Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018–2028

Ren och frisk inomhusluft bidrar till att vi håller oss friska och mår bra. Inomhusluften kan innehålla många olika slags föroreningar som kan orsaka symtom och försämra trivseln. Några få allergener ökar också risken för kroniska besvär. Enligt riksdagens revisionsutskott uppgår de årliga kostnaderna för hälsoeffekterna av enbart fuktskador till 23–953 miljoner euro. Dessutom medför det enorma kostnader att renovera byggnader och bygga nya.

Centrala problem i nuläget

I Finland har vi redan länge ingripit i problem med inomhusluften. Internationellt sett är vi föregångare inom såväl forskning som anvisningar. Huvudprincipen i all verksamhet har varit och är fortfarande att förebygga och minska hälsoriskerna i anslutning till föroreningar i inomhusmiljöer genom förpliktande bestämmelser och genom att åtgärda föroreningar och skador som observerats i byggnader. I Finland utsätts vi i mindre omfattning än i Europa i genomsnitt för fuktskador i byggnader och för de flesta betydande föroreningarna i inomhusluften. Trots detta förekommer det fortfarande föroreningar i inomhusluften och man bör fästa särskild uppmärksamhet vid att minska och förebygga dessa.

Problem som gäller inomhusluften är en mycket omfattande helhet och det behövs utveckling inom flera olika delområden. Byggnaderna har många problem med inomhusluften som tidvis förvärras av användarnas okunskap och misstro. Förbättringar bör ske beträffande hanteringen av föroreningar samt förebyggandet, skötseln och kommunikationen gällande problemsituationer. Åsikterna om inomhusluftens hälsoeffekter är bristfälliga och motstridiga. Personer som får symtom i inomhusmiljöer och som har insjuknat behöver också få hjälp. Brister och utvecklingsbehov finns inom vård- och servicekedjorna, diagnostiken och behandlingen, den social tryggheten och servicehelheterna som stöder rehabiliteringen.

På grund av fenomenets omfattning, människors behov av information och hjälp samt kostnadseffekterna inom den offentliga ekonomin har det uppstått ett behov av att söka nya metoder, perspektiv och lösningar som grundar sig på forskningsdata.

Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa 2018-2028

Institutet för hälsa och välfärd (THL) började våren 2017 bereda det nationella programmet för inomhusluft och hälsa tillsammans med flera samarbetsparter, bland annat Arbetshälsoinstitutet (TTL). Det långsiktiga huvudmålet med det nationella programmet för inomhusluft och hälsa är att minska problemen med hälsan och välbefinnandet som är förknippade med inomhusmiljön i Finland. Detta strävar man efter genom att i större utsträckning inkludera hälso- och sjukvården i verksamheten samt genom att fokusera på att främja människans hälsa och välbefinnande, förebygga olägenheter, informera samt ge heltäckande vård och stöd till sjuka (bild 1).
Det tioåriga nationella programmet för inomhusluft och hälsa består av fyra delområden vars syfte är att

• öka förståelsen för inomhusmiljöns effekter på hälsan och välbefinnandet
• utveckla hanteringen av problem med anknytning till inomhusmiljön
• förbättra vården av samt arbets- och funktionsförmågan hos personer som fått symtom eller har insjuknat i inomhusmiljöer
• stärka aktörernas kompetens i frågor som gäller inomhusmiljön.

Forsknings- och utredningsarbete relaterat till ämnesområdet bidrar till att målen med programmet uppnås.

Bild 1. Det nationella programmet för inomhusluft och hälsa utvecklar nya metoder och lösningar baserade på forskningsdata för att lösa problem med anknytning till inomhusluften samt för vård och stöd till personer med symtom och sjukdomar. Fokus ligger på människans hälsa och välbefinnande, förebyggande av olägenheter, kommunikation samt heltäckande vård och stöd till de som insjuknat.

Verkställande och uppföljning

Åtgärderna inom det nationella programmet för inomhusluft och hälsa ska enligt planen genomföras i två faser. Åtgärderna i fas I inleds under åren 2018–2022. I fas I inleds de åtgärder som i planeringsskedet av programmet bedömdes vara de viktigaste eller med tanke på målen de mest effektiva.

Hur målen med programmet uppfylls följs upp med de indikatorer som skapats för målen. Dessa indikatorer sammanställs av enkäter till befolkningen och kommunens aktörer. Enkätundersökningarna upprepas åtminstone i början och slutet av programmet. Utöver dessa indikatorer används också mätinstrument som beskriver hur de planerade åtgärderna har genomförts.

Beredningen av programmet

Institutet för hälsa och välfärd (THL) började våren 2017 bereda det nationella programmet för inomhusluft och hälsa tillsammans med flera samarbetsparter. I planeringen utnyttjades workshoppar, arbetsmöten, webbenkäter och bilaterala samråd med intressentgrupper. Samtidigt sammanställdes ett forskningsbaserat kunskapsunderlag och nordiska experter intervjuades.

Programmet genomför de åtgärder för främjande av hälsa och välfärd som ingår i regeringens program Sunda lokaler 2028 och som Social- och hälsovårdsministeriet (SHM) ansvarar för. Dessutom samarbetar man med andra åtgärdsområden inom programmet Sunda lokaler 2028.

Programutkastet publicerades i september 2018 och samtidigt genomfördes en kommentarsrunda om utkastets innehåll för centrala intressentgrupper och en enkät som var öppen för alla. Enkätsvaren användes för att finslipa programmet och de utnyttjas också i genomförandet av programmet.

Mer information

Anniina Salmela
specialistforskare
Institutet för hälsa och välfärd
tfn. 029 524 7712
e-post: [email protected]

Anne Hyvärinen
forskningsprofessor
Institutet för hälsa och välfärd
tfn. 029 524 6364
e-post: [email protected]

Juha Pekkanen
professor
Helsingfors universitet/Institutet för hälsa och välfärd
tfn. 029 524 6368
e-post: [email protected]