Ordlista
Ord, begrepp och termer bär på många olika betydelser. De används på olika sätt i olika situationer och för olika bruk. De förändras också över tid och får nya betydelser. Det finns olika ordlistor för olika användningsområden.
Den här ordlistan sammanställer termer och definitioner inom området kön och jämställdhet. I den ingår begrepp som används inom lagstiftning, forskning, den offentliga debatten och inom jämställdhetsarbete. Vår målsättning är att ordlistan ska vara lätt att läsa och ett verktyg som bidrar till att luckra upp normer och stereotypa uppfattningar. Ordlistan kan användas som stöd i till exempel jämställdhetsplanering, undervisning och kundarbete.
Den finska jämställdhetsordlistan finns på den finskspråkiga webbplatsen.
Jämförelse av den svenska och den finska ordlistan (pdf 164 kb)
Vi tar gärna emot respons om ordlistan och vi kommer att uppdatera den då det behövs. Skicka gärna respons och kommentarer per e-post till tasa-arvotieto(snabel-a)thl.fi.
Arbetsplatsens jämställdhetsplan
Enligt jämställdhetslagen måste alla arbetsgivare vars antal anställda i anställningsförhållande regelbundet är minst 30 utarbeta en personalpolitisk jämställdhetsplan med två års mellanrum. Jämställdhetsplanen ska uppfylla de krav som definieras i jämställdhetslagen. I planen ska ingå både en redogörelse av jämställdhetsläget, inklusive en specificering av fördelningen av kvinnor och män i olika uppgifter, lönekartläggning samt åtgärder för hur organisationen främjar jämställdhet. Jämställdhetsplanen kan också vara en kombinerad jämställdhets- och jämlikhetsplan. Lägg ändå märke till att de i lagen stadgade skyldigheterna gällande jämställdhet och jämlikhet delvis skiljer sig från varandra. Kraven på jämlikhetsplaner (likabehandlingsplaner) definieras i diskrimineringslagen.
Se även:
Binär könsuppdelning
En binär, dvs. tudelad, könsuppdelning innebär ett sätt att tänka där en anser att det finns endast två kön: kvinnor och män. Ickebinära personer identifierar sig utanför den här tudelningen.
Se även:
Cisnormativitet
Cisnormativitet eller cisantagande är tänkesätt eller en norm, enligt vilken en människa är eller borde tillhöra ett av någotdera av två kön, kvinna eller man. Normen kan inbegripa ett antagande om att alla människor omkring en och som en möter är cispersoner.
Se även: Heteronormativitet
Cisperson
En cisperson eller en person som är ciskönad är en person som identifierar sig som och är tillfreds med hur hens kön kategoriserats vid födseln. Vanligen uttrycker personen det kön hen uppfattas som och själv identifierar sig som. Könsidentitet och könsuttryck är inte samma sak. Även cispersoner uttrycker sitt kön på många olika sätt. Förledet cis är latin för på samma eller den här sidan. Det används som motpar till förledet trans som betyder på andra sidan eller överskridande.
Se även: Transperson
Diskriminering
Diskriminering innebär att en människa obefogat har behandlats sämre än en annan människa på grund av en personlig egenskap. Ett allmänt förbud mot diskriminering definieras i grundlagen (6 §) som också definierar att alla är lika inför lagen. Ingen får utan godtagbart skäl särbehandlas på grund av kön, ålder, ursprung, språk, religion, övertygelse, åsikt, hälsotillstånd, funktionsnedsättning eller av någon annan orsak som gäller hens person. Ytterligare stadganden om diskriminering finns i diskrimineringslagen och i jämställdhetslagen. Diskriminering är förbjuden oberoende av om den grundar sig på ett faktum eller ett antagande i fråga om personen själv eller någon annan. Diskriminering enligt lagen är förutom direkt och indirekt diskriminering även trakasserier, att vägra göra rimliga anpassningar samt att instruera eller befalla att diskriminera.
Se även: Könsdiskriminering
Diskriminering på flera grunder
Diskriminering på flera grunder (kallas ibland även multipel eller flerfaldig diskriminering) är då en person utsätts för diskriminering på flera olika grunder i samma situation eller på olika grunder i olika situationer. Ofta går det inte ens att särskilja en enda diskrimineringsgrund. För att eliminera diskriminering krävs ofta analys av många faktorer utöver kön, till exempel rasifiering, hetero- och cisnormativitet eller funktionsvariationer.
Se även:
Diskrimineringslagen
Diskrimineringslagen inkluderar bestämmelser om att främja jämlikhet och förbud mot diskriminering på andra grunder än kön (som definieras i jämställdhetslagen). Enligt diskrimineringslagen får ingen diskrimineras på grund av ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning eller någon annan omständighet som gäller den enskilde som person. Diskrimineringslagen definierar bland annat vad som utgör diskriminering och vad som utgör tillåten särbehandling. Lagen innehåller även information om att främja jämlikhet och vilka instanser en kan vända sig till om en upplevt eller anser att någon annan utsatts för diskriminering. Diskrimineringslagen i Finland hette tidigare likabehandlingslagen på svenska och begreppet likabehandling lever kvar på många ställen, trots att jämlikhet i allmänhet är ett tydligare begrepp.
