Information om finansiering

• Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 – EU:s program för regional- och strukturpolitik
• Europeiska socialfonden plus (ESF+)
• Prioriterad åtgärdslinje 5: Sociala innovationer
• Särskilt mål 5.1: Trygga nät för ungas framtid

• För utveckling av barnskyddets öppenvård, placeringsvård och eftervård. Inom det särskilda målet ESF+ 5.1 förutsätts projekten uppvisa social innovationsförmåga och fackkunskap om barnskyddsområdet.
• Finansiering kan INTE sökas för lagstadgade uppgifter eller för verksamhet som redan hör till sökandens ordinarie uppdrag. Finansiering kan inte heller användas för exempelvis utveckling av ett företags kommersiella produkt – utvecklingen ska vara allmännyttig.
• Utvecklingsarbetet ska riktas mot ett eller flera av de fyra strategiska målen inom barnskyddet.

Strategiska mål för programmet ”Trygga nät för ungas framtid”

1. Minska antalet placeringar för 12–17-åringar genom högkvalitativa och verkningsfulla stödåtgärder, arbetsmetoder och tjänster inom öppenvården, som utgår från barnens och familjernas behov i vardagen.

2. Stärka hela familjen och särskilt föräldraskapet vid omhändertagande, under placeringens gång och vid upplösning av placering samt i andra övergångsskeden, så att familjens interaktion och funktionsförmåga stärks och ingen lämnas ensam.

3. Förnya eftervården till ett tvärprofessionellt stöd för övergången till vuxenlivet så att alla unga får förutsättningar att klara sig självständigt och gå vidare mot sina mål inom utbildning och arbetsliv.

4. Utveckla och förnya det systematiska samarbetet mellan placeringsvården och övriga servicesystemet så att servicesystemet långsiktigt och verkningsfullt kan bemöta placerade barns behov av stöd gällande psykisk hälsa och rusmedelsproblematik.

• Målgruppen är yrkesverksamma och utvecklingen av tjänsterna. Indirekta målgrupper är de barn, unga och familjer som deltar i samutveckling (co-creation) tillsammans med projekten.

ESF+-finansiering kan sökas av till exempel:

• välfärdsområden,
•  kommuner,
• föreningar och stiftelser,
•  företag,
• läroanstalter och forskningsinstitut. 
• Privatpersoner kan INTE ansöka om finansiering.

Särskilda villkor för organisationer (föreningar och stiftelser)

• Vid tjänsteproduktion ska organisationer beakta reglerna som gäller för företagsverksamhet.
•  Inom allmännyttig verksamhet måste man beakta att ESF+ inte kan finansiera organisationens grundverksamhet.
• Verksamheten får inte enbart utveckla en enskild aktörs egen verksamhet, utan utvecklingsarbetet ska vara allmännyttigt.

Särskilda villkor för företag

Företag ska beakta följande ramar i finansieringen:

•  Konkurrensfördel: Ansökan ska innehålla uppgifter om ett de minimis-beslut.
• Ett företag får INTE använda ESF+-finansiering för att:
  • utveckla enbart sin egen tjänst eller produkt,
  • kringgå offentlig upphandling,
  • generera vinst.
  • Utvecklingsarbetet ska vara allmännyttigt.

• Välfärdsområdet ska vara huvudgenomförare, delgenomförare eller åtminstone en stark samarbetspartner som man har ingått avtal med.
• Projekt kan genomföras:
  • som ett projekt med en enda genomförare, eller
  • som grupprojekt, där det finns en huvudgenomförare och delgenomförare som lämnar in egna delgenomföraransökningar och har egen budget samt eget rapporteringsansvar.
  • Projektet ska alltid utgöra en sammanhållen helhet som genomförs gemensamt och ger lokal nytta.

