tjänsterna erbjuds även numera huvudsakligen vid läroanstalterna och de yrkesutbildade inom elevhälsotjänsterna berättar att lärarna fortfarande är bland deras viktigaste samarbetspartner”, konstaterar Marke Hietanen-Peltola, överläkare vid THL.
Däremot har förväntningarna på ett tätare samarbete mellan elevhälsotjänsterna och andra social- och hälsovårdstjänster ännu inte uppfyllts. Enligt resultaten av datainsamlingen har samarbetet mellan elevhälsotjänsterna och rådgivningen i uppfostrings- och familjefrågor, mentalvårds- och missbrukartjänsterna på basnivå samt den ungdomspsykiatriska specialiserade sjukvården minskat under de två senaste åren, men de regionala skillnaderna är stora.
Datainsamlingen OPA 2024 utredde elevhälsotjänsternas status läsåret 2023–2024. Enkäten besvarades av sammanlagt nästan 1 700 hälsovårdare, kuratorer, psykologer och läkare inom elevhälsotjänsterna från alla välfärdsområden.
Allt större del av de yrkesutbildade personernas arbetstid läggs på psykiska problem
Yrkesutbildade personer inom elevhälsotjänsterna använder en betydande del av sin arbetstid till psykiska problem hos studerande, och andelen har ökat ytterligare under två år. Andelen hade ökat särskilt inom elevhälsotjänsterna inom den grundläggande utbildningen, bland läkarna till cirka 20 procent, bland kuratorerna och psykologerna till cirka 40 procent av arbetstiden.
”Ökningen av arbetstiden som används till psykiska problem vittnar om att elevhälsotjänsterna åtminstone i viss mån har kunnat svara på det ökade hjälpbehovet, men att man behöver intensifiera samarbetet med mentalvårdstjänsterna för att de studerande ska kunna erbjudas tillräckligt stöd”, säger Hietanen-Peltola.
Det gemensamma arbetet har förblivit starkt
Andelen förebyggande arbete per studerande har minskat i och med att arbetet i allt högre grad fokuserar på att behandla till exempel psykiska problem, uppmärksamhetsstörningar och riklig frånvaro. För närvarande genomförs till exempel inte hälsoundersökningar inom skol- och studerandehälsovården enligt bestämmelserna.
Det förebyggande elevhälsoarbetet som stöder hela skolgemenskapen fortsätter dock som tidigare. Den arbetstidsandel som yrkesutbildade personer använder till gemensamt arbete har hållits på samma nivå eller till och med ökat. Liksom tidigare deltar hälsovårdarna, kuratorerna och psykologerna i läroanstaltens planberedning, utvecklandet av gruppdynamiken, ordnandet av välfärdsevenemang, uppföljningen av välfärdsinformation och föräldrakvällar.
De regionala skillnaderna i tillgången till tjänster är fortfarande stora
Elevhälsotjänsternas personalresurser utreddes i datainsamlingen TEAviisari våren 2024. Enligt resultaten har resurserna delvis utvecklats gynnsamt och till exempel kurators- och hälsovårdardimensioneringarna har nästan nått samma nivå som de nationella rekommendationerna. Det finns dock stora regionala skillnader i resurserna, särskilt i fråga om läkarna och elevhälsans psykologer.
”De tidigare skillnaderna mellan kommunerna och samkommunerna har blivit skillnader mellan välfärdsområdena. Dessutom varierar tillgången till tjänster även inom välfärdsområdena. Den eftersträvade jämlikheten i tillgången till elevhälsotjänster förverkligas ännu inte”, berättar Kirsi Wiss, projektchef vid THL.
Inom skol- och studerandehälsovården samt inom elevhälsans psykolog- och kuratorstjänster är det möjligt att identifiera stödbehoven i god tid. Det är viktigt att säkerställa att personalen är tillräcklig och kompetent för att de fördelar som eftersträvas med arbetet för att främja välfärd och hälsa ska kunna uppnås.
”Ett förebyggande arbetssätt och tidigt stöd främjar välfärden och dämpar också kostnadsökningen, vilket är viktigt att komma ihåg i en sträng ekonomisk situation”, påminner Wiss.
Mer information
Resultat av enkäten OPA2024 (på finska)
Marke Hietanen-Peltola
överläkare
THL
tfn 029 524 7294
Kirsi Wiss
projektchef
THL
tfn 029 524 7705
[email protected]
