Sjuklighetsindex: Tydliga skillnader mellan välfärdsområdena, men sjukligheten i hela landet har minskat
Det finns påtagliga skillnader i sjukligheten mellan välfärdsområdena. Enligt sjuklighetsindexet bor de friskaste finländarna i huvudstadsregionen och Österbotten, de sjukaste i Norra Savolax, Norra Österbotten och Norra Karelen. Den traditionella indelningen mellan öst och väst mellan det sjukare östra Finland och det friskare västra Finland syns fortfarande tydligt.
I en jämförelse mellan städer med över 50 000 invånare är sjukligheten störst i Kuopio, Uleåborg och Kotka, minst i Esbo och Helsingfors. Även om situationen i städerna med den största sjukligheten till en viss del verkar bero på olika sjukdomar, har städerna gemensamt att sjukdomarna i stöd- och rörelseorganen samt allvarliga psykiska störningar är vanligare där än genomsnittet.
Skillnaderna i sjukligheten beror på faktorer som anknyter till levnadsförhållandena, livsstilen, ärftliga faktorer samt hälso- och sjukvårdens verksamhet. Resultaten ger inte en bild av de eventuella effekterna av service- och vårdskulden till följd av behandlingen av coronaepidemin på resultaten, eftersom tidsserien inte sträcker sig till coronaepidemin.
Figur 1. Sjuklighetsindexet i kommunerna och välfärdsområdena under tidsperioden 2017–2019. Jämförelsetalen har åldersstandardiserats, vilket innebär att områdenas olika åldersstrukturer inte påverkar resultaten. (Hela Finland = 100.)
Olika utvecklingsförlopp i sjuklighetens delindex
Sjukligheten bland finländarna har minskat stadigt under hela 2000-talet. Granskat enligt sjukdomsgrupp kan man dock observera olika utvecklingsförlopp. Till exempel har det skett en litet ökning i cancerindexet, och indexet för sjukdomar i stöd- och rörelseorganen för sin del har minskat under åren 2000–2019 på olika håll i landet.
"Olika faktorer ligger bakom utvecklingen enligt sjukdomsgrupp. Cancerindexet beskriver hur vanligt det är att insjukna i cancersjukdomar och indexökningen beror bland annat på utvecklingen av tidig cancerdiagnostik. Indexet för sjukdomar i stöd- och rörelseorganen beskriver däremot andelen personer i arbetsför ålder som är sjukpensionärer på grund av sjukdomar i stöd- och rörelseorganen. Bakom minskningen ligger bland annat minskningen av antalet långvariga och belastande sjukdomar i stöd- och rörelseorganen, men sannolikt också förändringar i grunderna för att beviljas invalidpension", berättar Seppo Koskinen, forskningsprofessor vid THL.
Sjuklighetsindex beskriver sjukligheten hos befolkningen i kommuner och regioner i proportion till hela landet vars jämförelsetal är 100. Ju lägre talet för en stad, kommun eller ett landskap är, desto friskare är befolkningen.
Tolkning av sjuklighetsindexet
I sjuklighetsindexet har man beaktat sju allvarliga sjukdomsgrupper och fyra olika viktningsaspekter. Sjukdomsgrupperna i indexet är cancer, kranskärlssjukdom, cerebrovaskulära sjukdomar, sjukdomar i rörelseorganen (muskuloskeletala sjukdomar), psykiska störningar, olycksfall och demens.
Indexet publiceras både som åldersstandardiserat och icke-åldersstandardiserat. De åldersstandardiserade resultaten eliminerar åldersstrukturernas inverkan, och därför lämpar sig resultatet för regionala jämförelser. Det icke-åldersstandardiserade indexet beskriver i sin tur den verkliga sjukdomsbördan i en region, eftersom det beaktar antalet äldre personer.
Det sjuklighetsindex som nu uppdaterats är baserat på uppgifter från 2000–2019. Informationsproduktionen utvecklas i fortsättningen till ett nytt nationellt hälsoindex.
Mer information
Resultaten som kartor och profiler i tjänsten Terveytemme.fi
Resultaten som tabeller och öppna data i tjänsten Sotkanet.fi
Seppo Koskinen
forskningsprofessor, THL
tfn 029 524 8762
[email protected]
Timo Koskela (hjälp för media i datafrågor)
specialplanerare, THL
tfn 029 524 6845
[email protected]