Projektfinansiering kan sökas för:

• landskapsvisa projekt,
•  interregionala projekt, eller
• projekt som överskrider strukturfondsområden.
• Finansiering kan sökas för projekt inom Fastlandsfinlands landskap.
• SOILA – Sociala innovationer i barnskyddet – fungerar som ett nationellt samordningsprojekt och stöder alla regionala projekt likvärdigt.
• Projektfinansiering kan sökas endast under öppna ansökningsomgångar och i de regioner där ansökan är öppen.
• För Åland kan projektmedel inte sökas från denna finansieringskanal.

• Programmet Ett förnybart och kompetent Finland 2021–2027 genomförs under åren 2021–2027, och under denna period kan finansiering sökas och användas. Finansieringsperioden fortsätter till våren 2029.
• Information om öppna ansökningsomgångar finns genom att följa Rakennerahastot-webbplatsen samt denna SOILA-samordnings webbsida ”Information om finansiering”. SOILA-samordningen informerar också om kommande ansökningar via sitt nätverksbrev.
• Beställ vårt nätverksbrev:
  Beställ SOILA-samordningsprojektets nätverksbrev (MailChimp)
• Utlysningar publiceras och finansiering söks i Eura-systemet:
  Utlysningar (Eura) 
• Tidigare ansökningsomgångar inom Trygga nät för ungas framtid har ordnats åren 2023, 2024 och 2025:
• År 2023 inleddes 13 projekt.
• År 2024 inleddes 8 projekt.
• Finansieringsprocessen för 2025 pågår.

• Förvaltande myndigheten (arbets- och näringsministeriet, ANM/TEM) har anvisat att projekt som genomförs under programperioden 2021–2027 ska vara genomförda senast den 31.8.2029.
• Regionala projekt är vanligtvis högst tre år långa.

• Den finansiering som kan sökas anges i utlysningen.

• Projektverksamhet kräver i regel en egen finansieringsandel på 20 %.
• Den egna finansieringen måste vara penningfinansiering.
• Arbete som utförs inom projektet kan inte räknas som egen finansieringsandel.
• Organisationer (t.ex. föreningar och stiftelser) kan under vissa villkor ansöka om egen finansieringsandel från STEA.

Iida Partanen: Samordning av STEA- och ESF+-finansiering – Vad bör beaktas ur ett ESF+-projekts perspektiv (på finska)
Ari Mattila: Finansieringsinformation – Samordning av STEA- och ESF+-finansiering (på finska)

Projektfinansieringen består av:

• personalkostnader, samt
•  en flatrate-ersättning som beräknas ovanpå lönekostnaden för varje anställd.
• Flatrate-procenten och eventuella andra finansieringsmodeller anges i utlysningen när ansökan öppnas.

Flatrate-andelen kan vara 40 %. Den täcker:

• projektets infrastruktur,
• verksamhetskostnader,
• köpta tjänster,
• andra nödvändiga kostnader.
• Flatrate-andelen behöver inte rapporteras separat till finansiären.

• Ansökningarna fylls i Eura-systemet. I Eura-systemet öppnas utlysningen och de formulär som ska användas när finansieringsomgången är öppen i det aktuella området:
  Utlysningar (Eura)
• Organisationen behöver ansöka om behörigheter i suomi.fi-fullmakter:
  suomi.fi-fullmakter
  Det kan ta upp till flera månader att få fullmakterna, så det är viktigt att ansöka om dem i god tid innan ansökningsprocessen påbörjas.
• Sökande organisation ska ge en representant (en person) rätt att öppna ansökan i Eura-systemet och att fungera som ansvarsperson under beredningen.
•  Det är också viktigt att reservera tillräckligt med tid för organisationens ledning att underteckna och lämna in ansökan.
• I ett grupprojekt lämnar delgenomförarna in sina ansökningar till huvudgenomföraren, som sedan lämnar in den sammanhållna, slutliga projektansökan.
• Ansökningarna lämnas in till den ELY-central i strukturfondsområdet som projektets huvudsakliga genomförande riktar sig till.
• Alla projekt som riktar sig till Nyland lämnas in till ELY-centralen i Tavastland (Häme).
•  Öppna utlysningar i EURA 2021 – EU:s digitala hanteringssystem för regional- och strukturpolitiska fonder 2021–2027

• I ett grupprojekt krävs en fritt formulerad, undertecknad överenskommelse mellan genomförarna som obligatorisk bilaga.
•  I regionala projekt krävs en skriftlig överenskommelse med välfärdsområdet, om välfärdsområdet inte är huvud- eller delgenomförare.

