Studie: Redan en liten mängd motion minskar risken för psykisk belastning bland högskolestuderande
Resultaten från Hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT) visar att redan en liten mängd motion minskar sannolikheten för psykisk belastning. Undersökningsmaterialet samlades in mitt under coronaepidemin våren 2021.
Psykisk belastning var vanligt bland högskolestuderande under coronaepidemin. Över 60 procent av kvinnorna och nästan hälften av männen upplevde psykisk belastning. Man vet att andelarna sedan dess har sjunkit, men de är fortfarande mycket höga.
Undersökningen visade att redan en liten mängd motion, utan att motionsrekommendationen uppfylldes, minskade sannolikheten för psykisk belastning. Studerande som rörde på sig enligt motionsrekommendationen var minst psykiskt belastade.
För vuxna rekommenderas minst 2,5 timmar rask motion som höjer pulsen per vecka eller minst 1 timme 15 minuter ansträngande motion per vecka. Dessutom rekommenderas motion som förbättrar muskelstyrkan och rörelsekontrollen minst två gånger i veckan samt lätt vardagsrörelse så ofta som möjligt.
Fysisk aktivitet och psykisk hälsa går hand i hand
Det är känt att sambandet mellan motion och psykisk hälsa är dubbelriktat. Fysisk aktivitet förbättrar humöret, stöder sömnen samt förebygger och minskar psykiska symtom. På motsvarande sätt gör en fysiskt passiv livsstil och psykiska symtom det svårt att börja röra på sig och upprätthålla rörligheten och påverkar funktionsförmågan och orken i vardagen på ett övergripande sätt.
Resultaten av undersökningen lyfte fram hur motion kan stöda den psykiska hälsan i utmanande tider.
”Motion är ett sätt att upprätthålla de fysiska och psykiska resurserna samt studieförmågan. Och detta gäller inte bara under undantagsförhållanden", konstaterar forskningschef Kaija Appelqvist-Schmidlechner.
"För att stöda de studerandes välbefinnande är det viktigt att fästa särskild uppmärksamhet vid motionsvanor hos studerande som rör på sig lite och är psykiskt belastade. I bästa fall erbjuder motion mer energi och återställer vardagens ansträngningar när man rör på sig genom att lyssna på sig själv och kroppen", påminner Appelqvist-Schmidlechner.
Motion utnyttjas fortfarande alltför lite för att förebygga och behandla psykiska problem hos studerande.
"Träningens effekt har bedömts vara jämförbar med till och med läkemedelsbehandling eller terapi, men i praktiska tillämpningar blir denna potential ofta outnyttjad. Stöd för den psykiska hälsan genom motion kunde bidra till att minska belastningen inom mentalvårdstjänsterna", konstaterar Appelqvist-Schmidlechner.
Man har strävat efter att svara på detta behov i Likes forskningscentrums projekt MieliLiike, där man har utvecklat en modell för att föra fysisk aktivitet på tal som stöd för den psykiska hälsan. Med modellen kan till exempel personal inom studerandehälsovården och studerandenas välbefinnande utnyttja fysisk aktivitet och motion i naturen i sitt klientarbete som stöd för vården och främjandet av psykisk hälsa.
”Tyvärr strävar man ofta efter att lösa psykiska symtom och problem med hjälp av medicinering, varvid bakomliggande orsaker eller brister med anknytning till levnadsvanorna inte rättas till. En fysiskt passiv livsstil upprätthåller också sömnsvårigheter och försvårar en hälsosam och regelbunden måltidsrytm", påminner ledande expert Anu Kangasniemi vid Likes forskningscentrum.
Ensamhet är en central faktor som hotar den psykiska hälsan
Resultaten av undersökningen visar också att upplevelsen av ensamhet är en central riskfaktor för psykiska symtom. I undersökningen hade den fysiska aktiviteten dock ett samband med mindre psykisk belastning trots upplevelser av ensamhet.
"Resultaten stärker uppfattningen om hur viktiga sociala kontakter är för de ungas psykiska hälsa och hur viktigt det är att upprätthålla de studerandes sociala nätverk", berättar forskningschef Suvi Parikka.
"Resultaten tyder dock också på att motion kan stöda den psykiska hälsan även i situationer där man har få sociala kontakter, såsom under coronaepidemin", fortsätter Parikka.
Resultaten grundar sig på ett omfattande enkätmaterial som samlats in i Hälso- och välfärdsundersökningen av högskolestuderande (KOTT), som bestod av svar från 6258 högskolestuderande i åldern 18–34 år. Deltagarna valdes slumpmässigt från högskolor runt om i Finland.
Källa
Appelqvist-Schmidlechner K, Kangasniemi A, Ikonen J, Lahti J, Parikka S. (2025). Korkeakouluopiskelijoiden fyysinen aktiivisuus ja mielenterveysoireilu koronapandemian aikana (på finska) [Högskolestuderandes fysiska aktivitet och psykiska symtom under coronapandemin]. Liikunta & Tiede 62 (3), 89–97
Mer information
Kaija Appelqvist-Schmidlechner
forskningschef
THL
tfn 029 524 7275
[email protected]
Anu Kangasniemi (MieliLiike - mielenterveyttä liikkumalla)
ledande expert
Likes, Jyväskylä yrkeshögskola
tfn 040 684 7006
[email protected]
Suvi Parikka (undersökningen KOTT)
forskningschef
THL
tfn 029 524 7959
[email protected]
Projektet MieliLiike - mielenterveyttä liikkumalla (på finska)
Hälso- och välfärdsundersökning av högskolestuderande (KOTT)
