Undersökningen P5 arvsmassa information för att stödja hälsan

Institutet för hälsa och välfärds (THL) P5-undersökning ger deltagarna information om sin arvsmassa och bedömer deras risk att insjukna i de största folksjukdomarna. Syftet med undersökningen är att utreda om man med hjälp av denna typ av förebyggande information kan främja hälsan och förhindra eller skjuta upp sjukdomar. Sjukdomarna som undersöks är kranskärlssjukdom, typ 2-diabetes och venös blodpropp, dvs. ventrombos.

Undersökningen kartlägger hur deltagarna uppfattar den personliga informationen och hur informationen påverkar deras levnadsvanor och hälsobeteende. Vi undersöker också hur responssidan på internet lämpar sig för att dela information om den personliga arvsmassan och ämnesomsättningen.  3500 deltagarna får information om sin arvsmassa.  

Undersökningen FinHälsa 2017

Undersökningen P5 ut nyttjar information, prov och mätresultat som samlades in i samband med undersökningen FinHälsa. Med stöd av tidigare vetenskapliga studier räknar vi ut deltagarnas sammanlagda risk att insjukna i kranskärlssjukdom, typ 2-diabetes och venösa blodproppar under de kommande tio åren. Mer information om dessa sjukdomar (på finska) hittas här:
Kranskärlssjukdomar (på finska)
Typ 2-diabetes (på finska) 
Venösa blodproppar (på finska)

Genomförandet av undersökningen P5

Vi informerar deltagarna om deras personliga riskbedömning med rapporten MinP5 som finns på en säker webbplats. Deltagarna ser enbart sin egen rapport, som innehåller en tydligt presenterad bedömning, baserad på uppgifterna om arvsmassan, och om sin risk för de nämnda sjukdomarna. 

På webbplatsen MinP5 finns anvisningar om hur deltagaren genom sina levnadsvanor kan påverka risken att insjukna i de ifrågavarande sjukdomarna. Där finns även en ”Anvisning till läkaren”, som deltagaren kan skriva ut. Anvisningen informerar den vårdande läkaren och övriga aktörer inom hälso- och sjukvård hur riskinformationen kan tillämpas på individnivå. Här informerar man deltagaren ifall hon bör kontakta en läkare eller annan hälso- och sjukvård. Det är oftast dock inte nödvändigt. 

En viktig del av undersökningen är att samla in respons från deltagarna om undersökningens alla faser. När resultaten är färdiga och finns i MinP5-rapporten, blir deltagarna ombedda att fylla i en enkät om hur de upplev att informationen hjälpt dem och om den var begriplig. Enkäten upprepas ca tre månader efter att deltagarna fått sin riskbedömning och därefter en gång per år under fem års tid. Deltagarnas hälsoinformation följs upp i nationella register enligt normal uppföljningspraxis i undersökningen FinHälsa 2017.

Vi hoppas att denna undersökning lyfter fram de områden som är problematiska när man delger geninformation och som bör vidareutvecklas innan man kan överväga att ta med prognoser om kommande sjukdomar i hälso- och sjukvården. Undersökningen bidrar med värdefulla kunskaper om att inkludera information om gener i hälso- och sjukvården.

Undersökningen P5 behövs, så att geninformation kan användas för att förebygga folksjukdomar

Undersökningens namn P5 kommer från de engelska orden predictive, preventive, personalized, participatory, population health, vilket motsvarar förutsägbar, förebyggande, individualiserad, delaktig, folkhälsa. P4-medicin (de första fyra P:na) är ett växande område inom forskning och klinisk medicin, där patienten är i centrum för verksamheten och en aktiv deltagare. Eftersom undersökningen P5 även innefattar P4-medicinens effekter på folkhälsan, har vi lagt till ett femte P. 

Projektet finansieras av Sitra, Stiftelsen för Diabetesforskning, Stiftelsen för hjärtforskning, stiftelsen för  Jalmari ja Rauha Ahokkaan säätiö, stiftelsen Yrjö Jahnssonin säätiö och THL.

Kontaktuppgifter

e-post: [email protected]
tfn 029 524 7817 (tisdag och torsdag kl. 12–14)

Markus Perola
MD, forskningsprofessor
Institutet för hälsa och välfärd
E-post: [email protected]