Ofta frågade frågor om rättsmedicin

Nedan finns en lista på ofta frågade frågor temavis

Rättsmedicinsk obduktion
Avlidnas kläder och annan egendom
Avlidnas transport och begravning
Dödsattest och andra handlingar
Dödsorsak och dödstid

Rättsmedicinsk obduktion

Min anhörig dog och en rättsmedicinsk obduktion skall utföras. Varför?

En människas död har många slags rättsverkningar, och därför är det viktigt att utreda dödsorsaken, även om man inte misstänker brott. Dödsorsaken måste alltid utredas, innan den avlidna får begravas eller överges för medicinsk forskning och undervisning.

Omständigheterna kring döden avgör om dödsorsaken skall utredas enligt det medicinska eller det rättsmedicinska systemet. Läkaren ansvarar för medicinsk och polisen för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak.

Den avlidnas dödsorsak utredas enligt det rättsmedicinska systemet, då det inte är känt att döden har förorsakats av sjukdom, eller döden har förorsakats av till exempel olycksfall, självmord, brott, vårdåtgärd eller dödsfallet har eljest inträffat överraskande. Vid behov utfärdar polisen ett obduktionsförordnande för att komplettera den rättsmedicinska utredningen av dödsorsak.

Om omständigheterna kring döden inte förutsätter polisundersökning, utförs en medicinsk utredning av dödsorsak.

Lag om utredande av dödsorsak 459/1973
Förordning om utredande av dödsorsak 948/1973
Social- och hälsovårdsministeriets förordning om dödskriterierna 27/2004

Min anhörig dog och en rättsmedicinsk obduktion skall utföras. Vad skall jag göra?

Oftast informerar polisen er när obduktionen av er anhörig eller närstående skall utföras. Ni kan vara i kontakt med en begravningsbyrå som ni själv väljer som tar hand om praktiska arrangemang.  Ni kan börja med preliminära begravningsarrangemang redan då undersökning av dödsorsak är på gång, men i princip bör ni inte komma överens om en begravningsdag förrän ett begravningstillstånd har skrivits ut.

Kräver min anhörigs rättsmedicinska obduktion några specialåtgärder av mig? Blir det några kostnader för mig?

Polisen utför undersökning av dödsorsak i ovannämnda fall som är stadgade i lag, och det kräver inget initiativ eller andra åtgärder av anhöriga.

Staten svarar för kostnaderna i samband med rättsmedicinsk utredning av dödsorsak samt för obduktionen nödvändig transport av liket. Dödsboet svarar för transportkostnaderna i samband med begravning. Till exempel: En person vars hemkommun är Uleåborg dör i Jyväskylä. Den rättsmedicinska obduktionen utförs i Tammerfors. För den avlidne ordnas i detta fall transport till den ort där hen avled dvs. till Jyväskylä. Om de anhöriga vill att den avlidne transporteras till hemorten svarar de anhöriga själva för transportkostnaderna.

Kan jag förbjuda min anhörigs obduktion?

Polisen beordrar en rättsmedicinsk obduktion, och inget medgivande av anhöriga behövs. En anhörig kan inte heller förbjuda utförandet av obduktionen. Om ni inte är av samma åsikt om utförandet av en obduktion till er anhörig, rekommenderar vi att ni tar kontakt med polisen.

För en medicinsk obduktion behövs anhörigs eller annan närstående persons tillstånd.

När utförs obduktionen, obduktionens tidpunkt?

Rättsläkarna hos Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för utföring av rättsmedicinska obduktioner. För närvarande utförs obduktioner på fem olika orter i Finland: Helsingfors, Åbo, Tammerfors, Uleåborg och Kuopio. Syftet är att utföra obduktioner så fort som möjligt, men dröjsmålet mellan dödstiden och rättsmedicinska obduktionen kan vara flera dagar.

Rättsmedicinska obduktionen utförs då den avlidna har transporterats till obduktionsstället, polisens förordnande om obduktion har kommit och rättsläkaren har bekantat sig med fallet. Obduktionstiden beror på var personen har avlidit, obduktionsställets belägenhet samt antal fallen som undersöks för tillfället. I vissa fall, till exempel brott mot liv eller misstanke om brott mot liv, utförs obduktioner brådskande.

