Hållbarhet

Vid THL främjar vi ett tillvägagångssätt som bygger på planetär hälsa där vi identifierar att människans och den övriga naturens hälsa och välfärd är beroende av varandra. På så sätt kan vi identifiera och stödja åtgärder som samtidigt gynnar människans och den övriga naturens välfärd. Planetär hälsa bidrar till att bygga upp ett hållbart samhälle på ett övergripande sätt.

Vi stärker växelverkan och samarbetet med olika sektorer och utför forsknings- och utvecklingsarbete, utifrån vilket vi aktivt informerar om hälsofrämjande och naturvänliga val. Informationen utnyttjas också i utvecklingen av nationella program, policyer och lagstiftning. På så sätt erbjuder vi hållbara lösningar för att genomföra beslut och val som främjar hälsa och välfärd på alla nivåer.

År 2024 gjorde vi följande:

• Vi producerade information om klimatförändringens och naturmiljöernas effekter på hälsan och välfärden. Vi lyfte fram kopplingarna mellan människans och den övriga naturens hälsa och välfärd till exempel i våra FUI-projekt, utlåtanden, vår kommunikation, vid våra evenemang samt i dialogen med våra samarbetspartner.   
• Vi främjade sektorsövergripande samarbete som är viktigt för den planetära hälsan och välfärden i Finland och internationellt. Vi deltog i utarbetandet av de förnyade nationella näringsrekommendationerna 2024, där man har beaktat vilken näring som är fördelaktig för såväl hälsan som miljön. 
• Vi sammanställde information om naturmiljöernas effekter på hälsa och ekonomi och utarbetade rekommendationer för att främja naturmiljöernas hälsofördelar. Dessutom främjade vi folkhälsoinstitutens arbete i anknytning till klimatförändring och hälsa i världsorganisationen för folkhälsoinstituts (IANPHI) kommitté för klimatförändring och hälsa.
• Vi granskade möjligheterna att som en del av beslutsfattandet på nationell nivå verkställa den välfärdsekonomiska styrningen, vars mål är en bättre balans mellan social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Dessutom gav vi rekommendationer om hur det välfärdsekonomiska perspektivet bör beaktas i den nationella politiska styrningen i Finland. Välfärdsekonomin är ett konkret sätt att främja den övergripande hållbarheten.

På grund av det osäkra världsläget har människors mentala ork och kristålighet redan prövats under många år, även i Finland. Ett av THL:s mål är att stärka resiliensen i vårt samhälle.

Under 2024 ville vi särskilt fokusera på att förebygga skador orsakade av alkohol, droger och beroenden samt på att stärka de ungas psykiska välbefinnande.

Vårt mål är att förebygga skador orsakade av alkohol och droger samt den ökade användningen av olika substanser, säkerställa tillgången till vård i tillräckligt god tid samt lika tillgång till missbrukar- och beroenderehabilitering, minska på den stigmatisering och diskriminering som riktas mot personer med psykiska problem och personer som använder alkohol och droger samt öka vårdens effektivitet.

Vi strävar också efter att stärka barns och ungas positiva psykiska hälsa och minska på skillnaderna i välfärden. Vi vill stärka sådana vardagliga strukturer där psykisk välfärd byggs upp och utöka de ungas egna och social- och hälsovårdspersonalens färdigheter och kompetens inom psykisk hälsa samt tjänsterna med låg tröskel.

År 2024 gjorde vi följande:

