Sjukhusens produktivitet

Preliminär statistik för 2023 har publicerats på finska. Huvudresultaten och tabellbilagor för 2023 kommer att publiceras senare och kommer att finnas på dessa sidor.

Preliminär statiskik för 2023 (på finska)

Hela statistikrapporten 40/2024 Sjukhusen produktivitet 2022 publicerades på finska den 26 juni 2024. Huvudresultaten och tabellbilagor för 2022 finns på denna sida.

Statistikrapport för 2022 (på finska)

Sjukhusens produktivitet sjönk till en lägre nivå än det första coronaåret 2020

Sjukhusens produktivitet minskade under 2022 och var lägre än 2020, då coronaepi-demin började. Produktiviteten har minskat sedan 2018, med undantag av 2021. Den minskade produktiviteten 2022 var inte bara en följd av den fortsatta coronaepidemin, utan även av bland annat problemen med tillgången på vårdpersonal och problemen med att överföra patienter till platser för fortsatt vård samt av förberedelserna inför social- och hälsovårdsreformen. Under 2022 var också inflationen betydligt högre än genomsnittet för perioden 2018–2022.

Produktiviteten sjönk under 2022 vid alla universitetssjukhus jämfört med 2021. Jäm-fört med 2020 sjönk produktiviteten vid Åbo, Uleåborgs och Helsingfors universitets-sjukhus och hölls på nästan samma nivå som 2020 vid Tammerfors universitetssjuk-hus. Produktiviteten sjönk mest vid Helsingfors universitetssjukhus och ökade mest vid Kuo-pio universitetssjukhus under hela granskningsperioden.

Även inom den specialiserade sjukvården vid centralsjukhusen sjönk produktiviteten under 2022. Jämfört med 2021 sjönk produktiviteten mest vid Päijänne-Tavastlands centralsjukhus och ökade mest vid S:t Michels centralsjukhus. Produktiviteten sjönk med i genomsnitt nio procent jämfört med 2018. Produktiviteten sjönk mest vid S:t Michel centralsjukhus och ökade mest vid Seinäjoki centralsjukhus jämfört med 2018.

Under granskningsperioden minskade i synnerhet vårdperioderna på vårdavdelningar vid universitetssjukhusen. Vid centralsjukhusen ändrades verksamheten i riktning mot fler besök med tidsbeställningar, i och med att vårdperioderna på vårdavdelningar och jourbesöken minskade.

Den behovsstandardiserade användningen av den specialiserade somatiska sjukvår-dens tjänster var lägst per invånare i Lojo sjukvårdsområde inom Helsingfors och Ny-lands sjukvårdsdistrikt. De behovsstandardiserade kalkylmässiga kostnaderna var 16 procent lägre i Norra Karelens sjukvårdsdistrikt än i landet i genomsnitt och innebar en kalkylmässig besparing på 32 miljoner euro. De behovsstandardiserade uppgifterna har också beräknats enligt välfärdsområde.

Ladda ner hela statistikrapporten (på finska)
Universitetssjukhusens produktivitet 2018–2022; index 2018 = 100.

Bilagor

Tabellbilagor

Statistikbeskrivning

Verksamhets- och ekonomiuppgifterna om specialiserad somatisk vård innefattar information om anlitandet av sjukhustjänster, om kostnaderna och om produktiviteten indelat efter sjukvårdsdistrikt, sjukhus, kommun, specialitet och patientgrupper (NordDRG Full-vårdperioder). Uppgifterna presenteras både per vårdgivare och per region. Den vårdgivarspecifika granskningen omfattar alla offentliga sjukhus som tillhandahåller specialiserad somatisk vård.I den regionala granskningen ingår också slutenvården inom den privata sektorn och nästan all dagkirurgisk vård.

Statistikmaterialet bygger på de vårdanmälningsregisteruppgifter för hälso- och sjukvård (HILMO) som sjukhusen lämnar in till THL varje år och på sjukhus- och specialitetsvisa kostnadsuppgifter som insamlas separat från sjukhusen årligen.

Verksamhets- och ekonomiuppgifterna sammanställs till indikatorer över verksamheten och produktiviteten enligt bestämda beräkningsregler.

Statistikrapporten om sjukhusens produktivitet utkommer en gång per år. Därtill publiceras verk-samhets- och ekonomiuppgifterna i form av elektroniska databasrapporter (Benchmarking-uppgifter). Förhandsuppgifter från de elektroniska databasrapporterna publiceras i september. De slutliga uppgifterna publiceras i januari.