Hållbarhet

Vi vill främja människors och miljöns planetära hälsa och välfärd så att detta beaktas inom alla politiska sektorer. Detta förutsätter bättre samordning mellan olika funktioner och ett tydligt ledningsansvar av statsrådet. Även skattemässiga metoder som är effektiva med tanke på människors hälsa och miljön ska införas, exempelvis sockerskatt, fettskatt och saltskatt. 

Med hjälp av fungerande samhällsplanering är det möjligt att uppmuntra till en fysiskt aktiv livsstil, till exempel motion i samband med att man tar sig till och från arbetet och skolan samt motion i naturen. Man också förbättra den planetära hälsan och välfärden genom att göra bespisningen och matproduktionen mer hållbar och hälsosam samt genom att se över energilösningarna.

Under 2022 har vi gjort följande: 

• Vi har producerat information om vädrets och klimatförändringens effekter på hälsan och välbefinnandet, de näringsmässiga och hälsomässiga effekterna av en hållbar måltidsmiljö och identifierat social- och hälsovårdssektorns roll i åtgärderna för att stävja och anpassa sig till klimatförändringen. I vår forskning om klimatförändringen beaktar vi också socioekonomiska skillnader och sårbara människogrupper.
• Vi har främjat anpassningen till klimatförändringen genom att delta i verkställandet av planen för anpassning till klimatförändringen inom SHM:s förvaltningsområde och i arbetet i den nationella uppföljningsgruppen för anpassning till klimatförändringen samt i beredningen av den nationella planen för anpassning till klimatförändringen (KISS2030).
• Vi har publicerat information om hur man genom energisparåtgärder kan minska boendets klimat- och miljökonsekvenser genom att tillägna sig energisnåla boendevanor samtidigt som boendehälsan beaktas.
• Vi har producerat nya koncept för den försämrade situationen med inomhusluften i skolor, daghem och hem, och anvisningar för att stöda arbetet för personer som arbetar inom hälso- och sjukvården och inom området inomhusluft. Dessutom har vi publicerat översikter och artiklar om inomhusmiljön för att ändra befolkningens och yrkespersoners riskuppfattningar.

Både coronapandemin och Rysslands anfall mot Ukraina har ökat osäkerheten och satt människors ork på prov även i Finland. Ett av målen för vår verksamhet är att öka resiliensen i samhället.

Vi vill särskilt fokusera på att förebygga skador orsakade av alkohol, droger och beroenden samt på att öka de ungas psykiska välfärd.

Vårt mål är att förebygga skador orsakade av alkohol och droger samt den ökade användningen av olika substanser, säkerställa tillgången till vård i tillräckligt god tid samt lika tillgång till missbrukar- och beroenderehabilitering, minska på stigma som riktas mot personer med psykiska problem och personer som använder alkohol och droger samt öka vårdens effektivitet.

Vi strävar efter att stärka barns och ungas positiva psykiska hälsa och minska på välfärdsskillnaderna. Vi vill stärka sådana vardagliga strukturer där psykisk välfärd byggs upp och utöka de ungas och social- och hälsovårdspersonalens färdigheter och kompetens inom psykisk hälsa samt tjänster med låg tröskel.

Under 2022 har vi gjort följande:

• En av tyngdpunkterna i programmet Framtidens social- och hälsocentral har varit att utveckla mentalvårds- och missbrukartjänsterna. Vi ordnade fyra nationella webbinarier och fördjupade regionala workshoppar på temat.
• Inom Programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE) främjade vi bland annat familjecenterverksamhet och mentalvårds- och missbrukartjänster med låg tröskel för unga.
• Vi rekommenderade ett tidsbundet försök med brukarrum för personer som använder droger. Brukarrum kan minska sjukdomar som smittar via blodet och antalet överdoser samt öka den allmänna trygghetskänslan.
• Vi har deltagit i beredningen av Finlands första penningspelspolitiska handlingsprogram, som fastställer riktlinjer för förebyggande och minskning av skadeverkningarna av spelande om pengar fram till 2030.
• Vi har stärkt förebyggandet av skadeverkningarna av spelande om pengar som ett led i det förebyggande missbruksarbetet genom att producera handböcker och innehåll för kommunerna och välfärdsområdena. Tillsammans med Utbildningsstyrelsen har vi producerat webbmaterial om förebyggande missbruksarbete i skolorna och läroinrättningarna och genomfört en informationskampanj för medborgarna om riskerna med att spela om pengar.

