Äldre servicemottagares funktionsförmåga och hjälpbehov varierar från område till område – gemenskapsboende en nykomling i serviceutbudet
Enligt Institutet för hälsa och välfärds statistikrapport förekommer det stora regionala variationer i äldre servicemottagares funktionsförmåga, hjälpbehov samt förekomsten av jourbesök och ensamhet inom såväl hemvården, gemenskapsboende som dygnetruntvården.
Klienternas hjälpbehov i vardagen till exempel med ätande och tvätt varierar både enligt servicetyp och välfärdsområde. Inom hemvården varierade andelen som behövde mycket hjälp i vardagen mellan 12 och 25 procent. Över 61 procent av klienterna i alla områden hade stora hjälpbehov inom dygnetruntvården.
Andelen klienter inom gemenskapsboende som behöver mycket hjälp var som lägst i Satakuntas, Päijänne-Tavastlands och Mellersta Nylands välfärdsområden (20 %) och som högst i Kajanaland (70 %). I en del välfärdsområden var andelen klienter med minnessjukdom nästan lika stor inom gemenskapsboende som i andra områden inom dygnetruntvården.
Betydande regionala variationer observerades också i förekomsten av sjukhusbesök på jouren inom alla servicetyper. Till exempel var jourbesök hos klienter inom gemenskapsboende mest sällsynta i Päijänne-Tavastlands välfärdsområde (5 %) och vanligast i Södra Österbotten (21 %).
"Variationerna mellan välfärdsområdena kan delvis förklaras av regionala skillnader i tillgången till och kvaliteten på vård och service. Även olika individuella faktorer och miljöfaktorer, såsom kroniska sjukdomar eller stöd från klientens närstående, kan påverka till exempel behovet av jourmässig sjukhusvård hos äldre klienter", funderar THL:s specialforskare Johanna Edgren.
Gemenskapsboende en nykomling i serviceutbudet
Enligt statistikrapporten placerar sig klienterna inom gemenskapsboende mellan hemvården och klienterna inom heldygnsomsorgen i fråga om funktionsförmåga och servicebehov när man granskar uppgifterna för hela landet. Rapporten bekräftar också att hemvårdsklienter i genomsnitt har bättre funktionsförmåga än klienter inom heldygnsomsorg.
”Gemenskapsboende är en ny serviceform. Hittills har det funnits knapphändig information om klienterna. Vår färska statistikrapport erbjuder förutom hemvård och dygnetruntvård nu också de första nationella uppgifterna om funktionsförmågan, servicebehoven och servicekvaliteten hos klienter inom gemenskapsboende", gläder sig Edgren.
Gemenskapsboende är avsett för äldre personer vars behov hemvård inte räcker till för, men som ännu inte behöver dygnetruntvård. Gemenskapsboende är boendeservice som ordnas av välfärdsområdet enligt den reviderade socialvårdslagen (1301/2014) som trädde i kraft den 1.1.2023. Målet med reformen har varit att ge den äldre befolkningen flexibla boende- och servicelösningar som stöder gemenskap och funktionsförmåga.
”Med tiden ser vi hur hemvården, gemenskapsboende och dygnetruntvården fungerar tillsammans och hur klientkretsen inom gemenskapsboende utformas. Effekterna av försämring av klienternas kognition och minnessjukdomars framskridande ska beaktas i all service för äldre. Gemenskapsboende är inte den bästa möjliga platsen för en äldre person med svår minnessjukdom vars hjälpbehov kan förändras snabbt. En serviceform som motsvarar klientens behov ska vara tillgänglig i realtid när situationen förändras", berättar Mari Aaltonen, ledande forskare vid THL.
Ensamhet och jourbesök är vanligast bland hemvårdsklienter
Jourbesök och upplevelse av ensamhet var vanligare inom hemvården än inom gemenskapsboende eller heldygnsomsorg. Av hemvårdens klienter kände sig cirka var tredje (34 %) ensam. I gemenskapsboende upplevde strax under en tredjedel och i heldygnsomsorg upplevde var femte klient ensamhet.
"Gemenskapsboende och dygnetruntvård kan på många sätt stöda den äldre personens socialitet. Det är positivt att ensamheten är mindre inom dessa serviceformen än inom hemvården. Å andra sidan är det ganska oroväckande att var tredje klient inom hemvården känner sig ensam. Hemvården erbjuder inte nödvändigtvis tillräckligt stöd för en äldre klient i förhållande till klientens servicebehov", bedömer Edgren.
”Ensamhet påverkar de äldres livskvalitet och har ett samband med riklig användning av social- och hälsovårdstjänster. Ensamhet innebär också annat än en negativ känsla: den påverkar vår välfärd, vår funktionsförmåga och vårt servicebehov. Därför är det ganska oroväckande att så många hemvårdsklienter känner sig ensamma”, fortsätter Aaltonen.
Statistikrapporten Funktionsförmåga och servicebehov hos äldre servicemottagare – RAI-jämförelsedata 2023 beskriver klienternas funktionsförmåga, servicebehov och servicekvalitet inom hemvården, gemenskapsboende och heldygnsomsorgen 2023. Uppgifterna grundar sig på RAI-bedömningar inom äldreomsorgen (Resident Assessment Instrument). År 2023 fanns det 56 559 RAI-bedömda klienter som fyllt 65 år inom hemvården (57 % av servicemottagarna), 4 414 (47 %) inom gemenskapsboende och 54 878 (82 %) inom heldygnsomsorgen.
Mer information
Funktionsförmåga och servicebehov hos äldre servicemottagare – RAI-jämförelsedata 2023
Johanna Edgren
specialforskare
tfn: 029 524 7317
[email protected]
Mari Aaltonen
ledande forskare
tfn: 029 524 8532
mari.s.aaltonen(at)thl.fi
