Tillgången till elevhälsotjänster har förbättrats efter coronapandemin – användningen av tjänster har ökat särskilt bland pojkar
Nästan hälften av de unga har använt minst en elevhälsotjänst under läsåret, visar de färska resultaten från enkäten Hälsa i skolan 2025. Användningen av elevhälsotjänster minskade under coronapandemin, men har nu återgått till samma nivå som tidigare eller har i fråga om vissa tjänster också ökat.
Enkäten Hälsa i skolan samlar information om hur man besöker elevhälsotjänsterna, dvs. hälsovårdaren, läkaren, kuratorn eller psykologen. Enkäten besvarades av elever i årskurs 4 och 5 och i årskurs 8 och 9 samt första och andra årets studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter. Cirka 270 000 personer besvarade enkäten.
Antalet besök enligt individuella behov ökar, medan antalet hälsoundersökningsbesök minskar
Eleverna i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen har återgått till samma nivå som före coronapandemin när det gäller besök hos elevhälsotjänsterna enligt individuella behov och har till och med ökat när det gäller kuratorstjänsterna. Läsåret 2024–2025 hade 49 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 besökt minst en elevhälsotjänst av någon annan anledning än en hälsoundersökning.
Användningen av elevhälsotjänster har ökat särskilt bland pojkar både i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen och första och andra årets studerande vid yrkesläroanstalter.
”Den ökade användningen av tjänster bland pojkar kan vara en allmän korrigering av minskningen under coronatiden eller till exempel en ökad övergång av ADHD-diagnostik och -uppföljning till elevhälsotjänsterna”, berättar överläkare Marke Hietanen-Peltola.
”Det kan också vara så att pojkarnas ökade användning av tjänster berättar om förändringar i identifieringen av välfärds- och hälsoproblem och hur man söker hjälp”, fortsätter Hietanen-Peltola.
Även om besöken hos elevhälsotjänsterna enligt individuella behov enligt resultaten har återgått till eller överskridit 2019 års nivå tycks andelen personer som genomgått hälsoundersökningar, särskilt läkarundersökningar, minska hela tiden. Till exempel uppgav 46 procent av andra årets studerande vid gymnasiet 2019 att de genomgått en läkarundersökning under det första eller andra studieåret, medan 34 procent uppgav det 2025. För läkarundersökning i årskurs 8 inom den grundläggande utbildningen har det under samma tidsperiod gått från 67 procent till 56 procent.
Eleverna i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen tillfrågades endast om användningen av hälsovårdartjänster. Både besök enligt individuella behov och besök för en hälsoundersökning har minskat ytterligare i denna åldersgrupp.
”Resultatet för eleverna i de lägre årskurserna kan ha påverkats av att resurserna för kuratorer har förbättrats efter den lagstadgade dimensioneringen. Det kan ha förändrat hur man söker sig till tjänsterna och arbetsfördelningen mellan hälsovårdaren och kuratorn, vilket åtminstone delvis kan förklara att de färre besöken hos hälsovårdaren”, berättar utvecklingschef Taina Huurre.
Skillnaderna mellan välfärdsområdena är fortfarande stora
Variationen i både andelen personer som besöker hälsovårdstjänsterna enligt behov och andelen personer som genomgått en hälsoundersökning var till och med mångdubbel i välfärdsområdena. Till exempel varierade andelen som genomgått en läkarundersökning i årskurs 8 mellan 40 och 74 procent per välfärdsområde. Även om de regionala skillnaderna fortfarande är stora var variationsintervallet ännu större 2023.
I resultaten observerade man dessutom skillnader inom välfärdsområdena mellan typer av läroanstalter på andra stadiet.
”Eleverna och de studerande har fortfarande en ojämlik ställning i tillgången till elevhälsotjänster, både regionalt och enligt typ av läroanstalt. Genomförande av tjänster i enlighet med bestämmelser och anvisningar samt en jämn fördelning av personalresurser inom välfärdsområdet skulle säkerställa jämlikare tjänster än tidigare”, konstaterar utvecklingschef Johanna Jahnukainen.
Elevhälsotjänsterna erbjuder viktigt första linjens stöd för elever och studerande
Enligt resultaten av enkäten Hälsa i skolan upplevs interaktionen och det individuella bemötandet vid hälsoundersökningarna i huvudsak som bra. Klart över hälften av eleverna och studerandena upplever att man hade talat om sådant som var viktigt för dem vid hälsoundersökningen och att man hade lyssnat på deras åsikter.
Elever och studerande som var oroliga för sin sinnesstämning och som behövde hjälp för det av elevhälsotjänsterna upplevde i regel att de fått det. De elever och studerande som inte hade berättat för någon om sin oro över sin sinnesstämning upplevde oftare att de hamnat utanför elevhälsotjänsternas hjälp än de som hade berättat om sin oro för någon.
Källa:
Mer information:
Marke Hietanen-Peltola
överläkare
THL
tfn 029 524 7294
[email protected]
Johanna Jahnukainen
utvecklingschef
THL
tfn 029 524 8032
[email protected]
Taina Huurre
utvecklingschef
THL
tfn 029 524 7176
[email protected]
