Samordningsprojektet Sociala innovationer inom barnskyddet (SOILA)

Antalet barn som får vård utom hemmet inom barnskyddet har ökat under en längre tid, samtidigt som kostnaderna har stigit och metoderna, resurserna och kompetensen inom barnskyddet inte i tillräcklig utsträckning har svarat mot stöd- och servicebehoven hos unga och familjer. Sociala innovationer behövs för en djärv reform av barnskyddet.

Vi påskyndar och stöder skapandet av sociala innovationer inom barnskyddet

I samordningsprojektet SOILA påskyndar vi skapandet av sociala innovationer inom barnskyddet samt projektutveckling i områdena. Fokus ligger på att stärka ungas och deras närståendes resiliens genom att ändra arbets- och verksamhetskulturen i de ekosystem som ingår i hjälpsystemen. Vi stärker kompetensen inom sociala innovationer och erbjuder öppna innovationsprocesser för gemensam utveckling, från projektidé till utvärdering. Vi stöder en djärv omorganisering som utgår från olika yrkesgrupper, finansieringskanaler och producenter för att förbättra stödet och tjänsterna.

Innovationen genomförs tillsammans med regionala aktörer i linje med SHM:s och NTM-centralernas strategiska mål för utvecklingen av barnskyddet:

Behovet av att placera unga utom hemmet minskar genom stödet och tjänsterna utvecklas.
Stödet för föräldraskapet och hela familjen stärks vid olika faser av omhändertagande.
Eftervårdens stöd har reformerats till ett sektorsövergripande stöd i övergången till vuxenlivet.
Man har skapat lösningar för att svara på psykiska problem och missbruksproblem hos barn och unga som vårdas utom hemmet.

Samordningsprojektet SOILA genomförs av Institutet för hälsa och välfärd, Centralförbundet för Barnskydd och Pesäpuu rf. SOILA baseras på gemensam utveckling med SHM:s och NTM-centralernas projekt, de regionala finansierade projekten inom ESF+ TL 5.1, ”Skyddsnät för de ungas framtid”, samt intressentgrupper.

Vi erbjuder mångsidigt stöd för gemensam utveckling av innovationer inom barnskyddet

Samordningsprojektet SOILA

Erbjuder nationellt stöd för gemensam utveckling av sociala innovationer inom barnskyddet och stärker kompetensen inom sociala innovationer. Bildar tillsammans med de regionala projekten en helhet av gemensam utveckling, där man i slutet av programperioden ska ha förnyat det finländska barnskyddet så att det blivit ännu bättre och mer socialt och ekonomiskt hållbart.
Förbättrar barnskyddets kvalitet genom att stödja genomförandet, uppföljningen, utvärderingen och modelleringen av innovationer samt delningen och förankringen av de lärdomar som dragits inom regionprojekten. Erbjuder ett nationellt nätverk för gemensam utveckling som stöd för skapandet av sociala innovationer samt ordnar och faciliterar evenemang och utvecklingsprocesser via flera kanaler. Införlivar god praxis som tagits fram inom projekten i den nationella verksamheten för att trygga kontinuiteten och vidareutveckla servicen och verksamhetsmodellerna.
Skapar samhällspåverkan genom att öppet bjuda in alla som är intresserade av att utveckla branschen.
Sammanställer ett kunskapsunderlag som stöd för reformen av barnskyddet. Främjar ett forskningsbaserat arbetssätt. Analyserar uppföljningsinformation från projekten för utvärdering på programnivå samt genomför en extern utvärdering av projektåtgärderna och deras effektivitet.
Genomför effektiv kommunikation tillsammans med NTM-centralerna och de regionala projekten samt reformerar bilden av barnskyddet.

Arbetet inom projektet baseras på internationella avtal (FN:s konvention om barnets rättigheter), och projektet står i framkant när det gäller att förnya barnskyddsarbetet och stödet i övergången till vuxenlivet.

I samordningsprojektet SOILA har vi som mål att reformera barnskyddet tillsammans

Projektet har lett till sociala innovationer inom barnskyddet, de strategiska målen har uppnåtts, de ungas och familjernas rättsskydd och delaktighet har stärkts och barnskyddets förutsägbarhet, öppenhet och effektivitet har förbättrats. Barnskyddets roll på samarbetsytorna har förnyats, nya verksamhetsformer för bland annat samhällspåverkan har tagits i bruk nationellt och yrkespersonalens kompetens har stärkts.

Reformen har genomförts på ett socialt hållbart sätt och lett till bättre och effektivare tjänster för barn, unga och familjer. Som ett resultat utvecklas barnskyddet som en del av det grundläggande arbetet genom nätverksstöd, kvaliteten kan följas upp och utvärderas och inom verksamhetskulturen är man medveten om respons.