En stark upplevelse av delaktighet och tron på att man klarar sig, hjälpte unga som placerats på skolhem att undvika marginalisering

Utgivningsdatum 5.4.2022

I THL:s färska forskning utreddes vilka saker som hjälper unga som placerats på skolhem att klara sig i livet och undvika marginalisering i vuxen ålder.

I forskningen kunde man observera att en upplevelse av delaktighet är viktig för den ungas förmåga att klara sig. Upplevelsen påverkas bland annat av upplevelser av meningsfullhet, tillhörighet och koherens.

Så som: Upplever den unga sitt eget liv och sina aktiviteter som betydelsefulla? Tillhör hen en gemenskap som är viktig för hen själv? Får hen sin röst hörd och blir hen bemött som den person hen är? Känns det egna livet förståeligt? Upplever den unga att hen har kontroll över sitt eget liv? 

"En stark upplevelse av delaktighet verkade ha ett samband med en mer positiv jaghistoria och välmående i vidare bemärkelse. Upplevelsen av delaktighet observerades öka den ungas handlingsberedskap och hjälpa den unga att bygga upp en identitet som en person som klarar sig ", berättar THL:s forskare Janette Niiranen

I och med att handlingsberedskapen ökade kunde den unga till exempel beviljas möjlighet att besöka ett närliggande köpcentrum på egen hand eller tillstånd att gå igenom sina egna barnskyddshandlingar. Detta ökade upplevelsen av delaktighet ytterligare. 

"När handlingsberedskapen, upplevelsen av delaktighet och tron på att man klarar sig stärktes, var det också lättare att behandla och hantera eventuella motgångar", berättar THL:s ledande forskare Anna-Maria Isola.

Låg känsla av delaktighet – till exempel upplevelser av att trygga människorelationer saknas och upplevelser av att bli övergiven – hade ofta samband med en mer negativ jaghistoria, såsom att se sig själv som en problemungdom.

I stället för problem ville man fokusera på framgångar

Bland dem som placerats på skolhem i barndomen är brottslighet och psykiska problem vanliga, men en del klarar sig ändå bra i vuxen ålder, även om många riskfaktorer har hopat sig hos dem.

"Vi kontaktade personer som var placerade på skolhem i ungdomen och som inte hade registeranteckningar om psykiska problem eller brottslighet i vuxen ålder. I deras livsberättelser letade vi efter sådant som har varit till stöd för att de ska klara sig, sådant man kunde lära sig av när barn placeras utanför hemmet samt när deras placering upphör och de omfattas av eftervård ", berättar THL:s forskare Janette Niiranen.

De unga som intervjuades hade varit placerade på skolhem antingen år 2001 eller 2006. I forskningspublikationen presenteras berättelsen om en ung person (Annas berättelse) som exempel.

Undersökningen kompletterar THL:s idag publicerade undersökning om välbefinnandet hos barn som omfattas av vård utom hemmet.

Unga behöver stabila relationer till vuxna och trygga situationer för att gå igenom sin egen historia

Den unga kan få stöd i att formulera sin egen jaghistoria. Det är särskilt viktigt att serviceproducenterna inom barnskyddet skapar trygga situationer där de unga kan reflektera över sina egna erfarenheter i förhållande till sin egen historia, nutid samt framtidsförväntningar och drömmar.

"Stabila och konfidentiella relationer till vuxna är av största vikt för att bygga upp meningsfullhet, tillhörighet och koherens, vilket i sin tur stärker upplevelsen av delaktighet hos en ung person som placerats på skolhem. Upplevelsen av delaktighet är en förutsättning för motivation – utan genuin motivation ändrar den unga, och inte heller en vuxen, sitt skadliga beteende ", säger Marko Manninen, huvudforskare vid THL inom projektet Koulukodin jälkeen.

Närmare information om positiva livsstigar och faktorer som påverkar dem gör det möjligt att utveckla metoder för krävande barnskydd och förbättra framtidsutsikterna för unga med allvarliga beteendesymptom.

Källa

Forskningen har referentgranskats och publicerats i en internationell vetenskaplig tidning. Forskningen gjordes i samarbete med forskningsprojektet Koulukodin jälkeen och koordinationsprojektet Sokra. Projektet Koulukodin jälkeen är THL:s och statens skolhems gemensamma projekt. Utöver THL har projektet finansierats av bland annat Ahokas, Alli Paasikiven, OLVI, Otto Malms och Sohlbergs stiftelser samt Kristillinen Suojakotisäätiö. Koordinationsprojektet Sokra finansieras av Europeiska socialfonden.

Niiranen, Janette, Isola, Anna-Maria, Känkänen, Päivi & Manninen, Marko (2022) Constructing narrative identity and capabilities of Finnish reform school adolescents. Child and Adolescent Social Work Journal

Läs mer

Pressmeddelande från THL 5.4.2022: Suurin osa sijaishuollossa olevista lapsista voi hyvin – lähes joka viidennen sijoituspaikassa lapsen hyvinvointiin vaikuttavia epäkohtia

Koulukodin jälkeen – seurantatutkimus koulukotiin sijoitetuista nuorista (uppföljningsundersökning om unga som placerats på skolhem) (på finska)

Sosiaalisen osallisuuden edistämisen koordinaatiohanke – Sokra (Koordinationsprojektet för främjande av social delaktighet – Sokra) (på finska)

Osallisuuden osa-alueet (Delområden av delaktighet) (på finska)

Osallisuuden edistämisen mallit (Modeller för främjande av delaktighet) (på finska)

Osallisuusindikaattori mittaa osallisuuden kokemusta (Delaktighetsindikatorn mäter upplevelser av delaktighet) (på finska)

Kontaktuppgifter

Janette Niiranen
forskare
tfn 050 594 3953
[email protected]

Marko Manninen
forskningschef
Tfn 040 560 5090
[email protected]

Anna-Maria Isola
ledande forskare
tfn 029 524 7334
[email protected]

Huvudwebbplats Hyvinvoinnin ja terveyden edistämisen johtaminen Lapset, nuoret ja perheet Mielenterveys tutkimusohjelma1eriarvoisuus - thlfi-sv tutkimusohjelma2sote - thlfi-sv