Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga 2022

ADHD-diagnoser blir vanligare i jämn takt – skillnaderna mellan kön och regioner är rätt så stora

Diagnoser av aktivitets- och uppmärksamhetsstörning (ADHD) hos barn och unga (7–17 år) blir vanligare. Enligt uppgifter i Institutet för hälsa och välfärds (THL) vårdanmälningsregister uträttade sammanlagt 28 351 pojkar och 11 364 flickor (totalt 39 715 barn och unga) med ADHD-diagnos ärenden inom primärvården och den specialiserade sjukvården 2022. År 2015 var motsvarande siffror 9 581 pojkar och 2 195 flickor (totalt 11 776 personer).¹ I gruppen för pojkar hade antalet fall ökat ungefär tredubbelt 2022 och bland flickor något över femdubbelt jämfört med situationen 2015.

I förhållande till befolkningen i samma ålder var förekomsten av ADHD-diagnoser hos pojkar i åldern 7–17 år 2,9 % år 2015 och 8,3 % år 2022. Under samma period ökade förekomsten av ADHD-diagnoser bland flickor i åldern 7–17 år från 0,7 % till 3,3 %. ADHD-diagnoser är klart vanligare bland pojkar än bland flickor. Utvecklingen av förekomsten av ADHD-diagnoser 2015–2022 har dock varit relativt kraftigare bland flickor.

Förekomsten av ADHD-diagnoser varierar enligt välfärdsområde. Hos barn (7–12 år) var variationsintervallet 2,0–20,3 % år 2022 och visade sig vara större än variationsintervallet (2,9–13,9 %) i förekomsten av ADHD-diagnoser bland unga (13–17 år). Förekomsten av ADHD-diagnoser hos pojkar och flickor var störst i båda åldersgrupperna i Östra Finland.

I internationella undersökningar bedöms förekomsten av ADHD hos barn och unga vara cirka 5 % (3,6–7,2 %).² Enligt THL:s register har förekomsten av ADHD-diagnoser hos pojkar redan överskridit 7,2 % av befolkningen i Finland, men förekomsten av ADHD-diagnoser hos flickor är fortfarande klart under 5 %.

Definitionen av förekomsten av ADHD-diagnoser grundar sig på uppgifter i THL:s Hilmo-register. I statistiken beaktas barn och unga i åldern 7–17 år som årligen besökt primärvården (AvoHilmo, inkl. skolhälsovården) eller den specialiserade sjukvården (Ter-veysHilmo). Fallet är en person som i samband med vårdanteckningen har en ADHD-diagnos som besöksorsak eller som huvud-, sido- eller långtidsdiagnos minst en gång per kalenderår.

Ladda ner hela statistikrapporten

Utvecklingen av förekomster av ADHD-diagnoser hos barn och unga (7–17-åringar) i förhållande till befolkningen i samma ålder 2015–2022.

[1]Enligt FPA:s uppgifter fick 28 866 pojkar (8,3 %) och 10 595 flickor (3,2 %) ersättning för inköp av ADHD-läkemedel (7–17-åringar). (Källa: Läkemedelsleveranser som ersätts från sjukförsäkringen-registret)
[2] se ADHD: God medicinsk praxis-rekommendation, 2019 (hänvisning 28.11.2023).

Tabeller

Statistik på databasrapporter

Bakgrundsinformation

Statistikbeskrivning

Statistiken över förekomsten av ADHD-diagnoser (aktivitets- och uppmärksamhetsstörning, attention-deficit hyperactivity disorder) hos barn och unga ingår i uppföljningen av barns, ungas och familjers hälsa och välbefinnande som ingår i Institutet för hälsa och välfärds (THL) helhet FinLapset. Uppgifterna i statistiken över förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga grundar sig på datainnehållet i THL:s vårdanmälningsregister. Dessa är primärvårdens vårdanmälningsregister (Avohilmo) och hälso- och sjukvårdens och sjukhusens avdelningsvårds samt den specialiserade sjukvårdens öppenvårds vårdanmälningsregister (TerveysHilmo).

I statistiken Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga har man beaktat alla personer vars ADHD-diagnos (F90 eller F98.8) innehöll en anteckning i vårdanmälningsregistret. ADHD-diagnosen kunde vara besöksorsaken eller en huvud-, sido- eller långtidsdiagnos. Uppgifterna förenklades så att förekomsten av ADHD hos barn och unga granskades enligt kön och välfärdsområde i följande åldersgrupper: 7–12-åringar och 13–17-åringar. Statistiken innehåller uppgifter om förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga från och med 2015 (s.k. årsprevalens).

Förekomsten hänvisar i denna statistik till personer för vilka det finns minst en ADHD-diagnosanteckning i Hilmo-registren vid besök inom primärvården eller den specialiserade sjukvården minst en gång under det kalenderåret (den s.k. årsprevalensen) som granskas. Det årliga frekvenstalet specificerar inte nya konstaterade fall (incidens) och eventuella fall som konstaterats under tidigare år. Förekomsten uttryckt i procent har beräknats genom att ställa antalet fall i relation till befolkningen i samma ålder. Befolkningsestimatet är befolkningssituationen under kalenderårets sista vecka.

Uppgifter som plockats ur primärvårdens (AvoHilmo) och den specialiserade sjukvårdens (TerveysHilmo) vårdanmälningsregister om förekomsten av ADHD-diagnoser jämfördes med FPA:s registeruppgifter om ADHD-läkemedelsbehandling. Uppgifterna i FPA:s register Läkemedelsleveranser som ersatts från sjukförsäkringen (den s.k. FPA:s Recepdatabasen) som utnyttjats som jämförelsematerial hade plockats separat med samma ålder, köns- och områdesavgränsningar som uppgifterna i Hilmo-registren. Statistikrapporten som baserar sig på uppgifterna i primärvårdens och den specialiserade sjukvårdens vårdanmälningsregister ger en ganska tillförlitlig helhetsbild av förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga i Finland. En noggrannare helhetsbild av förekomsten av ADHD-diagnoser fås dock genom att samtidigt kombinera registeruppgifter på individnivå som administreras av THL och FPA.

Statistiken över förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga och statistikrapporten uppdateras och publiceras årligen. Uppgifterna som publiceras sträcker sig alltid till situationen under kalenderåret före publiceringsåret.

Källa

Lasten ja nuorten ADHD-diagnoosien yleisyys 2022
Förekomsten av ADHD-diagnoser hos barn och unga 2022
Prevalence of ADHD among children and adolescents in 2022

Statistikrapport 2/2023, 23.1.20234