Från och med 1.1.2026 ansvarar livskraftcentrumen för att:

• bevilja finansieringen,
• följa upp användningen av medlen, och
• övervaka att finansieringen används enligt reglerna.
•  I varje landskap fattar landskapets samarbetsgrupp (MYR) eller dess sekretariat (MYRS) beslut om den finansiering som beviljas inom landskapet.
• Projektverksamheten ska överensstämma med regionernas strategier och program.

Västra Finlands strukturfondsområde

Landskap:
Mellersta Finland, Birkaland, Österbotten, Mellersta Österbotten, Södra Österbotten, Satakunta, Egentliga Finland, Egentliga Tavastland (Kanta-Häme).
Finansieringsuppgiften sköts av Mellersta Finlands livskraftcentrum.

Norra Finlands strukturfondsområde

Landskap:
 Norra Österbotten, Lappland, Kajanaland.
 Finansieringsuppgiften sköts av Norra Finlands livskraftcentrum.

Södra Finlands strukturfondsområde

Landskap:
Nyland, Kymmenedalen, Päijänne-Tavastland, Södra Karelen.
 Finansieringsuppgiften sköts av Sydöstra Finlands livskraftcentrum.

Östra Finlands strukturfondsområde

Landskap:
Södra Savolax, Norra Savolax, Norra Karelen.
Finansieringsuppgiften sköts av Östra Finlands livskraftcentrum.

Välfärdsområden i Nyland och Egentliga Tavastland (Kanta-Häme)

Till landskapet Nyland hör välfärdsområdena:

Västra Nyland

Mellersta Nyland

Östra Nyland

Vanda-Kervo

samt Helsingfors stad

Till Egentliga Tavastland (Kanta-Häme) hör ett välfärdsområde: Egentliga Tavastlands välfärdsområde.

I övriga delar av landet motsvarar landskapen och välfärdsområdena varandra geografiskt.

• SOILA-samordningen erbjuder stöd till projekt­sökande på många sätt. Bekanta dig med sidan för SOILA:s projektstöd och anmäl dig till stödet redan från idéfasen till inlämningen av projektplanen.
• Livskraftcentrumen och SOILA-samordningen ordnar tillsammans finansieringsinfo när ansökningsomgångar öppnas. 
• SOILA-samordningen erbjuder dessutom:
  • innovationstillfällen (innovaatiotakomo)
  • process för projektplanering i Howspace- och Teams-miljöer
  • projektvisa sparringar och handledning.

Potentiella projektpartner kan hittas inom organisationer, företag och läroanstalter samt inom välfärdsområdet eller till exempel inom kompetenscenter. Ett villkor för finansiering inom ESR+ och specifikt mål 5.1 är anknytningen till välfärdsområdet, så att det kan påvisas att projektfinansieringen har riktats till utveckling av barnskyddets tjänster.

1. Välj område! Observera att olika områden och landskap har olika stora finansieringsandelar tillgängliga. Mer detaljerad information om områdesspecifik finansiering finns i ansökningsmeddelandena på strukturfondernas webbplats.

2. Sätt dig noggrant in i aktörerna inom det område du valt. Förutom välfärdsområdet är det bra att kartlägga aktörer inom den tredje sektorn samt företagsaktörer i området.

3. Identifiera en lämplig partner inom välfärdsområdet. Det lönar sig att börja söka kontaktuppgifter för ett möjligt partnerskap via välfärdsområdenas webbplatser. Det är bra att kontakta välfärdsområdena med din idé så tidigt som möjligt.

Välfärdsområdet ska medverka som huvudgenomförare, delgenomförare eller åtminstone som en stark partner med vilken ett avtal har ingåtts.

