Coronaepidemins inverkan på upplevelser av våld i nära relationer och användning av tjänster (KOVÄ)

Institutet för hälsa och välfärd (THL) genomför tillsammans med Tammerfors universitet och Åbo universitet en undersökning om hur coronaepidemin inverkar på upplevelserna av våld i nära relationer och på användningen av tjänster.

Mål med undersökningen

Målet är att undersöka hur coronapandemin och de dithörande begränsningsåtgärderna inverkar på förekomsten av våld i nära relationer, otrygghet, hänvisningen till tjänster och begränsningar i tillgången på tjänster. Undersökningen är inriktad på situationer där personer som upplevt våld i nära relationer har sökt hjälp genom att kontakta Nollinjen, ett skyddshem eller öppenvårdstjänster avsedda för personer som upplevt våld. 

Bakgrund till undersökningen

Pandemin tvingade människor att stanna hemma och begränsade kontakterna med omvärlden. Tillsammans med en våldsverkare kan hemmet bli en fälla och situationen kan förvärras ytterligare för personer som upplever våld i nära relationer. 

Beträffande förekomsten av våld i nära relationer under coronakrisen har det diskuterats om det förekommer mer våld i nära relationer samt om coronasituationen har påverkat förekomsten av våld och användningen av tjänster. Vid skyddshemmen minskade utnyttjandegraden klart under coronapandemin våren 2020 och antalet samtal till Nollinjen minskade något. Samtidigt minskade också användningen av många andra social- och hälsovårdstjänster i Finland.

En internationell undersökning visar att känslan av rädsla, osäkerhet och kontrollförlust som är vanlig vid pandemier skapar en miljö som kan förvärra och utlösa olika former av våld. Typiskt för våld i nära relationer är att våldsutövaren isolerar offret genom kontroll och minskar offrets möjligheter att berätta om situationen. Det kan också hända att våldsutövaren begränsar offrets möjligheter att söka hjälp. Om man förstår mekanismerna bakom denna dynamik kan man bättre utveckla åtgärder för att lindra skadeverkningarna. 

Typiskt för våld i nära relationer är att våldet kan ha pågått till och med länge innan offret har sökt hjälp. Därför kan effekterna av coronapandemin undersökas både i det akuta skedet av pandemin och senare.   

Forskningsfrågor

Undersökningen söker svar på hur faktorer som är förknippade med coronapandemin, dithörande begränsningsåtgärder och förekomsten av coronaviruset inverkar på våld i nära relationer.

1. Hur inverkar coronapandemin på våldets former, allvarlighet och frekvens?
2. Hur förklaras coronapandemins effekter på förekomsten av våld i nära relationer?
3. Hur inverkar coronapandemin på möjligheten att söka hjälp och att få hjälp?

Genomförande

I undersökningen används material som automatiskt samlas in via Nollinjens hjälptelefon och skyddshemstjänster som THL ansvarar för. Dessutom samlas nytt forskningsmaterial in genom att intervjua klienterna på skyddshemmen och inom öppenvårdstjänsterna. 

Materialet som baserar sig på telefontjänsten Nollinjens anonyma blankett för uppföljning av tjänster omfattar cirka 3 500 blanketter från perioden januari–juni. Material samlas in fortfarande. 

Vid skyddshemmen (sammanlagt 29) har man regelbundet utrett lägesbilden för att få reda på hur coronasituationen påverkar klienternas liv. Personalen på skyddshemmen har fyllt i blanketten varje vecka i det akuta skedet av coronapandemin och därefter varannan vecka. Material samlas in fortfarande. 

Inom ramen för undersökningen görs intervjuer på skyddshemmen med personer som upplever våld i nära relationer och inom öppenvården med personer som upplever våld i nära relationer. 

Forskningssamarbete

I forskningsprojektet ingår samarbete med den nationella brottsofferundersökningen. Möjliga förändringar i förekomsten av våld i parrelationen undersöks som en del av brottsofferundersökningen.

Mer information om den nationella brottsofferundersökningen (på finska)

Finansiering

Tilläggsanslag som riksdagen beviljat för undersökning av coronaepidemins konsekvenser för samhället.

Samarbetspartner

• Tammerfors universitet, enheten för samhällsforskning (socialpolitik): biträdande professor Marita Husso 
• Åbo universitet, institutionen för sociala vetenskaper (socialarbete): universitetslektor Anniina Kaittila

Kontaktuppgifter

Johanna Hietamäki
specialforskare
tfn 029 524 7990
e-post: [email protected]