Bakgrund av undersökningen

Ung familj

Forskningsuppgifter från människor som deltar i befolkningsundersökningar används i viktiga nationella uppdrag, exempelvis:

  • Läkares vårdanvisningar för patienter bl.a. i vården av blodtryck, fettvärden i blodet, minnessjukdomar samt övervikt och fetma. Vid utvecklingen av vårdrekommendationerna behövs information om riskfaktorernas nivå.
  • För utvärdering och främjande av människors individuella hälsotillstånd har flera webbaserade riskkalkylatorer utvecklats: diabetesriskkalkylatorn, FINRISKI-räknare, kärlsjukdomskalkylatorn och riskkalkylatorn för minnessjukdomar.
  • Nationella program, till exempel Allergiprogrammet och Programmet mot fetma, utnyttjar information från befolkningsstudier. I utvärderingen av hur programmen lyckas kommer man att använda resultat från undersökningen FinHälsa 2017.
  • Uppföljning av nivåerna av spårämnen och vitaminer i syfte att förebygga brist. Sedan slutet av 1990-talet har man i Finland konstaterat brister i intaget av D-vitamin. Detta har man kunnat korrigera genom tillskott av D-vitamin i matfetter och mjölkprodukter samt genom nya anvisningar för intag av D-vitamintillskott. Intaget av D-vitamin har förbättrats avsevärt genom dessa åtgärder. Motsvarande behov av uppföljning och utveckling gäller bl.a. intaget av jod.

Forskningsuppgifter från människor som deltar i befolkningsundersökningar har varit nödvändiga vid internationellt viktiga vetenskapliga genombrott:

  • Risken för minnessjukdomar kan reduceras genom en hälsosam kost, regelbunden motion och träningar för minnet. 
  • Om mekanismen för att drabbas av allergi vet man att till exempel exponering för naturmiljö i barndomen kan fungera som en skyddande faktor. 
  • Genom att studera människans genom har man funnit gener för bl.a. laktosintolerans, högt kolesterol samt hjärt- och kärlsjukdomar. För att identifiera generna för hjärt- och kärlsjukdomar utvecklar man som bäst en kalkylator för den genetiska risken för hjärtsjukdomar.
  • Dödligheten i hjärt- och kärlsjukdomar bland personer i arbetsför ålder har minskat med 82 procent från 1970-talet till i dag. Den minskade dödligheten beror till största delen på den gynnsamma förändringen bland riskfaktorerna, dvs. lägre blodtryck och kolesterolnivåer samt minskad rökning. Denna kunskap gör Finland till ett modelland vad gäller främjande av hälsa.