Enkäten Hälsa i skolan: Ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer drabbas av problem med hälsa, sociala relationer och delaktighet
Enligt resultaten från enkäten Hälsa i skolan 2023 rapporterar ungdomar som upplever att familjens ekonomiska situation är dålig oftare än andra om sämre psykisk och fysisk hälsa, ensamhet, erfarenheter av våld samt begränsade möjligheter till delaktighet.
Finland hör till de bästa länderna i världen när det gäller att minska barnfattigdom, men en del barn och unga lever ändå i fattigdom. Enligt enkäten upplevde 5 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 år 2023 att familjens ekonomi var ganska eller mycket dålig. I den senaste enkäten 2025 hade andelen inte förändrats. Det motsvarar över 4 000 elever i årskurs 8 och 9.
I en studie som genomfördes av THL och Tammerfors universitet granskades sambandet mellan familjens ekonomiska situation och ungdomars välbefinnande inom fyra områden i materialet från 2023: upplevd fysisk och psykisk hälsa, sociala relationer, erfarenheter av våld samt möjligheter till delaktighet, såsom fritidsaktiviteter eller gemenskapen i klassen.
”Att granska olika aspekter av välbefinnande tillsammans är viktigt för att förstå de breda konsekvenserna av familjens dålig ekonomiska situation. För många barn och unga innebär fattigdom också begränsade möjligheter till delaktighet och sociala relationer”, säger Mia Tammelin, biträdande professor vid Tammerfors universitet.
Välfärdsbrister samlas hos samma ungdomar
Enligt studien upplevde 36 procent av ungdomarna i ekonomiskt utsatta familjer välfärdsbrister inom alla fyra områden, medan motsvarande andel bland ungdomar med god ekonomi var 7 procent.
Skillnaderna var stora och likartade även inom enskilda områden.
Till exempel upplevde ungdomar som bedömde familjens ekonomi som dålig betydligt oftare brister i fysisk och psykisk hälsa enligt minst ett av de undersökta måtten (64 %) jämfört med ungdomar som bedömde ekonomin som god (28 %). Måtten omfattade måttlig eller svår ångest, depressionssymtom som varat minst två veckor, upprepat självskadebeteende, missnöje med livet och dålig fysisk hälsa.
En upplevd dålig ekonomisk situation hängde också samman med sämre sociala relationer, såsom ensamhet, mobbning på grund av familjesituationen, svårigheter att tala med föräldrar om egna frågor samt regelbundet ansvar för vård av en familjemedlem eller närstående. Dessa ungdomar hade också oftare erfarenheter av psykiskt, fysiskt eller sexuellt våld.
Det är viktigt att nedskärningar i socialskyddet inte återkommande riktas mot de mest utsatta
Allt fler familjer lever i en pressad ekonomisk situation. Enligt THL:s beräkningar kommer 27 000 nya barn att hamna under gränsen för låg inkomst till följd av nedskärningar i socialskyddet under 2024–2025. Det är viktigt att ta hänsyn till de samlade välfärdsbristerna när socialpolitiken utvecklas.
”Vid beslutsfattande bör man undvika samtidiga nedskärningar i socialskyddet som drabbar de mest utsatta”, säger Johanna Närvi, forskningschef vid THL. ”Samtidigt är det viktigt att säkerställa tillräckliga resurser inom social- och hälsovårdstjänster och skolor, där man kan stödja välbefinnandet hos barn i familjer med ekonomiska svårigheter.”
Källa:
Tammelin, M., Lamberg, H., Närvi, J., Helenius, J. (2025) Perheensä taloudellisen tilanteen huonoksi arvioivien perusopetuksen 8.- ja 9.-luokkalaisten hyvinvointi. Kouluterveyskyselyn vuoden 2023 tuloksia (på finska). Forskning i korthet 47/2025, Finlands sociala tillstånd 4/2025. Institutet för hälsa och välfärd, Helsinki.
Mer information:
Mia Tammelin
biträdande professor, forskningsdirektör
Forskningscentrum för barndom, ungdom och familj
Tammerfors universitet
tfn 050 479 3680
[email protected]
Hanne Lamberg
Forskare
Tammerfors universitet
tfn 050 408 6946
[email protected]
Jenni Helenius
Ansvarig forskare för enkäten Hälsa i skolan, utvecklingschef
THL
tfn 029 524 8406
[email protected]
Johanna Närvi
forskningschef
THL
tfn 029 524 7467
[email protected]
