Skyddshemmet ger trygghet

I undersökningen Turvallisuutta turvakodista (Skyddshemmet ger trygghet) undersöks implementeringen, utvecklingsbehoven och de preliminära effekterna av gruppmodellen "Trygghetskänslan på villovägar – mot trygga människorelationer” på skyddshemmen. Modellen har utvecklats av Traumaterapiakeskus.

Syftet med studien

Traumaterapicentret har utvecklat en gruppmetod för vuxna som har utsatts för våld i parrelationer och som upplevt vanvård i sina anknytningsrelationer i barndomen. Syftet med undersökningen är att utreda implementeringen av gruppmetoden i skyddshemmen (verksamhetens bakomliggande hypoteser, utbildning och pilotförsök), feedback för granskningen av gruppens utvecklingsbehov samt gruppmetodens preliminära effekter för deltagarna. Som jämförelsegrupp rekryteras dessutom vuxna personer som upplevt våld i parrelation och som inte deltar i den aktuella gruppverksamheten men som bor på skyddshem.

Bakgrunden till studien

Från och med 2015 ansvarar THL för ordnandet av skyddshemstjänsterna. Bestämmelser om skyddshemstjänster finns i lagen om skyddshem i vilken bedömningen av skyddshemsverksamheten föreskrivs tillhöra THL. Under 2015 fanns det sammanlagt 19 skyddshem och antalet skyddshem har ökat till 29 fram till 2023.

Skyddshemmen är enheter för krisarbete som är öppna för klienterna dygnet runt och är avgiftsfria. En person eller familj som upplever våld i nära relationer eller hot om våld kan söka sig till skyddshemmet på eget initiativ eller hänvisas av en myndighet eller någon annan aktör. Vid behov även anonymt. Med våld i nära relationer avses händelseförlopp under vilka någon utövar våld mot en nuvarande eller före detta partner, sitt barn eller partnerns barn, sin förälder eller annan närstående.

Hjälparbetet på skyddshemmet och hjälpen efter skyddshemmet påverkas av många faktorer. En del av skyddshemmets klienter uppsöker skyddshemmet flera gånger. Många av skyddshemmets klienter har upplevt våld eller vanvård även i barndomen och därför är det nödvändigt att undersöka behovet av information om vanvård i barndomen och dess konsekvenser för skyddshemmens klienter. Personer som upplevt vanvård i sina anknytningsrelationer i barndomen kan till exempel dra nytta av information om hur upplevelser av vanvård i barndomen kan påverka människorelationerna i vuxen ålder samt om sätt att reglera sina egna stress- eller traumareaktioner.

Frågeställningar

Frågorna i undersökningen Skyddshemmet ger trygghet är följande

Hur lämpar sig gruppmetoden "Trygghetskänslan på villovägar – mot trygga människorelationer" för att genomföras på skyddshemmen?
Finns det utvecklingsbehov i anslutning till utbildning, ordnande eller genomförande av gruppmetoden?
Vilka är de preliminära konsekvenserna av gruppmetoden för deltagarna i gruppen?

Via jämförelsegruppen producerar undersökningen även information om skyddshemmets klienternas behov i anslutning till skyddshemmets arbete och de preliminära effekterna av skyddshemmets arbete.

Genomförande

Deltagarna i gruppverksamheten i undersökningen Säkerhet på skyddshemmet fyller i frågeformulären när gruppverksamheten inleds och när den avslutas.

Efter varje gruppmöte ber man om en kort feedback från varje session. Dessutom intervjuas en del av skyddshemmens klienter som deltagit i gruppverksamheten samt gruppverksamhetens ledare, utvecklare och arbetshandledare i slutet av gruppverksamheten. Klienterna på skyddshemmen som deltar i jämförelsegruppen fyller i frågeformulären i början och slutet av skyddshemsvistelsen.

Intervjuerna som ingår i studien görs enligt studiemetoden för temaintervjuer. Intervjuernas huvudteman gäller behov och erfarenheter av att ordna och genomföra gruppverksamhet.