Antibiotikaresistens

Antibiotikaresistens innebär att en bakterie har motståndskraft mot antibiotika, det vill säga blir resistent mot antibiotika. Detta leder till att ifrågavarande antibiotika inte längre kan användas för att behandla infektioner som denna bakterie orsakar. 

Om antibiotikaresistens blir vanligare kan människor dö av vanliga infektioner som lunginflammation eller infektioner i operationsområdet. En utbredd antibiotikaresistens påverkar hela hälso- och sjukvården, till exempel blir cancerbehandlingar, organtransplantationer och tarmoperationer riskfyllda när infektioner inte längre kan förhindras med antibiotika.

Utöver bakterier kan även övriga mikrober, det vill säga virus, svampar och protozoer, vara resistenta mot läkemedel som används i behandlingen. Därför pratar man ofta om antimikrobiell resistens

Multiresistens mot läkemedel avser förmågan hos en mikrob att stå emot flera olika läkemedel. 

Antibiotikaresistens är ett globalt problem

Allt fler bakterier har utvecklat resistens mot antibiotika, och läget blir hela tiden värre. Cirka 33 000 personer i Europa dör varje år i infektioner som inte längre kan botas med antibiotika. Merparten av infektionerna som orsakas av resistenta bakterier förekommer hos sjukhuspatienter. En stor del av de infektioner som orsakas av E. coli-bakterier som är resistenta mot tredje generationens cefalosporiner förekommer utanför sjukhusen.  

I Finland har antibiotika fortfarande bra effekt. Trots det bör även vi ta bekämpningen av antibiotikaresistens allvarligt. I Finland dör uppskattningsvis 90 patienter per år av infektioner orsakade av resistenta bakterier. Mindre än 10 procent av de vårdrelaterade infektionerna orsakas av multiresistenta mikrober.  

Varför blir antibiotikaresistens vanligare?

En del bakterier har en naturlig resistens mot vissa typer av antibiotika. Dessutom uppstår resistens varje gång antibiotika används. 

Överanvändning och missbruk av antibiotika påskyndar uppkomsten och spridningen av bakterier som är resistenta mot läkemedel. Bakteriestammar som av naturen är känsliga för ett läkemedel blir resistenta mot läkemedlet i fråga till följd av att det används. 

Orsaker till spridningen av antibiotikaresistens

  • Bristande hygienrutiner på vårdinrättningar, till exempel brister i handhygien, städning och rengöring av vårdutrustning. 
  • Användning av antimikrobiella läkemedel till människor inom öppenvården och på sjukhus samt på annat håll inom hälso- och sjukvården.  
  • Användning av antimikrobiella läkemedel till husdjur och produktionsdjur. Man använder antibiotika för att behandla infektioner hos djuren, men även för att gynna produktionsdjurens tillväxt och förebygga infektioner hos dem.  
  • Import av djur och livsmedel. Djuren kan ha bakterier som är resistenta mot antimikrobiella läkemedel som även används vid behandling av infektioner hos människor. Resistenta bakterier kan överföras från djur till människa via livsmedel (t.ex. salmonella) eller när någon rör vid djuret (t.ex. MRSA). 
  • Turism. Resistenta bakterier kommer till oss från andra länder med turister, i synnerhet om de har vårdats på sjukhus i utlandet.
  • Antibiotikautsläpp i miljön.

Hur kan man förebygga antibiotikaresistens?

Alla kan vara med och bekämpa antibiotikaresistens. Det viktigaste inom arbetet med att motverka resistens är att 

  • förebygga infektioner 
  • förhindra spridningen av resistenta bakterier
  • använda antibiotika på ett förnuftigt sätt.

Medborgare

  • Se till att ha en god handhygien och lär ditt barn detsamma. Det är bra att tvätta händerna till exempel efter varje toalettbesök, när du har nyst eller hostat och innan du börjar äta eller laga mat.
  • Se över både ditt och ditt barns vaccinationsskydd. Många infektioner kan förebyggas med vaccinationer.
  • Iaktta god hygien vid matlagning: håll isär tillagade och råa livsmedel, hetta upp maten tillräckligt, förvara maten i rätt temperatur, välj livsmedel av hög kvalitet. 
  • Använd antibiotika enligt läkarens anvisningar. 
  • Köp inte antibiotika utomlands utan recept och använd inte antibiotika som ordinerats någon annan eller som blivit över.
  • Lämna tillbaka oanvänd antibiotika till apoteket.

Läkare och andra yrkesutbildade inom hälso- och sjukvården

  • Se till att ha en god handhygien.
  • Behandla infektioner enligt God medicinsk praxis-rekommendationerna och din arbetsplats anvisningar om mikrobläkemedelsbehandling.
  • Ordinera antibiotika endast enligt evidensbaserade anvisningar.
  • Konsultera om nödvändigt en infektionsläkare angående behovet och valet av antibiotika.
  • Ge patienten tydliga anvisningar om användningen av antimikrobiella läkemedel och hur behandlingen avslutas.
  • Förklara för patienten hur symtomen på vanlig förkylning kan lindras utan antibiotika.
  • Berätta för patienten varför det är viktigt att följa vårdanvisningarna när man använder antibiotika.
  • Använd dig av screeningsodling för att identifiera patienter som kan ha resistenta bakterier och vidta försiktighetsåtgärder anpassade efter situationen vid behandlingen av dessa patienter.

THL följer upp den antimikrobiella resistensen och användningen av antimikrobiella läkemedel och stöder det lokala och regionala arbetet för att bekämpa antimikrobiell resistens.

Uppföljningen av antimikrobiell resistens

Mer om ämnet