THL:s roll i beredskapen inför olika hot mot hälsan har under de senaste åren blivit allt viktigare med tanke på samhällets övergripande säkerhet. Detta omfattar såväl att förbättra institutets egna förmågor till exempel i pandemisituationer som att stärka social- och hälsovårdssystemets kristålighet.

Vi vill förbättra samhällets övergripande säkerhet genom att utöka den sociala hållbarheten, stärka beredskapen inom social- och hälsovårdssektorn, förbereda oss på olika nationella och gränsöverskridande hot mot hälsan och förbättra den digitala säkerheten.

Vi ansvarar för beredskapen inom följande verksamhetsområden:

• smittsamma sjukdomar, biologiska hot och okända hot
• hot mot miljöhälsan och kemiska hot
• läkemedelspartihandel inkl. RescEU-säkerhetsupplag
• rättsmedicin och DNA-identifiering
• det nationella myndighetssamarbetet inom informationsadministrationen inom social- och hälsovården
• institutets infrastruktur och interna beredskap.

År 2022 har vi gjort följande:

• Upprätthållit en aktuell lägesbild av coronasituationen regionalt och nationellt.
• Erbjudit högklassigt expertstöd för beredskap inför och svar på hot mot hälsan samt producerat tillräckligt med konkreta tjänster i anslutning till laboratorieundersökningar, läkemedel, antikroppstester, vaccinationer och rättsläkarverksamhet.
• Genomfört uppföljning och bedömning av de samhälleliga konsekvenserna av covid-19-epidemin. Expertutvärderingen behandlade covid-19-epidemins och restriktionernas inverkan på befolkningens välfärd, hälsa och levnadsförhållanden, servicesystemet och samhällsekonomin.

Verksamhetens fotavtryck består av negativa ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser som organisationens existens och verksamhet medför. Där vi vill öka vårt handavtryck, vill vi minska vårt fotavtryck. Vi strävar efter detta genom att minska våra koldioxidutsläpp, använda offentliga medel på ett ansvarsfullt sätt och genom att ta hand om vår viktigaste resurs, dvs. personalen.

Ekologiskt

Statskontoret bedömer koldioxidavtrycket för hela statsförvaltningen. Vårt koldioxidavtryck utgörs till största delen av resor och lokaler.

Resandet minskade betydligt till följd av coronan 2020–2021, men ökade igen 2022. Därför ökade våra koldioxidutsläpp med cirka 20 procent från år 2021. CO2e kg var 55 091 år 2020, 18 666 år 2021 och 23 540 år 2022. Antalet flygkilometer 2022 är dock färre än före coronapandemin, eftersom distansmöten redan är etablerad praxis.

Vi har redan i flera år effektiviserat användningen av våra lokaler. År 2022 fattades ett beslut om att avstå från en av byggnaderna på Tilkkabacken. Vi deltar också i statens gemensamma lokalprojekt i Uleåborg. På andra orter framskrider gemensam användning enligt Senatfastigheters tidtabell.

Vi har också aktivt främjat koldioxidneutralitet i samarbete med Senatfastigheter. År 2022 har fler solpaneler monterats på campus på Tilkkabacken. Fjärrkyla har tagits i bruk i stor utsträckning redan tidigare och användningen kommer att öka. År 2022 fick vi ett ECOenergy-certifikat för användningen av energi som producerats med vindkraft. I slutet av året beslöt vi att skaffa miljösystemet Green Office, som i fortsättningen kommer att hjälpa oss att uppnå våra fotavtrycksmål.

Ekonomiskt

Den ekonomiska användningen av resurserna 2022 beskrivs i bokslutet. I samband med varje upphandling ser vi över möjligheten att beakta hållbarheten. Vi följer upp hur hållbarheten beaktas i upphandlingarna på årsnivå och vidtar nödvändiga åtgärder (t.ex. förbättrar anvisningarna) för att främja saken.

Socialt

Jämställdhet och likabehandling är viktiga element i all vår verksamhet. Vårt mål är att vara en vägvisare för likabehandling i det finländska samhället. Vi utvecklar och följer aktivt vår verksamhet med hjälp av både den operativa och den personalpolitiska jämställdhets- och likabehandlingsplanen. Vi följer upp jämställdheten och likabehandlingen med hjälp av arbetshälsoenkäter som genomförs regelbundet. Dessutom ingår jämställdhets- och likabehandlingsutbildning i ett utbildningsprogram som är avsett för hela personalen och i introduktionsmaterialet för nya anställda.
Läs mer om THL:s likabehandlingsplan