Enkäten Hälsa i skolan: Eleverna i de svenskspråkiga grundskolorna mår bättre än de finskspråkiga i skolan, men upplever mer psykiskt våld hemma

Av resultaten av enkäten Hälsa i skolan framgår att eleverna i de svenskspråkiga grundskolorna mår bättre i skolan än eleverna i de finskspråkiga skolorna, men att de oftare upplever psykiskt våld av en förälder eller någon annan vårdande vuxen.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) rapporterar nu för första gången separat om resultaten av enkäten Hälsa i skolan 2019–2023 i de svenskspråkiga grundskolorna.

Det var vanligare att eleverna i de svenskspråkiga grundskolorna upplevde att lärarna var intresserade av hur de mår jämfört med upplevelserna i de finskspråkiga skolorna. Skillnaden var 7–8 procentenheter till förmån för de svenskspråkiga grundskoleeleverna. Det var vanligare att eleverna i de svenskspråkiga skolorna upplevde att de kan tala med en vuxen i skolan om sådant som tynger sinnet jämfört med upplevelserna hos eleverna i de finskspråkiga skolorna.

Eleverna i de svenskspråkiga grundskolorna hade mer sällan varit delaktiga i skolmobbning (29 %) än eleverna i de finskspråkiga skolorna (34–44 %).

År 2023 var det vanligare att eleverna i de svenskspråkiga skolorna tyckte om att gå i skolan än eleverna i de finskspråkiga skolorna. Skillnaden mellan eleverna i årskurserna 4 och 5 var 6 procentenheter (79 vs. 73 %) medan skillnaden var 3 procentenheter för elever i årskurserna 8 och 9 (55 vs. 52 %).

Upplevelser av psykiskt våld hemma vanligare

Däremot var det betydligt vanligare att eleverna i de svenskspråkiga grundskolorna upplevt psykiskt våld av sina föräldrar än eleverna i de finskspråkiga skolorna. Bland flickorna (41 %) och pojkarna (36 %) i årskurserna 4 och 5 i de svenskspråkiga skolorna hade en klart större andel upplevt psykiskt våld än bland flickorna (29 %) och pojkarna (25 %) i de finskspråkiga skolorna.

Även bland elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen var skillnaden när det gäller upplevelser av psykiskt våld betydande mellan de svenskspråkiga och de finskspråkiga skolorna, cirka tio procentenheter (för flickor 13 och pojkar 8).

Resultaten går i samma riktning även i enkäten Hälsa i skolan 2019 och 2021. En bra dialog med föräldrarna var våren 2023 vanligare bland elever i de finskspråkiga skolorna än bland elever i de svenskspråkiga skolorna.

Det fanns knappt några regionala skillnader i upplevelserna av psykiskt våld mellan de svenskspråkiga grundskolorna i enkäten 2023, utan resultaten låg på samma nivå i Södra Finland, Österbotten och Egentliga Finland.

Det är svårt att lägga fram orsaker till den överraskande, konsekventa skillnaden mellan språkgrupperna när det gäller upplevelser av psykiskt våld, bedömer Anni Matikka, sakkunnig vid THL. ”Detta är den första, om än tydliga, statistiska observationen av ämnet. Det behövs tid för att reflektera över, utreda och undersöka orsakerna. Enkäten Hälsa i skolan ger inga direkta svar på detta.”

Det är möjligt att eleverna i de svenskspråkiga skolorna identifierar psykiskt våld bättre än i de finskspråkiga, funderar undervisningsråd Christine Söderek vid Utbildningsstyrelsen. Å andra sidan anser hon att det också är viktigt att utreda upplevelserna noggrannare och fundera på om det borde erbjudas ett starkare stöd för föräldraskapet.

I årskurserna 8 och 9 i de svenskspråkiga skolorna hade en av tio (10 %) upplevt diskriminering på grund av språk, bland eleverna i de finskspråkiga skolorna var motsvarande siffra endast 4 procent.

Den svenskspråkiga servicen är inte jämlik

Barn och unga i svenskspråkiga skolor hade oftare än finskspråkiga besökt yrkesutbildade personer inom elevvårdstjänsterna, men upplevde mer sällan än elever i finskspråkiga skolor att de fått stöd och hjälp vid behov. Till exempel upplevde 70 procent av de svenskspråkiga grundskoleeleverna att de fått det stöd och den hjälp de behövt av skolhälsovårdaren. Bland de finskspråkiga var motsvarande andel 84 procent.

Eleverna i årskurserna 8 och 9 inom den finskspråkiga grundläggande utbildningen upplevde oftare än de svenskspråkiga att de fått hjälp och stöd av skolhälsovårdaren, läkaren, kuratorn och psykologen. Skillnaderna varierade från 9 till 19 procentenheter till de finskspråkiga skolornas fördel. Skillnaderna var lika både för flickor och pojkar.

Eleverna i de svenskspråkiga skolorna upplevde att hälsoundersökningen var personlig och diskuterande mer sällan än i de finskspråkiga skolorna.

Enligt Christine Söderek är man medveten om att det förekommer regionala utmaningar när det gäller möjligheterna att få social- och hälsovårdstjänster på basnivå på svenska: ”Detta kan leda till att man inom elevvårdstjänsterna bär upp barn och unga som behöver mer omfattande stöd och som således inte får det stöd de behöver.”

Enligt Anni Matikka kan det vara särskilt svårt för barn och unga att be om hjälp på något annat språk än sitt eget modersmål i frågor som det är svårt att få grepp om, till exempel problem med interaktionen i familjen och den psykiska hälsan.

Enligt enkäten Hälsa i skolan var upplevelsen av det egna hälsotillståndet lika ofta god hos elever i de svenskspråkiga och i de finskspråkiga skolorna. Likaså låg andelen personer som upplevt skolutmattning och som rörde på sig minst en timme per dag på samma nivå.

Enkäten Hälsa i skolan besvarades våren 2023 av sammanlagt 182 670 elever inom den grundläggande utbildningen. Av dem gick sex procent, det vill säga 11 206 elever, i en skola med svenska som undervisningsspråk.

Källa: Anni Matikka, Christine Söderek, Eetu Ervasti, Resultat av enkäten Hälsa i skolan enligt undervisningsspråk i de svenskspråkiga och finskspråkiga skolorna. Diskussionsunderlag 12/2024, THL.

Resultaten av enkäten Hälsa i skolan på thl.fi 

Indikatorbeskrivningar på thl.fi 

Mer information:

Anni Matikka (enkäten Hälsa i skolan)
sakkunnig, THL
tfn 029 524 7322
[email protected] 

Christine Söderek (den svenskspråkiga grundläggande utbildningen)
undervisningsråd
Utbildningsstyrelsen
tfn 029 533 1805
[email protected]