THL: Luftvägsinfektioner är vanliga särskilt under vintern och ökar sjukhusbördan
I Finland cirkulerar för närvarande flera virus som orsakar luftvägsinfektioner bland befolkningen. På vintern orsakas infektioner av bland annat corona-, influensa-, rhino- och adenovirus samt RSV. Coronaviruset cirkulerar bland befolkningen under hela året. Även bakterier, såsom pneumokocker, orsakar luftvägsinfektioner.
"Den totala sjukhusbördan som orsakas av luftvägsinfektioner är för närvarande normal för denna årstid. Situationen i slutet av året samt tidpunkten för coronaepidemin och andra virusepidemitoppar kan dock inte med säkerhet förutspås", säger Tuija Leino, överläkare vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).
Antalet coronasmittor håller på att öka. Höstens dominerande variant av coronaviruset är XBB-underlinjen EG.5 av omikron. De cirkulerande coronavirusvarianterna är sinsemellan mycket likartade och enligt nuvarande uppgifter avviker sjukdomsbilden inte från varandra.
RSV- och influensaepidemierna har ännu inte börjat, även om enskilda fall har rapporterats till THL:s register över smittsamma sjukdomar. Man förväntar sig att RSV- och influensasmittorna ökar före årsskiftet. Influensaepidemin når ofta sin kulmen först efter årsskiftet.
Tuija Leino berättar att man ska stanna hemma med sjukdomar som liknar en lindrig förkylning oberoende av orsaken.
"Stanna hemma om du är sjuk. Det är ändå svårt att undvika att luftvägsvirus sprids, eftersom de kan smitta även om man ännu inte har symtom", förklarar Leino.
En liten del av de insjuknade behöver sjukhusvård.
"Majoriteten av sjukhusinläggningarna på grund av en luftvägsinfektioner förblir mikrobiologiskt obekräftade eller så har de orsakats av något annat virus än corona, influensa eller RSV", preciserar Leino.
För närvarande ökar antalet patienter som behöver sjukhusvård på grund av corona. De är i allmänhet äldre och multisjuka.
Riskerna är olika – hög ålder är den största riskfaktorn för allvarlig luftvägsinfektion
Alla infektioner med hög feber kan vara ödesdigra för de allra äldsta eller för personer med mycket allvarliga grundsjukdomar. De behöver också oftare än andra specialiserad sjukvård eller hamnar på primärvårdens vårdavdelningar. En del av de allvarligt grundsjuka kan hamna på intensivvårdsavdelning på grund av en vanlig luftvägsinfektion. Luftvägsinfektioner ökar varje vinter dödligheten bland de sköraste åldringar.
Hög ålder är den främsta riskfaktorn när det gäller allvarlig luftvägsinfektion. Inte ens allvarliga infektioner höjer alltid febern hos äldre personer, utan symtomen kan vara trötthet och försämrad allmänkondition.
Även om åldersbaserade influensa- och coronavaccinationer inleds i Finland och i många andra länder redan för personer som fyllt 65 år, löper personer över 85 år en mångdubbel risk att insjukna i en allvarlig luftvägsinfektion och hamna på sjukhus.
"De som har grundsjukdomar och hör till målgruppen för vaccinationerna löper större risk än en grundfrisk person i samma ålder att hamna på vårdavdelning på grund av en luftvägsinfektion. Risken är dock i allmänhet liten jämfört med risken för äldre personer. Endast sjukdomar och behandlingar som tydligt skadar immunförsvaret ökar risken tydligt hos personer i alla åldrar", berättar Leino.
Vaccination av riskgrupper pågår
THL rekommenderade i september att coronavaccinets boostervaccin under höstvintern i huvudsak ges samtidigt som influensavaccinet. Välfärdsområdena kan ändå enligt eget övervägande tidigarelägga vaccinationerna av de allra sköraste riskgrupperna. Välfärdsområdena ansvarar för att ordna vaccineringen.
Målet med coronavaccinationerna är att kontinuerligt upprätthålla befolkningens skydd mot allvarlig coronasjukdom, eftersom det kan förekomma flera epidemiperioder under året. Det har tills vidare varit nödvändigt att effektivera skyddet för riskgrupperna årligen. Effektiveringen har i år och i fjol förlagts till hösten, eftersom det då funnits ett färskt variantvaccinpreparat i användning och sjukdomsbördan för luftvägsinfektioner, såsom corona, i synnerhet infaller under vintersäsongen.
Under höstvintern ges också influensavaccin för riskgrupper, som i stor utsträckning har samma målgrupp som coronavaccinen. Influensavaccin ges helst inte tidigt på hösten, eftersom dess skyddseffekt särskilt hos äldre personer snabbt avtar på mindre än ett halvt år.
Det lönar sig att förhålla sig reserverat till hemtestens resultat
Influensa, förkylning och corona är luftvägsinfektioner som inte kan skiljas åt från varandra utifrån symtomen. Symtomen kan vara till exempel halsont, snuva, hosta och feber. Symtomen kan variera från lindriga till allvarliga.
Sjukdomsalstraren kan säkerställas med ett laboratorietest. Med ett antigentest för coronavirus, dvs. ett hemtest, är det möjligt att identifiera en akut coronasmitta. Det finns också hemtest som kan användas för att identifiera förutom corona även A- och B-influensa samt med vissa tester även RSV-virus.
Man kan göra ett hemtest om man vill, men man bör förhålla sig reserverat till resultatet. Testerna är mest tillförlitliga under epidemiperioder då sjukdomen i fråga förekommer rikligt bland befolkningen.
Niina Ikonen, ledande expert vid THL, berättar att antigentestet bäst identifierar en virussmitta när det bara har gått några dagar sedan symtomen började.
"Det negativa testresultatet berättar inte med säkerhet att det inte är fråga om ett virus som sökts med testet. Om man har symtom är det viktigt att stanna hemma och undvika utomstående kontakter i mån av möjlighet", säger Ikonen.
Tilläggsuppgifter
Förebyggande av luftvägsinfektioner
Tuija Leino
överläkare, THL
[email protected]
Niina Ikonen
ledande expert, THL
[email protected]