• I publikationer, utlåtanden och medier lyfte vi aktivt fram de nya nikotinprodukternas skadliga effekter särskilt för unga samt problemen med de planerade alkoholpolitiska förändringarna ur ett folkhälsoperspektiv.
• Vi lyfte fram konkreta ändringsförslag genom vilka regleringen skulle stödja uppnåendet av målet i tobakslagen, främja befolkningens hälsa och skydda nya generationer mot nikotinberoende.
• I samarbete med nätverket för nikotininformation (där bl.a. Utbildningsstyrelsen, Valvira och organisationsaktörer medverkar) genomförde vi två expertwebbinarier för personer som arbetar med unga samt en riksomfattande virtuell föräldrakväll. Temat för evenemangen var de nya nikotinprodukterna och hur man förebygger och ingriper i användningen av dem.
• Vi publicerade en rapport med resultat från dryckesvaneundersökningen som erbjuder information om uppkomsten av alkoholrelaterade skador och problem samt stöd för att påverka dessa.
• Vi publicerade en webbutbildning om stigma i anslutning till psykisk hälsa, rusmedel och beroenden och hur det kan motarbetas. Utbildningen har producerats i omfattande samarbete och riktar sig särskilt till yrkespersoner och chefer som arbetar med att möta personer med dessa problem.
• Som en del av genomförandet av regeringsprogrammet inledde vi beredningen och samordningen av det statligt finansierade projektet ELOSSA för förebyggande av narkotikadödsfall bland unga som riktar sig till välfärdsområdena. Vi inledde också beredningen av kvalitetsrekommendationer för det förebyggande rusmedelsarbetet och missbrukar- och beroendetjänsterna.
• Som en del av SHM:s rusmedels- och beroendestrategi inledde vi utvärderingen av Handlingsplanen för alkohol-, tobak-, drog- och spelprevention och beredningen av den nya planen för 2026–2035 som publiceras i början av 2026.
• Vi deltog i beredningen av framtidsredogörelsen som leddes av statsrådets kansli, särskilt med tanke på den sociala hållbarheten och förändringsfaktorerna inom SHM:s förvaltningsområde.
• Vi utredde nuläget inom tjänsterna för allvarliga psykiska störningar hos unga samt uppföljningen och rapporteringen av ungas psykiska hälsa och välbefinnande även med tanke på könsminoriteter. Vi granskade också det psykiska välbefinnandet bland den romska och den samiska befolkningen.
• Vi utarbetade ett arbetsdokument om bedömningen av regeringsprogrammets konsekvenser för den psykiska hälsan med fokus på unga vuxna.

Att sörja för befolkningens mentala kristålighet, hälsa och välbefinnande är en väsentlig del av den övergripande säkerheten. Social hållbarhet tar sig uttryck i övergripande fysisk och psykisk välfärd samt i delaktighet, likabehandling och social rättvisa. Social hållbarhet säkerställer att samhället och befolkningen är starka och enhetliga och därmed redo att möta olika hot och kriser.

Målet är att hoten mot samhället ska vara kontrollerade, oavsett om det är fråga om en pandemi, en naturkatastrof, ett hot om terrorism eller en cyberattack. Inom beredskapen är det viktigt att utöver den fysiska infrastrukturen också stärka samhällets sociala hållbarhet. På så sätt kan vi stödja befolkningens förmåga att anpassa sig till föränderliga förhållanden och återhämta sig från dem.

Till THL:s uppgifter hör att stärka samhällets förmåga att upprätthålla tryggheten i vardagen och möta kriser. Till denna uppgift hör också att förbereda oss på, identifiera och svara på nationella och gränsöverskridande hälsohot och störningssituationer.

Vi ansvarar för beredskapen inom följande verksamhetsområden:

• smittsamma sjukdomar, biologiska hot och okända hot mot hälsan
• hot mot miljöhälsan och kemiska risker
• läkemedelspartihandel inkl. RescEU-säkerhetsupplag
• rättsmedicin och DNA-identifiering
• det nationella myndighetssamarbetet inom informationsproduktion som gäller beredskap inom social- och hälsovården 
• institutets infrastruktur och interna beredskap.

År 2024 gjorde vi följande:

• Vi samarbetade aktivt särskilt i uppföljningen och stävjandet av adenovirusepidemin som förekommit vid garnisonerna.
• Vi deltog i RescEU-projektet genom att skaffa läkemedelspreparat till säkerhetsupplagen.
• Vi deltog i utarbetandet av den nationella pandemiplanen och i arbetet med att uppdatera CBRNE-strategin (chemical, biological, radiological and nuclear).
• Vi fortsatte att sammanställa en lägesbild över social- och hälsovårdens beredskap varje vecka och inledde den datainsamling från områdena som behövs för den kommande lägesbildstjänsten.
• Vi stödde befolkningens välfärd, hälsa och övergripande säkerhet genom det samordnade genomförandet av de nationella utvecklingsprogrammen (nationella programmet för hälsa och välfärd, programmet för ett gott arbete, strategin för psykisk hälsa och programmet för suicidprevention). 
• Vi utvecklade och undersökte arbetet mot våld i stor utsträckning. Under 2024 inledde vi bland annat helheten Säkra gator som finansierats med Anslag för hälsofrämjande och som fokuserar på förebyggande av ungdomsbrottslighet och gatuvåld, korrigerande åtgärder och ökad säkerhet.

