Uppfattningarna om inomhusluften och de hälsorisker som förknippas med den skiljer sig mellan Finland och grannländerna

Personer som bor i Finland bedömer kvaliteten på inomhusluften i hemmet som god något oftare än personer som bor i Sverige och Estland. Däremot är oron för hälsoriskerna med inomhusluften vanligare i Finland än i grannländerna.

Bland invånarna i Finland bedömer 85 procent att inomhusluftens kvalitet är god. Motsvarande andel i Sverige är 80 procent och i Estland 73 procent. I alla dessa länder ansåg klart färre personer, omkring två tredjedelar, att inomhusluftens kvalitet på arbets- eller studieplatsen var god.

Dessa uppgifter framgår av en enkätundersökning som genomfördes i Finland, Estland och Sverige som en del av det nationella programmet för inomhusluft och hälsa. I undersökningen kartlades symtom och uppfattningar om inomhusluften 2022–2023. Detta är den första undersökningen som gör det möjligt att jämföra uppfattningarna om inomhusluften i Finland och dess grannländer.

Enligt enkäten avviker uppgifterna och uppfattningarna om hälsoriskerna i inomhusluft från varandra i de olika länderna.

I Estland upplevde upp till 63 procent av respondenterna att de hälsorisker som orsakas av problem med inomhusluften underskattas. I Finland var motsvarande andel 48 procent och i Sverige 35 procent.

I Finland finns det fortfarande många uppfattningar om inomhusluften som strider mot forskningsrönen

De som bor i Finland trodde starkast på att de känner till inomhusluftens hälsoeffekter, men uppfattningar som strider mot forskningsrönen var vanligare än i grannländerna.

Enligt forskningsrönen är till exempel förekomst av strålsvamp inte alltid ett tecken på skadlig inomhusluft, men i Finland ansåg största delen av respondenterna att detta är ett säkert tecken på skadlig inomhusluft. I grannländerna kände man ofta inte alls till strålsvampens betydelse.

Dessutom var finländarna mer oroade över inomhusluftens hälsoeffekter jämfört med grannländerna och ansåg oftare att symtomen på grund av inomhusluft är bestående.

Oron för inomhusluftens hälsoeffekter har ändå minskat i Finland jämfört med motsvarande enkät som genomfördes 2018.

”Under de senaste årtiondena har det förts en livlig offentlig debatt om inomhusluften och dess hälsoeffekter, särskilt i Finland. Detta kan återspeglas i både befolkningens, myndigheternas och beslutsfattarnas uppfattningar. Resultaten visar att det i fortsättningen är bra att rikta kommunikationen om inomhusluft särskilt mot frågor där befolkningens uppfattningar skiljer sig från forskningsrönen”, säger THL:s specialforskare Kati Huttunen.

Kartläggningen av inomhusluften skickades till 5 000 slumpmässigt utvalda personer i åldern 25–64 i respektive land. Svarsprocenten var högst i Finland (32 procent) och lägst i Sverige (19 procent).

Resultaten av undersökningen publicerades den 11 mars på Sisäilmastoseminaari seminariet om inomhusklimat. Under evenemanget presenterades också undersökningar som producerats inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa som anknyter till fukt- och mögelskador och risken för ny astma i skolor samt effekten av buller och rastlöshet i skolornas inomhusmiljöer.

Målet med det nationella programmet för inomhusluft och hälsa är att främja hälsa och välfärd genom att minska olägenheter förknippade med inomhusmiljön i Finland. Programmet koordineras av THL och i arbetet deltar Arbetshälsoinstitutet, Filha ry, Andningsförbundet, Allergi-, Hud- och Astmaförbundet samt Sisäilmayhdistys ry. 

Mer information

Huttunen, Kati m.fl. Ovatko käsitykset sisäilman terveysriskeistä erilaisia naapurimaissa?

Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028 (THL)

Kati Huttunen
specialforskare
THL
tfn 029 524 8192
[email protected]

Anniina Salmela
specialforskare
THL
tfn 029 524 7712
[email protected]