THL och FPA: Kunduppgifter inom social- och hälsovården överförs redan via Kanta-tjänsterna – datamodellerna bör anpassas till fungerande lösningar

Sitra föreslår i sin utredning att behandlingen av uppgifter inom social- och hälsovården ska förnyas och anser att datamodellerna medför miljardbesparingar. En del av förslagen i utredningen verkar vara baserade på bristfällig information om de befintliga digitala lösningarna. Gemensamma datamodeller och standarder har utnyttjats redan länge.

Sitras utredning om datamodellernas effekt på social- och hälsovårdssystemet, "Tietomalleista tehoa sote-järjestelmään", föreslår att nya datamodeller införs som en lösning på utmaningarna i fråga om kostnaderna och produktiviteten inom social- och hälsovården.  

– Vi söker ständigt de bästa och mest effektiva lösningarna för digitaliseringen inom social- och hälsovården och vi följer och utnyttjar den internationella utvecklingen. Nya initiativ till diskussion är viktiga, men Sitras utredning drar för direkta slutsatser om fördelarna och kostnadsbesparingarna med de nya datamodellerna, säger Päivi Achté, ledande expert vid Institutet för hälsa och välfärd (THL).

Ett smidigt informationsflöde och informationssystem är grunden för fungerande och kostnadseffektiva social- och hälsovårdstjänster, men utmaningarna kan inte lösas med fokus endast på datamodeller. Utvecklandet av social- och hälsovårdstjänsterna är en omfattande helhet som går utöver organisations- och systemgränserna, med fokus på handlingsmodeller, verksamhetsförändringar, god ledning och tillgång till information.

Med hjälp av Kanta-tjänsterna följer informationen kunden

Genom Kanta-tjänsterna är kunduppgifterna i användning inom hela social- och hälsovårdssystemet: Kanta-tjänsterna används av den offentliga hälso- och sjukvården, apoteken, största delen av den privata hälso- och sjukvården samt i fortsättningen även av alla aktörer inom socialvården. I Kanta-tjänsterna överförs patientuppgifter till exempel mellan företagshälsovården och den specialiserade sjukvården samt mellan olika välfärdsområden. Hälso- och sjukvårdspersonalen söker i genomsnitt fem miljoner gånger i månaden patientuppgifter i en annan organisations register i Kanta-tjänsterna. 

– Informationen överförs redan nu mellan yrkespersoner och organisationer med hjälp av Kanta-tjänsterna, och i MittKanta ser enskilda personer sina egna uppgifter i realtid. Kanta-tjänsterna är utformade så att de inte överlappar med andra system, utan kompletterar dem, konstaterar Pirjo Vuorikallas, utvecklingschef för Kanta-tjänsterna vid FPA.

Utvecklingen av datamodeller måste inriktas på ett rationellt sätt

Datamodellerna och systemkompatibiliteten har utvecklats i flera år för att tillgodose behoven hos social- och hälsovårdsaktörerna. På hösten inleds utredningar och ett arbete för att ta fram riktlinjer som baserar sig på den digitala strategi som SHM har publicerat och som omfattar de OMOP- och OpenEHR-datamodeller som föreslås i Sitras utredning samt HL7 FHIR-standarden, som har börjat tillämpas allmänt i informationsförmedlingen.   

– Dessa tre modeller har sina egna styrkor och sin plats i informationshanteringen i framtiden. Det finns dock ytterst lite forskningsbaserad information om vilka fördelar eller besparingar social- och hälsovårdstjänsterna kan få genom användning av en enskild datamodell. Orsaken är att datamodellerna är bara en bit i verksamhetsförändringen och utvecklingen av tjänsterna, konstaterar Juha Mykkänen, ledande expert vid THL.  

– För att data ska vara användbara krävs utöver datamodellerna till exempel gemensamma termer och kodsystem, som redan i dag används för beskrivning av kunduppgifter så att de förstås på ett enhetligt sätt", preciserar Mykkänen.  

Det nationella utvecklingsarbetet har under de senaste åren gått från att utveckla grunden för datamodellerna och tillgången till uppgifter till att utnyttja tillgängliga uppgifter och förbättra uppgifternas kvalitet. Uppföljningsregistret för socialvården och diabetesregistret är exempel på att Kanta-tjänsterna och de enhetliga kodsystem och datamodeller som redan används i dem även används för nya behov.

Viktigt att noggrant bedöma kostnadseffekterna

Kostnaderna för samarbetsområdena för de ändringar som presenteras i Sitras utredning uppskattas till upp till två miljarder euro under en period på 3–5 år.  

– Stor nytta har uppnåtts även med lägre kostnader. Till exempel har de egna nationella kostnaderna för utvecklingen av Kanta-tjänsterna under drygt 15 år uppskattats till 120 miljoner euro. Dessutom används årligen cirka 15 miljoner euro för nationell utveckling och cirka 30 miljoner euro för att underhålla och trygga Kanta-tjänsterna, säger Pirjo Vuorikallas. 

– Om man i regionerna investerar i nya lösningar är det viktigt att i planeringsskedet säkerställa samarbetet med nationell och europeisk utveckling för att dubbelarbete ska kunna undvikas, fortsätter Vuorikallas.  

Mer information 

Kanta-tjänsterna:
Päivi Achté  
ledande expert 
THL 
tfn 029 524 7769 
[email protected] 

Pirjo Vuorikallas 
utvecklingschef  
FPA  
tfn 020 634 1868
[email protected]

Datamodeller:  
Juha Mykkänen  
ledande expert, docent, FD 
THL 
tfn 029 524 8038 
[email protected]

Mer information på nätet

• Digitaalisuus sosiaali- ja terveydenhuollon kivijalaksi - Sosiaali- ja terveydenhuollon digitalisaation ja tiedonhallinnan strategia 2023–2035 (STM), presentationsblad på svenska (valtioneuvosto.fi)
• Artikel: Allt fler sökningar: Kanta-tjänsterna är en viktig informationskälla för vårdpersonalen (kanta.fi)
• Meddelande: Diabetesregistret banar väg för användning av Kanta-uppgifter i forskning och informationsledning
• Artikel: Hälsovårdspersonal ser patientens uppgifter som sammanfattningar i Kanta-tjänsterna (kanta.fi)
• Nyhet: Miljoonista asiakirjoista tilastotietoa - Kanta-palvelusta saadaan jo tietoa sosiaalihuollon kehittämiseen (endast på finska)
• Nyhet: Nordiska rekommendationer för informationskvalitet och systemens användbarhet
• openEHR and HL7 Joint Announcement, openEHR (hl7.org, på engelska)