4. Klart med rollfördelningen! Det är möjligt att ansöka om finansiering som ett gruppprojekt, där parterna kommer överens om vilken aktör som är huvudgenomförare och vilken/vilka som är delgenomförare. Huvud- och delgenomförare fyller i sina respektive ansökningar i EURA-systemet och får finansiering. I ansökningarna för de olika genomförandena ska aktörernas roller och hur de hänger ihop framgå.

5. Ett annat alternativ är att ingå partnerskapsavtal mellan aktörerna som lämnas in som bilagor till ansökan. Av avtalen ska framgå de olika aktörernas roller och ansvar samt preciseras om projektsökanden köper tjänster, till exempel expertarbete, av partnerna.

Information om regionala och nationella ESF+-utlysningar finns under avsnittet:
 Utlysningar (Eura) 

År 2026 års statsunderstödsansökningar
Ansökan om statsunderstöd år 2026 (SHM)

Erasmus+, Europeiska solidaritetskåren

De finansieringsprogram som förvaltas av Utbildningsstyrelsen inom Kreativa Europa erbjuder omfattande möjligheter för kommuner, läroanstalter, organisationer, aktörer på gräsrotsnivå samt organisationer som verkar inom utbildning, ungdomsarbete, idrott, kultur och samhälleligt engagemang.
Mer information om Erasmus-programmet

Programmet för medborgarskap, jämlikhet, grundläggande rättigheter och värderingar (CERV)
CERV-finansieringen som administreras av Justitieministeriet främjar och skyddar EU:s gemensamma värderingar och rättigheter. Finansieringsprogrammet syftar särskilt till att stödja medborgarorganisationer som verkar på lokal, regional och nationell nivå i EU:s medlemsländer. Beroende på utlysningen kan även myndigheter, universitet och forskningsinstitut ansöka om finansiering.
Mer information om CERV-programmet

Leader Finland
EU:s jordbruks- och landsbygdsfinansiering stöder jordbruket och landsbygden för att hela Finland ska må bra. Det lokala välbefinnandet i glesbygdsområden främjas av lokala Leader‑grupper. Finansieringen används bland annat för att utveckla ungas välbefinnande och lokal aktivitet.
Mer information på Leader-Finlands webbplats (på finska).

Fonden för inre säkerhet (ISF)
I ISF-stödprogrammet, som administreras av Inrikesministeriet, beviljas stöd till projekt som främjar informationsutbyte och gränsöverskridande samarbete, förebyggande och bekämpning av allvarlig brottslighet, hantering av säkerhetshotande situationer och kriser samt bland annat stöd till brottsoffer. Stödet kan sökas av myndigheter, aktörer inom tredje sektorn, organisationer och utbildningsorganisationer.
Mer information om ISF-finansieringen finns på EU:s inrikesfonds (EUSA) webbplats.
Fonden för inre säkerhet ISF

STEA-finansiering
Till finansiering av ESR+‑projekt är det också möjligt att kombinera finansiering som söks från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA). Observera STEA:s ansökningstider.
Ansökan om understöd (STEA)

Stiftelser och fonder
Mer information finns till exempel på webbplatsen Stiftelser och fonder:
Stiftelser och fonder

Asyl-, migrations- och integrationsfonden (AMIF)
Den AMIF‑finansiering som administreras av Inrikesministeriet beviljas för att stärka det administrativa arbetet hos myndigheter, organisationer och andra aktörer som arbetar med migrationsprocesser eller med medborgare i tredjeländer. Stöd kan beviljas bland annat till åtgärder som främjar välbefinnande och delaktighet för medborgare i tredjeländer och som förebygger utslagning.
Mer information:
Asyl-, migrations- och integrationsfonden AMIF

Statsunderstöd
Alla statsunderstödsutlysningar på en plats
Utforska förvaltningen – statsunderstöd (på finska)

Företagsinvesteringar som drivkrafter för sociala innovationer
Mer information finns till exempel om:
Startmore Impact (In english)