Coronapandemins inverkan på antibiotikaresistens har hittills varit liten både i Finland och i övriga Europa
Enligt nya uppföljningsuppgifter har situationen för antibiotikaresistens, dvs. bakterier som är resistenta mot antibiotika, varit relativt stabil både i Finland och i övriga Europa trots coronapandemin. Situationen varierar dock mycket mellan olika länder. I Finland, liksom i de övriga nordiska länderna, är situationen bättre än i övriga Europa.
Åren 2020–2021 minskade coronapandemin i synnerhet infektioner som smittar via luftvägarna. Pandemiåren hade ingen betydande inverkan på de resistenta bakteriernas känslighet, dvs. förmågan att reagera på antibiotika. För många bakterier är det dock svårt att dra slutsatser på grund av få tester. Detta gäller till exempel pneumokocker som orsakar bihåle- och mellanöreinflammationer samt bakterier som orsakar vanliga övre luftvägsinfektioner, det vill säga Haemophilus influenzae.
Däremot har resistensen mot makrolider och klindamycin hos den allmänna orsaken till svalginfektioner, Streptococcus pyogenes, ökat. Det är viktigt att följa upp utvecklingen av resistens, eftersom dessa läkemedel används vid behandling av svalginfektioner hos patienter med penicillinallergi.
Ökad resistens mot acinetobakterier i Europa är oroväckande
Acinetobakteriesläkten omfattar flera arter, varav Acinetobacter baumannii är kliniskt sett den viktigaste arten. I allmänhet orsakar acinetobakterier infektioner hos patienter med nedsatt motståndskraft. Dessutom försvårar multiresistenta bakteriestammar behandlingen av infektioner. Acinetobakterierna bevaras på mycket olika ytor och kan därför vara svåra att få bort från sjukhusmiljön.
År 2021 observerades en kraftig ökning av antalet fall och resistensandelarna av acinetobakterier i Europa. Resistenta fall till och med fördubblades i genomsnitt i fråga om tre viktiga grupper av antimikrobiella läkemedel, karbapenemer, fluorokinoloner och aminoglykosider. Dessutom observerades en ökning särskilt i länder där resistenssituationen redan är besvärlig.
Akinetobakteriernas resistens mot alla ovan nämnda grupper av antimikrobiella läkemedel varierar mellan 0 och 99 procent i olika europeiska länder. Situationen i Finland är relativt bra. Resistensen mot alla tre grupper är 2,1 procent med invasiva prov och 0,7 procent med alla provtyper.
"Det är viktigt att satsa på ändamålsenliga bekämpningsåtgärder för att förhindra att multiresistenta akinetobakteriestammar sprids från ett land till ett annat, till exempel i samband med utländska sjukhusförflyttningar", säger Kati Räisänen, specialforskare vid THL.
Antibiotikaresistens försämrar effekten av antibiotika
Med antibiotikaresistens eller resistens mot antimikrobiella läkemedel avses en bakteries förmåga att motverka antibiotika som tidigare använts för att bota infektion som bakterien orsakar. Resistensen försämrar antibiotikaeffekten, vilket gör det svårare att behandla även vanliga infektioner och behandlingarna blir längre och dyrare.
"I bekämpningen av antibiotikaresistens kan alla göra något. Ett enkelt sätt att börja är att ta hand om god handhygien. Med hjälp av den kan man förebygga spridningen av både bakterier och virus", säger Räisänen.
Europeiska antibiotikadagen firas 18.11.
Mer information
Bakteriers resistens mot antimikrobiella läkemedel i Finland: Finres 2021 (THL)
Surveillance Atlas of Infectious Diseases (ECDC, på engelska)
Uppföljning av antimikrobiell resistens (THL)
Europeiska antibiotikadagen 18.11. (THL, på finska)
Kati Räisänen
specialforskare
THL
tfn 029 524 7094
[email protected]
