Den nya karttjänsten beskriver följderna av ökad fetma – tjänsten hjälper regionerna att förebygga fetma
Institutet för hälsa och välfärd (THL) har publicerat en ny karttjänst där man kan granska prognoser för befolkningens insjuknande i fetmarelaterade sjukdomar under de kommande tio åren (2022–2032). Vid utvecklingen av karttjänsten för fetmarelaterad sjukdom har THL utnyttjat sitt omfattande material från befolkningsundersökningar samt uppgifter från vårdanmälningssystemet och FPA:s läkemedelsregister.
I fråga om sjukdomar kan prognosen granskas på landskaps- eller kommunnivå. Sjukdomar som undersöks är typ 2-diabetes, kranskärlssjukdom, knä- eller höftledsartros, astma, gikt och gallsten.
Kommunala beslutsfattare och andra beslutsfattare på regional nivå kan utnyttja tjänsten i planeringen av hälsofrämjande åtgärder. Karttjänsten hjälper också att bedöma det tilläggsbehov och de kostnader för hälso- och sjukvården som sjukdomen orsakar.
"Den nya karttjänsten åskådliggör med hjälp av prognosen för beslutsfattarna hur många nya sjukdomsfall som konstateras i landskapet eller kommunen under de kommande tio åren, om fetmautvecklingen fortsätter på samma sätt som under de senaste 20 åren. På landskapsnivå kan man också granska hur många av dem som kan undvikas om förekomsten av fetma minskar med en procent per år under tio år, dvs. med cirka 10 procent i förhållande till nuläget", berättar direktör, forskningsprofessor Tiina Laatikainen vid THL.
De flesta män och kvinnor är åtminstone överviktiga
I Finland är cirka 70 procent av männen och 60 procent av kvinnorna åtminstone överviktiga (BMI 25 och mer). Var fjärde av vuxna lider av fetma (BMI 30 eller mer).
Fetma är en betydande riskfaktor för många sjukdomar. Den orsakar betydande olägenheter för individens hälsa och välbefinnande samt ökar hälso- och sjukvårdskostnaderna.
Ökad fetma ökar denna börda ytterligare om man inte snabbt kan dämpa utvecklingen.
"Om fetmatrenden vände nedåt skulle det ha en stor inverkan på sjukligheten. Hos vuxna skulle en viktminskning på i genomsnitt 1–2 kilo motsvara 10 procent mindre andel feta på befolkningsnivå", konstaterar Laatikainen.
Hittills har åtgärderna för att förebygga fetma inte varit tillräckliga. I kommunerna och regionerna kan man genom beslut och åtgärder som främjar en sund kost och tillräcklig rörlighet stöda befolkningens hälsosamma levnadsvanor och förebygga fetma.
"Nu är det dags att uppmärksamma problemet med fetma i vårt land. Karttjänsten är ett konkret verktyg som jag hoppas uppmuntrar beslutsfattarna att fatta bra nya beslut och agera", konstaterar forskningschef Satu Männistö vid THL.
I karttjänsten kan man granska regionala skillnader i förekomsten av fetma. På samma sätt kan man i varje landskap undersöka prognoser för förändringar i förekomsten av fetma under de kommande fem och tio åren.
"Det är viktigt att det finns tillgång till högklassig fetmabehandling enligt befolkningens behov i området", säger Männistö.
Förutom regionala åtgärder behövs hälsopolitiska åtgärder för hela befolkningen för att förebygga fetma, såsom hälsobaserad beskattning och begränsning av marknadsföringen av ohälsosamma livsmedel.
Mer information
Karttjänsten för fetmarelaterad sjukdom (på finska)
Tiina Laatikainen
direktör
tfn 029 524 8936
Satu Männistö
forskningschef
tfn 029 524 8594
Päivi Mäki
utvecklingschef
tfn 029 524 8612
E-post: [email protected]