Ni kan fråga om obduktionens tidpunkt från polisen som beordrat obduktionen eller obduktionskansliet vid rättsläkarbyrån.

Rättsläkarbyråernas kontaktinformation

Kan man se den avlidna före eller efter obduktionen?

Huvudsakligen visas en avliden inte till anhöriga före en rättsmedicinsk obduktion. För visning av några avlidna behövs ett tillstånd av polisen som ansvarar för utredningen av dödsorsak. Om den avlidna visas till anhöriga för identifiering, sker detta i polisens närvaro.

Efter den rättsmedicinska obduktionen får man vanligtvis se den avlidna, om den avlidnas utseende inte har starkt förändrats till exempel på grund av skador eller förändringar efter döden. I sådana fall rekommenderar vi inte en visning av den avlidna, men det får de anhöriga själv avgöra.

Det är oftast begravningsbyrån som tar hand om den avlidnas visning. Visningar sker ofta i kapellutrymmen, och visningstiden bokas med förvaringsplatsens personal.

Avlidnas kläder och annan egendom

Vad händer med kläderna och annan egendom som den avlidna hade med sig?

Polisen tar hand om och bevarar den egendom som medföljt den avlidna, vanligen i samband med yttre likbesiktning. Ibland transporteras den avlidna till obduktionsstället med kläderna på, och då kan också annan egendom finnas med. I sådana fall avkläds den avlidna i samband med obduktionen, och alla värdesaker och annan egendom tas tillvara och överlämnas till polisen.

Vanligen förstörs kläderna av hygieniska skäl; de kan vara trasiga eller smutsiga. Om de anhöriga önskar få de kläder som den avlidna hade på sig eller andra föremål som medföljt den avlidna, skall de meddela polisen om detta så fort som möjligt redan före obduktionen.

Avlidnas transport och begravning

När kan den avlidna hämtas och hur länge kan han/hon förvaras på obduktionsstället?

Begravningsbyrån tar hand om den avlidnas transport från obduktionsstället eller annat förvaringsställe till begravningsplatsen. I regel kan transport ske den första vardagen efter obduktionsdagen.

Avlidna kan förvaras några dagar på obduktionsstället eller annat förvaringsställe. Det är önskvärt att den avlidna transporteras så fort som möjligt till begravningsplatsens förvaringsställe för att vänta på begravning.

I frågor som gäller den avlidnas transport och förvaring ber vi er kontakta en önskad begravningsbyrå.

Vad skall jag göra med begravningsarrangemangen, vilken begravningsbyrå skall ja välja?

Ni kan välja en önskad begravningsbyrå, som gör på ert uppdrag de praktiska arrangemangen för begravning.

Om polisen har beställt den avlidnas transport till exempel från hem till obduktionsstället, har transporten skett i enlighet med ett transportavtal som polisen slutit med en viss begravningsbyrå, och de anhöriga har ingen plikt att använda den samma begravningsbyrån.

Dödsattest och andra handlingar om utredning av dödsorsak

När får jag min anhörigs begravningstillstånd?

Rättsläkaren utfärdar begravningstillståndet samt gör en anmälan om dödsfallet genast efter den avlidnas identitet har bekräftats och alla direkta undersökningar av den avlidna har genomförts. Huvudsakligen utfärdas begravningstillståndet och anmälan om dödsfallet till befolkningsdatasystemet genast efter obduktionen.

Man får begravningstillståndet i samband med avhämtandet av den avlidna, och det avlämnas till begravningsplatsens eller krematoriums personal. Vanligtvis sköter begravningsbyrån om detta på anhörigs uppdrag.

Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata registrerar dödsfallet till nationella befolkningsdatasystemet, och därifrån informeras också andra myndigheter om dödsfallet.

Jag behöver en dödsattest / ett ämbetsbevis för att ta hand om den avlidnas ärenden, varifrån får jag den?

