THL:s bedömning: Det finns stora motstridigheter i regeringsprogrammets helhetskonsekvenser för unga vuxnas liv
Statsminister Petteri Orpos regeringsprogram lyfter starkt fram de unga, men målen och skrivelserna är delvis motstridiga, framgår det av THL:s utredning. Enligt THL:s experter innehåller regeringsprogrammet positiva mål för de ungas vardag, men samtidigt kan den bristande finansieringen eller nedskärningarna av de faktorer som stöder dem urvattna effekterna.
I regeringsprogrammet vill man satsa på unga till exempel genom att öka antalet unga vuxna med högskoleutbildning samt genom att satsa på studiehandledning och mångprofessionellt stöd i gymnasierna. Samtidigt skär man dock ner i de ungas vardag, vilket skapar oro över hur väl de unga klarar av att studera.
Enligt de senaste bedömningarna har en av fem ungdomar i tjugoårsåldern fått hjälp av den offentliga hälso- och sjukvården på grund av problem med den psykiska hälsan och var tredje rapporterade svåra depressions- eller ångestsymtom. Enligt experterna är det sannolikt att en deprimerad eller ångestfylld ung person inte klarar av ytterligare skyldigheter.
"Den psykiska välfärden återspeglas i förmågan att studera, sysselsätta sig, bilda familj och vara en del av samhället. Det är fint att unga vuxna får en så central roll i regeringsprogrammet. Men när man granskar framställningen som helhet väcks dock en misstanke om hur de uppställda målen kan uppnås", konstaterar överläkare Outi Linnaranta vid THL.
I utredningen har man inte beaktat besluten vid ramförhandlingarna i april.
"Beslut som fattades under ramförhandlingarna i april försvagar också de studerandes situation i en utmanande ekonomisk miljö, när t.ex. studerande inte längre får allmänt bostadstadsbidrag då man återgår till ett system med bostadsbidrag för studerande", fortsätter Linnaranta.
Nedskärningar som gäller de ungas vardag kan förutom direkta även ha långtgående konsekvenser för vuxenlivet.
"De ungas rörelsefrihet i livet minskar i och med nedskärningarna. Tanken har varit att regeringsprogrammet om det genomförs skulle öka sysselsättningen och förbättra försörjningskvoten. Effekten kan dock vara den motsatta för många unga. Det kan till och med hända att besluten ytterligare ökar ångesten hos de unga vuxna och att studierna förlängs", säger Linnaranta.
Enligt experterna strider tidigare budgetbeslut delvis mot regeringsprogrammets mål på högre nivå.
"Till exempel är nedskärningen av vuxenutbildningsstödet och indexfrysningen av studiestöden i konflikt med tilläggsutbildning. Följden kan till exempel vara att flytten till egen bostad skjuts upp och tilläggsutbildning försvåras efter examen", bedömer ledande expert Päivi Lindberg vid THL.
"Med regeringens halvtidsöversyn 2025 i åtanke finns det i regeringsprogrammet mål som kan understödas, såsom att stärka den sociala rättvisan. Dess genomförande bör granskas som en helhet med beaktande av till exempel nedskärningarna i bostadsbidraget", fortsätter Lindberg.
Exempel på skrivelser i regeringsprogrammet (RP)
- RP: Målet är att trygga försörjningen under studietiden, stärka de sporrande elementen i studiestödet och stödja slutförandet av studierna inom målsatt tid.
- Budget: Indexfrysning av studiestödet
- Enligt THL:s bedömning ökar åtgärderna studerandenas skuldsättning och oro för att klara sig under studietiden och försämrar därmed de ungas psykiska välfärd.
- RP: I elimineringen av bostadslösheten ska i synnerhet unga bostadslösa uppmärksammas. Inrättandet av understödda boendeenheter för unga främjas
- Budget: Understöd för att eliminera bostadslöshet och utveckla statistikföringen av bostadslöshet 0 €; Boenderådgivning 0 €; Utveckling och utvidgning av boenderådgivningen 2ME 2023–2027 (halvering av summan).
- Budget: Nedskärning av bostadsbidraget årligen: 2024 -180 M€; 2025 -363 M€; 2026 -363 M€; 2027 -363 M€; 2028 -363 M€
- Enligt THL:s bedömning har unga bättre möjlighet att söka och få stöd för sociala problem i anslutning till bostadslöshet. Samtidigt görs dock kraftiga nedskärningar i bostadsbidraget. 15–29-åringar är den största åldersgruppen bland dem som får bostadsbidrag.
- RP: Det fria bildningsarbetets betydelse för att öka kompetensen och för hobbyverksamheten identifieras. Regeringen ökar självriskandelen för den hobbybaserade verksamheten för vuxna inom det fria bildningsarbetet.
- Budget: Den statliga finansieringen sänks och studerandeavgifterna inom det fria bildningsarbetet höjs på motsvarande sätt: Medborgarinstitut -12,5 M€; Studiecentraler -7 M€; Sommaruniversitet -2 M€; Folkhögskolor -2 M€; Utbildningscenter inom motion och idrott -1,5 M€
- Enligt THL:s bedömning är åtgärderna motstridiga. Det fria bildningsarbetet identifieras i regeringsprogrammet som en betydelsefull tillhandahållare av utbildning och motion, som man vill stärka. Samtidigt sänks den statliga finansieringen och avgifterna höjs. Förändringen kan drabba i synnerhet låginkomsttagare samt personer som bor på små och avlägsna orter.
Mer information:
Bedöma regeringsprogrammets konsekvenser för den psykiska hälsan – fokus på unga vuxna (på finska)
Päivi Lindberg (unga i regeringsprogrammet)
ledande expert
tfn 029 524 7648
Outi Linnaranta (konsekvenser för psykisk välfärd)
överläkare
tfn 029 524 7517