Med organisationens fotavtryck avses de negativa ekologiska, ekonomiska och sociala konsekvenser som vår existens och verksamhet medför. Där vi vill öka vårt handavtryck, vill vi minska vårt fotavtryck. Vi strävar efter detta genom att minska våra koldioxidutsläpp, använda offentliga medel på ett ansvarsfullt sätt och genom att ta hand om vår viktigaste resurs, dvs. personalen.

Ekologiska handlingar

Statskontoret bedömer koldioxidavtrycket för hela statsförvaltningen. Vårt koldioxidavtryck utgörs till största delen av lokaler och resor. Vi följer statens lokalstrategi och strävar efter att minska vårt koldioxidavtryck genom att effektivisera användningen av våra lokaler. Dessutom deltar vi i statens allmänna arbetsmiljöprojekt.

Den nya huvudbyggnaden på Lagmansgårdens skolhem, som är underställt THL:s resultatstyrning, färdigställdes i januari 2025. Projektet planerades enligt principerna för hållbar utveckling och byggnaderna utnyttjar energieffektiva lösningar. Fastighetens uppvärmningssystem använder jordvärme och ett solkraftverk som installerats i byggnaden producerar förnybar energi. Koldioxidavtrycket är cirka 35 procent lägre än i en motsvarande byggnad med betongstomme.

De energieffektiva och miljövänliga justeringar av uppvärmningen, kylningen och ventilationen som görs i enlighet med Senatfastigheters energisparprogram har blivit en del av den normala användningen av fastigheterna. För belysning använder vi energieffektiva LED-lampor. I byggnads- och reparationsprojekt föredrar vi införandet av förnybara energiformer i våra lokaler. Vid verksamhetsstället på Tilkkabacken i Helsingfors har elförbrukningen fortsatt att minska: under 2024 förbrukade vi 23,3 procent mindre el än under 2023.

Vi ordnade en kampanjvecka för planetär kost i Helsingfors i maj 2024. Under kampanjveckan fick personalen smaka på klimatvänlig vegetarisk mat eller veganska rätter till lunch. Dessutom fick personalen information om den planetära tallriksmodellen och kosten samt om klimateffekterna av olika måltidsval.

Resandet minskade betydligt på grund av coronaviruspandemin 2020–2021. Sedan dess har resorna ökat, vilket har lett till att våra koldioxidutsläpp också har ökat. Utsläppen från flyg- och tågresor (CO2e kg) var 230 514 år 2022, 360 544 år 2023 och 366 154 år 2024. Antalet flyg- och tågkilometer minskade jämfört med året innan, även om koldioxidutsläppen ökade något.

THL har sedan 2024 erbjudit personalen möjlighet till tjänstecykelförmån.

Ekonomiska handlingar

Den kraftigt sjunkande statliga budgetfinansieringen och de nya uppgifter som samtidigt anvisades verket och omorganiseringarna av verksamheten i anslutning till dem ledde våren 2024 till omställningsförhandlingar vid THL. Som ett resultat av förhandlingarna uppnådde målet för att anpassa verksamheten till en årlig besparing på 12 miljoner euro under ramperioden 2024–2027. Den ekonomiska användningen av resurserna 2024 beskrivs i bokslutet.

I samband med varje upphandling ser vi över möjligheten att beakta hållbarheten. Vi följer upp hur hållbarheten beaktas i upphandlingarna på årsnivå och vidtar nödvändiga åtgärder (t.ex. förbättrar anvisningarna) för att främja saken.

Bekanta dig med informationen i THL:s bokslut (på finska)

Sociala handlingar

Jämställdhet och likabehandling är viktiga element i all vår verksamhet. Vårt mål är att vara en vägvisare för likabehandling i det finländska samhället. Vi utvecklar och följer aktivt vår verksamhet med hjälp av både den operativa och den personalpolitiska jämställdhets- och likabehandlingsplanen. Vi följer upp jämställdheten och likabehandlingen med hjälp av arbetshälsoenkäter som genomförs regelbundet. Dessutom ingår jämställdhets- och likabehandlingsutbildning i ett utbildningsprogram som är avsett för hela personalen och i introduktionsmaterialet för nya anställda.

En utomstående aktör utvärderade genomförandet av THL:s operativa och personalpolitiska jämställdhets- och likabehandlingsplan 2021–2023. Vi utnyttjade resultaten i utarbetandet av den nya planen 2024.

I tjänsten Åtagande2050 ingick vi ett åtgärdsåtagande mot rasism. Till THL:s uppgifter hör att fungera som vägvisare för likabehandling. Vi har åtagit oss att främja och integrera antirasistiska åtgärder även i vår egen organisation.