Allt större andel av finländarna upplever att tillgången till social- och hälsovårdstjänster försvåras av långa köer och höga klientavgifter
Allt fler av de som använder hälso- och sjukvårdstjänster upplever att det finns problem med tillgången till tjänsterna. 57 procent av männen och 63 procent av kvinnorna anser att alltför långa köer har försvårat tillgången till vård. Problemen med tillgången till hälso- och sjukvårdstjänster har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020.
Tillgången till tjänster upplevs ha försvårats ytterligare av höga klientavgifter. Ungefär en tredjedel av dem som använder hälso- och sjukvårdstjänster och nästan hälften av dem som anlitat socialservice är av denna åsikt. Inom hälso- och sjukvårdstjänsterna har ökningen varit 15 procentenheter och inom socialservicen 17 procentenheter jämfört med 2020.
Cirka 60 procent av de män och kvinnor som anlitat socialservice upplever problem med att hitta lämplig service och med att få tillgång till service tillräckligt snabbt. Situationen är oförändrad jämfört med 2020.
"Det är oroväckande att det upplevs som svårt att hitta lämplig service och att tillgången till service upplevs som långsam. Detta kan fördröja eller förhindra användningen av servicen. En del av dem som anlitat socialservice befinner sig i en livssituation där deras möjligheter att söka vård är svaga", konstaterar specialforskare Katja Ilmarinen.
"Tillgången till service försvåras av den uppskjutna social- och hälsovårdsreformen, vårdskulden till följd av coronan och den allt svårare personalbristen. Att förbättra tillgången till basservice och trygga personalresurserna är en viktig uppgift i de nya välfärdsområdena nu när servicenätverket förnyas", berättar ledande expert Anna-Mari Aalto.
Uppgifterna framgår av den omfattande undersökningen Hälsosamma Finland, som genomfördes hösten 2022 och vintern 2023.
Lågutbildade upplever mest problem med tillgången
Lågutbildade personer upplever mer problem med tillgången till hälsovårdstjänster än högutbildade.
Socioekonomiska skillnader ser man, utöver i tillgången till vård, även i vårdupplevelserna. Lågutbildade är mer missnöjda med vårdprocessen än högutbildade.
"Ett viktigt mål för den finländska social- och hälsovårdspolitiken är jämlik tillgång till tjänster. Enligt denna undersökning förverkligas detta emellertid dåligt. Det finns strukturella faktorer i vårt servicesystem som orsakar socioekonomiska skillnader i tillgången till vård och som är betydande även på internationell nivå", konstaterar Anna-Mari Aalto.
Hälften av dem som använder hälso- och socialvårdstjänster upplever att serviceprocessen är smidig
I undersökningen utreddes också användarnas erfarenheter av servicen efter att de hade fått tillgång till vård.
Över hälften av de vuxna som använt hälso- och sjukvårdstjänster och knappt hälften av dem som anlitat socialservice upplever att det går smidigt att använda tjänsterna och sköta sina egna ärenden.
En tredjedel av de män och kvinnor som använt hälso- och sjukvårdstjänster har oftast varit i kontakt med samma läkare. Ungefär en fjärdedel av männen och kvinnorna hade varit i kontakt med samma skötare.
Knappt hälften av de vuxna som anlitat socialservice har oftast varit i kontakt med samma yrkesutbildade person.
Vid bedömningen av det senaste mottagningsbesöket inom hälso- och sjukvården bedömde 70 procent av användarna av hälso- och sjukvårdstjänster att tjänsten motsvarade behovet och nästan lika många upplever att interaktionen med vårdpersonalen förlöpte på ett positivt sätt.
Minst hälften av de som anlitat socialservice har en positiv upplevelse av interaktionen, men endast 40 procent anser att servicen motsvarade behovet.
"Kundupplevelserna är något positivare när det gäller hälso- och sjukvårdstjänster än socialservice. De ärenden som behandlas inom socialservicen är ofta mer komplicerade och svårare att lösa än inom hälso- och sjukvården, där ärendet kan skötas vid ett engångsbesök", berättar Katja Ilmarinen.
"Serviceupplevelsen förbättras av förtroendet för den anställda och stödets hållbarhet samt av att ärendet framskrider i servicesituationen. Personalrörligheten och dåligt informationsflöde, till exempel inom hemvården, kan i värsta fall orsaka farliga situationer”, fortsätter hon.
Digital ärendehantering ökar i popularitet, men det behövs handledning i användningen av tjänsterna
Den digitala ärendehanteringen inom social- och hälsovårdstjänsterna har ökat med cirka 10 procentenheter jämfört med 2020. 33 procent av männen och 41 procent av kvinnorna uppger att de nu använder digitala tjänster inom social- och hälsovårdstjänsterna.
Den digitala ärendehanteringen har ökat betydligt också bland personer över 65 år: bland män från 12 procent till 15 procent och bland kvinnor från 9 procent till 14 procent från 2020 till 2022.
Allmän digital ärendehantering till exempel i MinSkatt eller i nätbanken är fortfarande vanligare än digital ärendehantering inom social- och hälsovårdstjänster. I allmänhet använder nio av tio vuxna digitala tjänster, medan betydligt färre använder digitala social- och hälsovårdstjänster.
Nästan var femte upplever ett behov av handledning i användningen av digitala social- och hälsovårdstjänster. Yngre generationer behöver handledning mer sällan än andra. Trots det är 62 000 personer i åldern 20–39 år i behov av stöd. Bland personer över 75 år är antalet redan 346 000.
"Förmågan att uträtta ärenden digitalt är ingen självklarhet, och därför ska personer i alla åldrar ha möjligheter att utveckla sin kompetens under hela livet. Träning i att uträtta ärenden digitalt skulle till exempel kunna vara en del av den grundläggande undervisningen och av studier på andra stadiet", berättar forskare Maiju Kyytsönen.
"Det är särskilt viktigt att underlätta den digitala ärendehanteringen under de kommande åren, då man i Finland har för avsikt att främja den digitala ärendehanteringens företräde inom social- och hälsovårdstjänsterna", fortsätter Kyytsönen.
Till enkäten Hälsosamma Finland kallades 61 000 slumpmässigt utvalda personer från olika delar av Finland som fyllt 20 år. 28 000 (46 % av de som blivit kallade) svarade på enkäten. Undersökningens urval bildades så att resultaten kan generaliseras till hela Finland. Resultaten är också tillgängliga per välfärdsområde.
Källa:
Tillgång till tjänster, resultat av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska)
Servicens tillgänglighet, resultat av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska)
Servicens klientorientering, resultat av undersökningen Hälsosamma Finland (på finska)
Resultat per välfärdsområde, tabeller på webben (på finska)
Alla Hälsosamma Finland -webbrapporter (på finska)
Mer information:
Anna-Mari Aalto
ledande expert
THL
tfn 029 524 7252
anna-mari.aalto(at)thl.fi
Katja Ilmarinen
specialforskare
THL
tfn 029 524 6788
[email protected]
Maiju Kyytsönen
forskare
THL
tfn 029 524 7442
[email protected]
Undersökningen Hälsosamma Finland
