Hur påverkar den tidiga tillväxten hälsan i vuxen ålder?

Hur är fostrets tillväxt förknippad med hälsan i vuxen ålder?

Tillväxten under fosterstadiet kan påverka individens hälsa under hela livet. Bäst känner vi till förhållandet mellan en liten födelsestorlek och en ökad risk för kärlsjukdomar i vuxen ålder - denna är påvisad i över 100 studier. I detta sammanhang hänvisar en "liten födelsestorlek" för det mesta inte till prematurer utan till barn med långsam tillväxt under fosterstadiet..

Varför och hur kommer kroppen ihåg fosterstadiets omständigheter?

På basen av djurexperiment har vi börjat tala om programmering: ett foster som får lite näring ”programmerar” t.ex. sina hormonsystem eller organens storlek för hela livet så att individen klarar sig med mindre näring. Från evolutionens synvinkel är detta en positiv egenskap: en bra anpassningsmekanism med tanke på artens levnadsvillkor under svåra tider.  Ifall fostrets inprogrammerade prognos för knapp näring inte slår rätt kan dessa anpassningsmekanismer leda till en ökad sjukdomsrisk istället.

Vad innebär födelsevikten egentligen?

I stora befolkningsundersökningar används födelsevikten ofta som måttstock på levnadsförhållandena under fosterstadiets - men är ett tämligen grovt mått på dessa. Å andra sidan är vikten ett entydigt nummer som i många länder redan länge tagits på alla nyfödda och som för det mesta är den bästa måttstocken vi har.

Födelsevikten påverkas naturligtvis av graviditetens längd. En nyfödd flicka som väger 2.5 kg är ungefär medelviktig ifall hon fötts under graviditetsvecka 34 (d.v.s. 6 veckor före den beräknade tiden) men mycket småväxt ifall hon fötts vid den beräknade tiden.

Hur kan vi undersöka sambandet mellan tillväxten under fosterstadiets och sjukdomar i vuxen ålder?

I större befolkningsundersökningar undersöks ofta en slumpmässigt vald grupp som representerar en viss del av befolkningen. För dylika undersökningar behövs ofta hundratals eller tusentals personer, om vilkas tidiga skeden i livet det finns information om – t.ex. födelsevikten. 

Vid kliniska befolkningsundersökningar kallar vi frivilliga till undersökningar som påminner om hälsogranskningar. Resultaten från dessa evalueras t.ex. i förhållande till födelsevikten och annan information om de tidiga skedena i livet. I Finland och bl.a. i de övriga nordiska länderna erbjuder de nationella hälsovårdsregistren möjligheter till s.k. registerundersökningar – vi kan t.ex. undersöka ifall individer som fötts små oftare fått specialersättning för blodtryckssjukdom, diabetes eller någon annan allmän kronisk sjukdom. De pålitligaste resultaten får man via prospektiva befolkningsstudier där samma grupp uppföljs under en längre tid t.ex. ända från födelsen – å andra sidan kan en dylik studie ta en livstid.

Vid befolkningsundersökningar kan man undersöka specifika sjukdomar, t.ex. krankärlssjukdom. Mer detaljerad information kan vi få genom att undersöka s.k. riskfaktorer– vid kranskärlssjukdom t.ex. fettämnes- och sockeromsättningen (diabetes och dess förstadier), blodtrycksregleringen och olika hormonella funktioner. 

Det som undersöks behöver inte nödvändigtvis vara sjukdomar. Det är sannolikt att de omständigheter som påverkar den tidiga tillväxten delvis även kan ha en inverkan på de normala skillnaderna mellan individer.

Vid en undersökning som fokuserar på sjukdomar kan födelsevikten, samt annan information om de tidiga stadierna i livet, hos personer som insjuknat i den ifrågavarande sjukdomen jämföras med motsvarande information från hela befolkningen eller med dem som inte insjuknat. Detta sätt att närma sig saken passar speciellt bra när det är fråga om mera sällsynta sjukdomar.
Befolkningsundersökningar påvisar sällan förhållandet mellan orsak och konsekvens. Sådan information kan man få från bl.a. djurexperiment.

Är risken speciellt stor i någon grupp?

Det vet vi inte ännu.  Observationer i samband med befolkningsundersökningar görs ofta på hela befolkningen d.v.s. individer som lider av en svår tillväxtstörning utgör en väldigt liten del. För de som lidit av tillväxtstörningar i fosterstadiet har tydliga förändringar gällande hjärt- och kärlsjukdomars riskfaktorer samt förstadier – så som förhöjt blodtryck, sockerintolerans och förhöjt kolesterol - påvisats redan i tidig vuxen ålder.

Väldigt små prematurer lever de första månaderna i förhållanden som skiljer sig drastiskt från förhållandena i livmodern och växer ofta under denna tid väldigt långsamt. Man vet ganska lite om väldigt små prematurers hälsa i vuxen ålder eftersom de äldsta av dessa som överlevt tack vare modern vård är unga vuxna.

När vi funderar på risker för dessa specialgrupper måste vi hålla i minnet att fastän risken för vissa sjukdomar kanske är klart större kan samma mekanismer skydda mot andra sjukdomar. Vi vet t.ex. att små prematurer ofta har betydligt mindre allergiska sjukdomar, speciellt som barn.

Kan den höjda risken påverkas?

Troligtvis är det möjligt! Normala hälsosamma levnadsvanor minskar risken för t.ex. hjärt- och kärlsjukdomar – viktkontroll, motion, hälsosam diet eller i vissa fall behandling av riskfaktorer med hjälp av läkemedel. IDEFIX-studien har även påvisat att det är möjligt att minska risken för diabetes genom regelbunden motion – och att effekten är speciellt stor bland de som varit små vid födseln. Det är även möjligt att undersökningar kring långtidseffekterna av en dålig tillväxt under fosterstadiet på längre sikt kan ge oss ny information om de underliggande mekanismerna till många av våra vanliga sjukdomar. Sådan information kan sedan användas vid förebyggandet av dessa sjukdomar.