Närstående behöver i allmänhet inte en dödsattest för ärenden hos myndigheter. En dödsattest behövs inte för att sköta till exempel bankärenden och begravningsarrangemang. När ni börjar sköta den avlidnas ärenden behöver ni i första hand en släktutredning över den avlidna. Ni bör beställa släktutredningen så snabbt som möjligt eftersom det tar flera veckor innan den anländer. 

Beställ släktutredningen

• från evangelisk-lutherska kyrkans regioncentralregister, om den avlidna har hört till en evangelisk-luthersk församling hela sitt liv.
  Evangelisk-lutherska kyrkans regioncentralregister
• från den ortodoxa församlingen, om den avlidna hela sitt liv har hört till en ortodox församling.
  Ortodoxa kyrkan i Finland
• från Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata (MDB), om den avlidna har hört till befolkningsregistret eller ett registrerat religiöst samfund.
  Släktutredning (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata)

Om den avlidna under sitt liv har hört till såväl en evangelisk-luthersk församling som till befolkningsregistret eller ett annat registrerat religiöst samfund behövs en utredning från både den evangelisk-lutherska församlingen och MDB.

Om den avlidna har bott utomlands ska man skaffa ett intyg för den perioden från det ifrågavarande landets myndigheter.
Finland utomlands-webbplatsen (Finlands utrikesministeriet och de finländska beskickningarna)

Innan släktutredningen är klar kan man möjligtvis sköta vissa ärenden med ett utdrag ur befolkningsdatasystemet. Ni kan utreda saken i förväg eftersom till exempel banker kan tillämpa varierande praxis i fråga om detta.
Utdrag och intyg ur befolkningsdatasystemet (Myndigheten för digitalisering och befolkningsdata)

I vissa situationer kan man också behöva ett levnadsintyg. Det kan till exempel behövas i bouppteckningen.

Dödsattesten behöver man vanligtvis endast för ta hand om eventuella försäkringsärenden. Ni kan meddela försäkringsbolaget att en rättsmedicinsk utredning av dödsorsak skall utföras till den avlidna, och då kan bolaget be om nödvändiga handlingar direkt från rättsläkarbyrån. Anhöriga kan också sända till försäkringsbolaget kopior på handlingar som de har fått från polisen, om de önskar.

När blir dödsattesten och andra handlingar som anknyter till utredning av dödsorsak färdiga?

Eftersom det ofta behövs tilläggsundersökningar i samband med rättsmedicinsk utredning av dödsorsak kan det ta flera månader innan de slutgiltiga resultaten är färdiga. Dessutom beror handlingarnas färdigställande i stort sätt om vederbörande rättsläkarens arbetsmängd. Det finns få rättsläkare i Finland jämfört med antal undersökta fallen, och tyvärr kan detta ibland förorsaka dröjsmål. Vanligen tar det några månader innan handlingarna är färdiga.

Färdiga handlingar sänds från rättsläkarbyrån till polisen som ansvarar för utredning av dödsorsak, och polisen sänder på begäran kopior på dödsattesten samt utlåtandet om dödsorsak och dödsklass till den avlidnas anhörig eller annan närstående person. Alla handlingar i samband med utredning av dödsorsak är sekretessbelagda.

Institutet för hälsa och välfärd (THL) arkiverar alla handlingar som utarbetats i samband med utredning av dödsorsak.

Är det möjligt att får handlingarna på ett annat språk?

Handlingarna som utarbetas i samband med utredning av dödsorsak är på finska eller översätts till svenska på begäran. Om de behövs på något annat språk måste de anhöriga själv ta hand om översättning.

Jag tycker att dödsdatumet är fel i begravningstillståndet, hur kan det ändras?

Myndigheter iakttar aktsamhet i utarbetning av handlingar, men om ni ändå bemärker fel eller brister och har en välgrundad åsikt att dödsdatumet är fel i begravningstillståndet, ber vi er kontakta polisen som informerar rättsläkaren att dödsdatumet bör ändras.

Rättsläkaren utfärdar ett nytt begravningstillstånd och anmäler det nya dödsdatumet till befolkningsdatasystemet. Om ni har redan fått ett utdrag från befolkningsdatasystemet och dödsdatumet ändras, måste ni begära ett nytt utdrag från befolkningsdatasystemet och sända det t. ex. till banken.

