Informationshanteringen inom socialvården framskrider inom välfärdsområden – men även fördröjningarna är kända 

Utgivningsdatum 21.8.2024 9.45 | Publicerad på svenska 21.8.2024 kl. 9.51
Nyhet

Upphandlingarna av systemen inom socialvården i välfärdsområdena är på slutrakan. Införandet av Kanta-tjänsterna fördröjs dock av de förändrade övergångsperioderna som kan påverka utvecklingsarbetet med systemen.

THL och FPA utredde på våren 2024 vilka faktorer som påskyndar och fördröjer införandet av Kanta-tjänsterna inom socialvården i välfärdsområdena. Välfärdsområdena rapporterar att de lyckats särskilt väl i sina upphandlingar av informationssystem och i sin intern organisering.  

Lagändringarna och personalomsättningen identifierades som fördröjande faktorer. Dessutom väntar välfärdsområdena på att systemleverantörerna kan utveckla klientdatasystemen så att de uppfyller kraven.  

De förändrade tidtabellerna utmanar införandets framskridande. Ändringarna i lagstiftningen har möjliggjort en ny övergångsperiod, vilket innebär att en del av välfärdsområdena som tidigare haft en snabb tidtabell nu planerar att ansluta sig först senare.

Utvecklingstakten av klientdatasystemet avgör hur fördelarna realiseras

Alla välfärdsområden har en plan för att ansluta sig till eller utöka användningen av Kanta-tjänsterna. Ett enhetligt klientdatasystem har valts för 17 välfärdsområden. Några välfärdsområden har först nu påbörjat konkurrensutsättningen av ett nytt klientdatasystem. Innan det nya systemet har tagits i bruk använder välfärdsområdena system som flera olika leverantörer producerat och olika versioner av dem.

I fortsättningen fås största delen av de uppgifter som behövs för uppföljning och bedömning av välfärdsområdenas socialvårdstjänster direkt via Kanta-tjänsterna. Regionernas möjligheter att leda och styra sin egen serviceutveckling förbättras avsevärt under de kommande tre åren. De mer omfattande funktionerna i Kanta-tjänsterna kan utnyttjas i exempelvis situationer med både privat och offentlig serviceproduktion.

Kostnaderna för social- och hälsovården uppgår till cirka 24 miljarder, varav socialvårdens andel är nästan hälften. För att följa upp, utveckla och styra socialvårdstjänsterna behövs faktabaserad information för att man till exempel ska känna till kostnaderna för klientrelationer inom socialvården och servicens framgång. Endast med verklighetsbaserad information kan man ge klienterna tjänster som är effektiva i rätt tid.

Fördelarna med Kanta-tjänsterna i utmaningarna med att utveckla tjänsterna

Den kunskapsmässiga utvecklingen av socialvårdens tjänster stöds av att uppgifter som sparats via Kanta-tjänsterna samlas i THL:s uppföljningsregister för socialvården. Utvecklingsarbetet med klientdatasystemen skulle senast nu även ge aktörerna inom social- och hälsovården denna nytta av Kanta-tjänsterna. Med hjälp av Kanta-tjänsterna behöver välfärdsområdena inte separat lämna in registeruppgifter till THL. En förutsättning är att aktörerna inom socialvården har anslutit sig till Kanta-tjänsterna och lagrar klientuppgifter i ändamålsenlig form i klientdatalagret.

De flesta klienter som använder socialtjänster måste fortfarande vänta på nyttan som Kanta-tjänsterna har att erbjuda. Klientens vy över sina egna uppgifter förbättras med hjälp av MittKanta. 

Uppgifter som registrerats inom socialtjänsterna kommer sannolikt att vara synliga i MittKanta redan under hösten i fem välfärdsområden.

Tills vidare kan välfärdsområdena ännu inte med hjälp av Kanta-tjänsterna söka uppgifter som registrerats av en annan personuppgiftsansvarig inom socialvården, eftersom detta kräver att hanteringen av uppgiftsöverföringar utvecklas i klientdatasystemen.

Privata serviceproducenter deltar i den offentliga serviceproduktionen   

Privata organisationer producerar en betydande del av socialvårdstjänsterna för välfärdsområdena. Privata aktörer inom socialvården behöver välfärdsområdenas stöd innan de ansluter sig till Kanta-tjänsterna, eftersom till exempel informationsgången kräver interoperabilitet mellan systemen. Välfärdsområdena har också inlett planeringen av stödet för att möjliggöra samarbete. THL och FPA har utarbetat en anvisning som stöder samarbetet. 

Informationssystemet måste certifieras i tid  

Systemleverantörerna ansvarar för att erbjuda sina kunder ett klientdatasystem som uppfyller kraven. När en systemleverantör påskyndar certifieringen av sitt system undviks överbelastning i samtestningen och man säkerställer att införandet framskrider smidigt i enlighet med lagen om kunduppgifter.

Social- och hälsovårdsorganisationen måste reservera minst ett halvt år för ett kontrollerat införande av systemet. Det lönar sig för systemleverantörerna att beakta detta även i sitt eget utvecklingsarbete.

FPA:s Kanta-tjänster och THL har publicerat definitioner av systemet enligt anslutningsskyldigheten i lagen om kunduppgifter. Ännu finns det inte ett enda klientdatasystem som uppfyller kraven i anslutningsskyldigheten i lagen om kunduppgifter. 

Mer information: 

Ida-Lotta Sandström 
specialplanerare 
Institutet för hälsa och välfärd 
fornamn.efternamn(at)thl.fi 

Jaana Nissilä 
Expert på affärsverksamhet 
FPA 
fornamn.efternamn(at)kela.fi

Mer om ämnet: 

Handbok för fungerande samarbete i informationshantering inom socialvården: Välfärdsområden och tjänsteproducenter som samarbetspartner (yhteistyötilat.fi) 

Certifiering och väsentliga krav (kanta.fi) 

Nyhet THL 16.8.2024: Hyvinvointialueiden lopulliset sote-taloustiedot vuodelta 2023 käytettävissä suunnitteluun ja vertailuun

 

Informationshantering inom social- och hälsovården Sote-palvelujen johtaminen Tiedonhallinta sosiaali- ja terveysalalla kanta - Tiedonhallinta sosiaali- ja terveysalalla sostiedonhallinta - Tiedonhallinta sosiaali- ja terveysalalla