ADHD-diagnoser allt vanligare bland barn och unga – betydande regionala skillnader
Diagnosen aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD) har snabbt blivit vanligare bland barn och unga i Finland.
Enligt registeruppgifter från Institutet för hälsa och välfärd (THL) hade 2,9 procent av pojkarna i åldern 7–17 en ADHD-diagnos år 2015; år 2022 hade andelen diagnostiserade pojkar ökat till 8,3 procent. Bland flickor ökade ADHD-diagnoserna från 0,7 procent till 3,3 procent under samma period.
På åtta år har således andelen ADHD-diagnoser tredubblats bland pojkar och mer än femdubblats bland flickor. Enligt THL:s specialforskare Miika Vuori visar de preliminära uppgifterna för fjolåret att utvecklingen fortsatt i samma riktning.
Uppgifterna grundar sig på uppgifter i vårdanmälningsregistret för primärvården (AvoHilmo) och den specialiserade sjukvården (TerveysHilmo) som upprätthålls av THL.
I internationella undersökningar uppskattas förekomsten av ADHD bland barn och unga till i genomsnitt cirka 5 procent. I Finland är ADHD-diagnoserna således betydligt vanligare bland pojkar än den internationella nivån på 5 procent, medan de är mer sällsynta bland flickor.
Enligt uppgifter från AvoHilmo och TerveysHilmo besökte sammanlagt 28 351 stycken 7–17-åriga pojkar och 11 364 flickor med ADHD-diagnos primärvården (inkl. skolhälsovården) och den specialiserade sjukvården 2022.
Ökningen av ADHD-diagnoser är enligt THL:s överläkare Terhi Aalto-Setälä en påtaglig utmaning för läroanstalterna och social- och hälsovårdstjänsterna. Enligt Aalto-Setälä har diagnoserna blivit vanligare dels på grund av olika faktorer i barns och ungas uppväxtmiljöer, och dels på grund av ökad hänvisning till undersökningar och vård samt förändringar i diagnospraxis.
"Otillräcklig sömn och motion, ökad digital användning och sociala medier samt förändringar i skolmiljöerna syns också i form av att symtomen på ADHD blir vanligare", konstaterar Aalto-Setälä.
Stora skillnader mellan välfärdsområdena
Skillnaderna mellan välfärdsområdena är anmärkningsvärt stora när det kommer till i förekomsten av ADHD-diagnoser bland barn och unga. År 2022 hade 5,9–20,3 procent av de 7–12-åriga pojkarna och 2,0–7,7 procent av flickorna fått en ADHD-diagnos beroende på välfärdsområde. I åldersgruppen unga (13–17-åringar) var motsvarande variationsintervall 4,3–13,9 procent för pojkar och 2,9–7,3 procent för flickor. Vanligast var ADHD-diagnoserna bland barn och unga i Norra Karelen.
Enligt Aalto-Setälä saknas det i Finland systematisk information om vilka faktorer i anslutning till hälso- och sjukvårdspraxis eller barns och ungas uppväxtmiljöer, såsom hem eller skola, som kan förklara de stora regionala skillnaderna.
"För pojkar är ADHD-diagnoserna så allmänna och de regionala skillnaderna så stora att man måste våga diskutera möjligheten att det förekommer fel- och överdiagnostik", konstaterar Aalto-Setälä.
Skillnaderna mellan könen och områdena när det gäller förekomsten av ADHD-diagnoser är enligt Miika Vuori inte överraskande i sig. Tidigare uppgifter om läkemedelsbehandling av ADHD har enligt honom gett en motsvarande bild. Att skillnaderna mellan könen har minskat kraftigare bland 13–17-åringar än bland 7–12-åringar är däremot ny information.
"I ljuset av statistiken verkar flickorna få sin diagnos relativt sent i förhållande till pojkarna", bedömer Vuori.
Källa: Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga 2022. Statistikrapport 2/2024, THL
Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga. Databasrapport
Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga. Statistiksidan på thl.fi
Mer information:
Miika Vuori (statistik)
specialforskare, THL
Tfn 029 524 7688
Terhi Aalto-Setälä
överläkare, THL
Tfn 029 524 7437
