Romers levnadsförhållanden, delaktighet och diskriminering

Delaktighet och likabehandling i samhället kan främjas bland annat genom utbildning, sysselsättning och boendeförhållanden.

Upplevelser av diskriminering försämrar upplevelsen av delaktighet. Romerna utsätts för diskriminering på offentliga platser, av myndigheter samt när de söker arbete och bostad.

Bland deltagarna i undersökningen om romernas välbefinnande (Roosa)

• hade nästan varannan person blivit orättvist behandlad av en främmande person på en offentlig plats. Dessa erfarenheter var särskilt vanliga bland unga.
• Orättvist bemötande från myndigheterna var också vanligt.
• Var femte man och var fjärde kvinna hade blivit orättvist behandlad av FPA eller socialtjänsterna.
• Särskilt män upplevde att de blivit orättvist behandlade av polisen.
• Av de män och kvinnor som arbetade hade ungefär en femtedel upplevt orättvist bemötande av chefen, en arbetskamrat eller en klient under det senaste året.

Det finns hinder för romernas sysselsättning

Arbetslöshet är mycket vanligt bland den romska befolkningen. Av personerna under 30 år som deltagit i Roosa-undersökningen

• uppger ungefär hälften att de är arbetslösa
• har ungefär en tredjedel förvärvsarbetat de senaste 12 månaderna.
• Bland alla deltagare i undersökningen är arbetslöshetsgraden cirka 60 procent.

Hinder för romernas sysselsättning är

• låg utbildningsnivå
• brist på arbetserfarenhet
• arbetsgivarnas fördomar mot romer.

Arbetslöshet påverkar hälsan och välfärden och är en av de centrala faktorerna bakom försörjningssvårigheter. Erfarenheter av fattigdom är betydligt vanligare bland dem som deltog i Roosa-undersökningen än bland hela befolkningen.

Utbildningen av romska barn och unga har ökat

Romernas utbildningsnivå har under de senaste årtiondena förbättrats tack vare den effektiviserade bostadspolitiken. En permanent bostad har möjliggjort skolgång.

Den romska befolkningens attityder till utbildning har förändrats. Nuförtiden uppmuntrar de flesta romska föräldrar barnens skolgång. Romerna har börjat värdesätta utbildning som en väg till arbetslivet.

Utbildningen är fortfarande ojämlik i förhållande till hela befolkningen:

• I Roosa-undersökningen har i genomsnitt en tredjedel examen efter grundstadiet och mindre än en tiondel har examen på institut- eller högskolenivå.
• Antalet unga romer som söker sig till vidareutbildning är betydligt lägre än bland de unga som hör till majoritetsbefolkningen.
• Antalet personer som söker till gymnasiet är mycket lågt.

Under det gångna decenniet har man lyckats öka de romska barnens deltagande i småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen.

Ett romskt barn kan dock ofta vara den enda representanten för sin kultur i klassen. Enligt programmet för romsk politik kan man minska diskrimineringen i skolan genom att öka kännedomen om den romska kulturen.

Boendeproblem förenas med socioekonomiska problem

Det är svårt att hitta lämpliga bostäder för romer och romska familjer på grund av 

• den svaga ekonomiska situationen och boendekostnaderna
• diskrimineringen på bostadsmarknaden.

Romernas boende försvåras också av diskriminering inom den romska gemenskapen:

• Det behövs inflyttningstillstånd av romerna som redan bor i området.
• Det finns en väjningsplikt mellan släkter som är i konflikt.

För dem som deltog i Roosa-undersökningen är hyresbostaden den vanligaste upplåtelseformen. Romerna var nöjda med sitt boende:

• bostadens storlek
• bostadens läge
• bostadsområdets säkerhet
• grannarna. 

Täta familjeband är en positiv resurs bland den romska befolkningen

Romerna ser den nära gemenskapen mellan familjerna och släkten som en positiv resurs. Den påverkar individens hälsa och livskvaliteten positivt.

I den romska gemenskapen är det vanligt att hjälpa andra och i romska familjer är en central princip att respektera äldre människor. I Roosa-undersökningen hade över 70 procent av de unga kvinnorna och närmare hälften av de unga männen varje månad hjälpt sina egna eller makens/makans föräldrar.
Gemenskapen kan dock vara förknippad med faktorer som belastar och begränsar individen.