Dödstiden som registreras på dödsattesten och därmed också befolkningsdatasystemet är ofta beräknad. Om döden har hänt utan ögonvittnen nära dygnsskiftet eller den avlidna har hittats en lång tid efter döden är det beräknade dödsdatumet inte nödvändigtvis absolut korrekt. Det officiella dödsdatumet som är registrerar i befolkningsdatasystemet binder inte anhöriga och förhindrar dem inte att använda ett själv beräknat dödsdatum t. ex. i dödsannonsen eller på gravstenen.

Dödsorsak och dödstid

Vem har rätt att få uppgifter om dödsorsak?

Handlingar som gäller utredning av dödsorsak sekretessbelagda, och om deras överlämning har stadgats i 15 § i lag om utredande om dödsorsak.

Enligt lagen får uppgifter överlämnas t. ex. till

• den avlidnas nära anhörig eller annan närstående person
• domstolar, myndigheter eller andra sammanslutningar, som har lagstadgad rätt att få uppgifter
• försäkrings- eller pensionsanstalt, om det är nödvändigt t. ex.  för behandling av förmånsansökningar.

Som nära anhörig kan vanligen betraktas den avlidnas äkta hälft, en släkting i rakt upp- eller nedstigande led och minderåriga barnens försörjare. Jämförbar med en nära anhörig är en närstående, som kan vara till exempel personen med vilken den avlidna har levat i ett äktenskapsliknande förhållande. En nära anhörig eller annan närstående sköter om informering av dödsorsaker till andra anhöriga.

Polisen ansvarar för överlämning av uppgifter om dödsorsaksutredning till den avlidnas nära anhörig eller annan närstående person.

Av vem och hur kan jag fråga om dödsorsak?

Handlingar som gäller utredning av dödsorsak sekretessbelagda. Polisen ansvarar för rättsmedicinsk utredning av dödsorsak, och handlingar som utfärdas i samband med detta är inte patientdokument. Polisen ansvarar för överlåtelse av handlingar om dödsorsaksutredning till den avlidnas anhöriga eller annan närstående person och eventuell läkare som skrivit remiss till obduktion.

Det kan ta flera månader innan rättsläkarens undersökningar är färdiga. I regel meddelar rättsläkaren polisen om preliminära fynd och tilläggsundersökningar omedelbart efter obduktionen. Enligt sin prövning berättar polisen om preliminära beskedets innehåll till anhöriga eller läkaren som skrivit remissen.

Oftast sänder polisen uppgifter om handlingar om dödsorsaksutredning till den avlidnas anhöriga genast då de är färdiga eller först på anhörigs begäran, beroende på kommun. Efter att ha fått uppgifter om dödsorsaken från polisen kan en nära anhörig eller närstående ringa rättsläkaren för att fråga om tilläggsuppgifter om medicinska aspekter av dödsfallet.

Min anhörig dog för många år sedan och nu vill jag få reda på hans/hennes dödsorsak. Vad skall jag göra?

Statistikcentralen upprätthåller ett arkiv över dödsattester. I dödsattestarkivet finns finska dödsattester fr.o.m. år 1936. Dödsattestens uppgifter kan överlämnas för vetenskaplig forskning och statistiska utredningar samt avlidens nära anhörig, pensionsanstalt och myndighetsbruk.

En nära anhörig kan be om en kopia på dödsattesten från Statistikcentralen. Begäran skall sändas per e-post eller post till Statistikcentralen.

Begäran bör innehålla den avlidnas efter- och förnamn, personbeteckning (födelsetid), dödstid, sista hemkommun, uppgifter om släktförhållandet mellan den som begär en dödsattest och den avlidna, eget namn, adress och telefonnummer.

Mer information om Statistikcentralens nättjänst

Hur får jag reda på min anhörigs exakta dödstid (klockslag)?

Om det inte finns pålitliga ögonvittnen eller annan bekräftad information om dödstiden, beräknas dödstidpunkten i noggrannhet på en dag. För kriminal-, försäkrings- och arvsrättliga skäl kan det vara nödvändigt att sträva efter en mer precis beräkning av dödstidpunkt.