Kostnader orsakade av våld i nära relationer i Finland (LAKU)

Institutet för hälsa och välfärd (THL) genomför tillsammans med Statistikcentralen och Jyväskylä universitet en undersökning om kostnader som orsakas av våld i nära relationer i Finland (LAKU).

Mål

Huvudsyftet är att utreda kostnaderna inom social- och hälsovårdstjänster samt rättsliga tjänster baserat på befolkningsenkäten och kundregistren gällande våld i nära relationer.

I undersökningen jämförs kostnaderna för personer som upplever våld i nära relationer med jämförelsegrupper. Granskningen riktar sig till kostnaderna för våld i nära relation bland såväl kvinnor som män. Granskningen för kostnaderna orsakade av våld i nära relation som upplevs av barn och i barndomen görs i den omfattning som materialet tillåter.

Syftet är att producera forskningsbaserad information om kostnaderna som orsakas av våld i nära relation för att utgöra ett stöd för beslutsfattande och utvecklingsarbete.

Bakgrund

Bakgrunden till projektet är det nationella verkställandet av Europarådets konvention om förebyggande och bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet, dvs. Istanbulkonventionen. Kommittén för bekämpning av våld mot kvinnor och våld i hemmet (NAPE) har sammanställt den nationella planen för verkställandet av Istanbulkonventionen under 2018 – 2021. I den ingår genomförandet av åtgärden kostnadsuppskattning vid våld i nära relation. Genom detta forskningsprojekt strävar man att ge ett svar. 

Våld i nära relationer är ett betydande samhälleligt problem som orsakar betydande mänskligt lidande, allvarliga fysiska sjukdomar och psykiska problem. På grund av de ovan nämnda orsakerna utnyttjar offren för våld i nära relation enligt en internationell undersökning till exempel 30 -100 % mer hälso- och sjukvårdstjänster än den övriga befolkningen. Våldet i nära relationer orsakar även samhälleliga kostnader genom bland annat socialtjänsten, polisen och rättssystemet.

Våld i nära relationer är i hög grad ett dolt problem, eftersom endast en bråkdel av dem som upplevt våld i nära relationer har kontaktat läkare, polisen eller andra tjänster. Enligt en finländsk undersökning identifieras dessutom mindre än en procent av dem som upplevt våld i nära relation och som använt hälsovårdstjänster (Siltala m.fl. 2020).  

Genomförande

Undersökningen består av två delundersökningar. I den första delundersökningen granskas klientregistren och informationen om kostnader. Man jämför hälso- och sjukvårdskostnader för våld i nära relationer och med den övriga befolkningen under åren 2015-2020. Med hjälp av registerinformation identifieras personer som upplevt våld i nära relation i olika register (HILMO, AvoHILMO, skyddshem, Polisen). För personer som har upplevt våld i nära relation skapas en kontrollgrupp. Skillnaderna för kostnaderna inom hälso- och sjukvård kommer att jämföras mellan dem som har upplevt våld i nära relation och kontrollgruppen genom att använda kostnadsinformation som finns i HILMO-registret och FPA:s läkemedelsregister.

I den andra delundersökningen undersöks upplevelserna av våld i nära relation bland människor som bor i Finland grundat på Gender Based Violence (GBV) -datainsamlingen som koordineras av Eurostat. Med hjälp av GBV-datainsamlingen skapas en helhetsbild av förekomsten och typiska former av våld i nära relation som kan generaliseras för hela befolkningen. Dessutom kartläggs kostnaderna orsakade av våld i nära relation inom social- och hälso- och sjukvårdstjänster samt rättsliga tjänster samt kostnaderna orsakade av förlorade arbetsdagar.

Finansiering

Statsrådets utrednings- och forskningsverksamhet

Samarbetspartner

• Statistikcentralen: Tjänster för datainsamling 
  Henna Attila, överakturarie, tfn 029 551 3378 
  Juhani Saari, överakturarie, tfn 029 551 3575 
  [email protected] 
• Jyväskylä universitet, Psykologian laitos (Psykologiska institutionen)
  Heli Siltala, universitetslärare, tfn 050 572 1518
  heli.p.siltala(at)jyu.fi    

Kontaktuppgifter

Johanna Hietamäki
specialforskare
tfn 029 524 7990
e-post: [email protected]