Fågelinfluensan utgör en risk för folkhälsan - hälsosäkerheten på pälsfarmer måste förbättras
Enligt nuvarande uppgifter har fågelinfluensa spridit sig till tjugoen pälsfarmer i Finland. De första resultaten från helgenomsekvensering, det vill säga undersökning av virusets arvsmassa, tyder på att vildfåglarnas roll, särskilt skrattmåsarnas, som smittkälla.
Detta framgår av Institutet för hälsa och välfärds (THL) och Livsmedelsverkets gemensamma "rapid communication"-artikel i vetenskapstidningen Eurosurveillance, som beskriver den pågående fågelinfluensaepidemin på pälsfarmer i Mellersta och Södra Österbotten.
"Vid smittor som spridit sig i större utsträckning på enskilda farmer kan man inte utesluta möjligheten till intern smitta på farmerna. De nuvarande förhållandena på pälsfarmer där effektivt fågelskydd saknas, möjliggör spridningen av viruset från vildfåglar till djuren på pälsfarmerna. Riskhanteringen skulle förutsätta åtgärder på pälsfarmerna för att förhindra att fåglarna kommer i kontakt med pälsdjuren", säger avdelningsdirektör Terhi Laaksonen vid Livsmedelsverket.
Enligt forskningsresultaten finns det mutationer i en del av virusen hos pälsdjur som tyder på att viruset muterar till följd av däggdjurssmitta. På två farmer konstaterades virus med mutationer som effektiverar virusets replikering i däggdjursceller.
Det är viktigt att följa upp mutationer som kan påverka virusets sjukdomsalstrande förmåga, eftersom fågelinfluensaviruset lätt förändras och deras förmåga att orsaka sjukdom även hos människan ökar i och med så kallad däggdjursadaptation, dvs. anpassning till däggdjur.
"För minkarnas del är denna risk särskilt stor på grund av likheter mellan minkars och människans luftvägar. Minkarna kan också bli smittade av människans säsongsinfluensa, vilket ökar risken för att nya viruskombinationer uppstår", säger THL:s specialsakkunnig Erika Lindh.
"Ärendet är av nationell betydelse, men det är även mer omfattande än så. Även internationella hälsovårdsmyndigheter och forskare är rädda för att däggdjursadapteringen i värsta fall leder till att en ny variant av influensaviruset uppstår", säger avdelningsdirektör Otto Helve vid THL.
I publikationen beskrivs det epidemiologiska läget, faktorer som lett till spridningen av viruset till farmerna samt myndighetsverksamheten i anslutning till hanteringen av smittor.
Referens
Highly pathogenic avian influenza A(H5N1) virus infection on multiple fur farms in the South and Central Ostrobothnia regions of Finland, July 2023. Lindh E., Lounela H., Ikonen N., Kantala T., Savolainen-Kopra C., Kauppinen A., Österlund P., Kareinen L., Katz A., Nokireki T., Jalava J., London L., Pitkäpaasi M., Vuolle J., Punto-Luoma AL., Kaarto R., Voutilainen L., Holopainen R., Kalin-Mänttäri L., Laaksonen T., Kiviranta H., Pennanen A., Helve O., Laamanen I., Melin M., Tammiranta N., Rimhanen-Finne R., Gadd T., Salminen M.. Euro Surveill. 2023;28(31):pii=2300400.
Mer information
Fågelinfluensa (Livsmedelsverket)
Erika Lindh
specialforskare
THL
[email protected]
Otto Helve
direktör, hälsosäkerhet
THL
[email protected]
Terhi Laaksonen
direktör för avdelningen för djurens hälsa och välfärd
Livsmedelsverket
[email protected]
Riikka Holopainen
enhetschef, djurhälsodiagnostik
Livsmedelsverket
[email protected]