Diskrimineringsombudsmannen
Diskrimineringsombudsmannen främjar likabehandling (jämlikhet) och övervakar att diskrimineringslagen följs. Ombudsmannen kan också utfärda allmänna rekommendationer och hjälpa personer som utsatts för diskriminering. Ombudsmannen verkar också som nationell rapportör om människohandel och om våld mot kvinnor. Arbetsskyddsmyndigheterna bevakar enskilda fall som gäller jämlikhet i arbetslivet. Ombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet och verkar under justitieministeriets förvaltningsområde. Fall av diskriminering med anknytning till kön eller könsuttryck behandlas av jämställdhetsombudsmannen.
En
I passiv form kan du ofta använda “en” om du vill undvika det könade ordet “man”.
Feminin
Sådana egenskaper, saker, föremål och färdigheter m.m. som anses feminina eller kvinnliga och som anses ”typiska” för kvinnor enligt sociala, kulturella och/eller historiska normer. Vilka egenskaper som anses feminina varierar över tid både inom samma kultur och mellan olika kulturer vid samma tidpunkt. Också inom samma kontext och tid kan åsikterna gå isär om vad det innebär. Femininitet eller feminina egenskaper har inte någon direkt koppling till kvinna som kön. En person kan vara feminin eller ge uttryck för femininitet oberoende av sitt kön.
Feminism
Feminism är en analys av samhället och perspektiv som fäster uppmärksamhet vid könade maktstrukturer och konsekvenser av dem för samhället och människors liv. Feminismen vill ändra på sådana könade strukturer och normer som diskriminerar eller begränsar. Det finns många olika tolkningar av vad exakt som omfattas av feminism, därför talar vi ofta om feminismer i plural. En feministisk analys granskar ofta också andra samhälleliga maktstrukturer (intersektionell feminism).
Se även: Intersektionalitet
Genitalier
Genitalierna (könsorganen) definieras allmänt som organ som är kopplade till fortplantning eller sexualiteten. Människans kön och sexualitet omfattar ändå mycket mer än genitalierna. Genitalierna omfattar bland annat slidan, blygdläppar, livmodern, äggstockarna, penis, testiklar och sädesledare. Använd hellre begreppet genitalier än könsorgan, eftersom de olika organen inte direkt kan kopplas till något specifikt kön.
Genus
Genus används ibland för att betona att kön inte är ett entydigt begrepp - att kön är en social konstruktion, något som varierar över tid och rum. Genus inkluderar även ofta ett intersektionalitetsperspektiv, att kön inte går att skilja helt från t.ex. sexualitet, etnicitet eller klass. Det finns ändå inte någon tydlig gräns mellan begreppen kön och genus. Genus är vanligt framförallt i Sverige och i sammansatta ord. Oftast är det tydligare att använda kön, eller ibland jämställdhet, som förled, än genus.
Se även:
Genusvetenskap
Genusvetenskap är ett akademiskt och multidisciplinärt angreppssätt där bland annat sociala och samhälleliga relationer mellan könen och könsaspekter inom andra områden analyseras. Forskningen fokuserar på olika köns historiska, kulturella och samhälleliga positioner samt de betydelser som tillskrivits dem. Makt är ett centralt begrepp inom genusvetenskapen. Genusvetenskapen och genusforskning erbjuder en vetenskaplig och kunskapsmässig grund för jämställdhetsarbetet samt för en mer genomgripande analys av samhälleliga maktstrukturer.
Hbtiq
Hbtiq (lhbtiq, hbtq, hbtiqa, hbtqia) är ett samlingsbegrepp för homosexuella, bisexuella, transpersoner, personer med intersexvariationer (interkönade) och/eller med queera uttryck och identiteter. Ibland används andra kombinationer som inkluderar till exempel A för asexuella eller agender, eller ett plus på slutet (hbtiq+) för bredare inkludering. Begreppet hbtiq-personer kan användas som ett samlingsbegrepp för olika grupper av människor som har en sexuell läggning eller ett könsuttryck eller en könsidentitet som avviker från det som anses vara normen. Motsvarande förkortningar är lhbtiq eller hlbtiq på finska och lgbtiq på engelska, där L står för lesbiska som på svenska inte skrivs ut skilt.
Hen/Den
Hen (hen, hen, hens) är ett könsneutralt pronomen som du kan använda för att hänvisa till personer då deras kön inte är relevant, du inte känner till det eller då personen du omnämner föredrar hen som pronomen. Särskilt i Sverige används även ”den” som pronomen, men bruket är än så länge ganska marginellt i Finland och kan till och med uppfattas kränkande.
Heteronormativitet
Heteronormativitet innebär en norm där den dominerande föreställningen är att det finns endast två kön – kvinna och man – och att de två könen är motsatsen till varandra och förväntas känna åtrå till varandra. Det medför att heterosexualitet ses som normen eller det “normala”, det som förväntas, och allt annat än heterosexualitet ses som avvikande.
Se även: Cisnormativitet
Ickebinär
En person som identifierar sig som en blandning av eller som befinner sig mellan eller bortom kvinna-man-uppdelningen av kön kan benämna sig exempelvis ickebinär, intergender eller genderqueer. Ickebinära ingår i samlingsbegreppet transpersoner. En del personer som är ickebinära behöver könsbekräftande behandling, andra inte.
Se även: Transperson
Intersektionalitet
Intersektionalitet handlar om ett perspektiv som beaktar hur olika faktorer eller kategoriseringar samtidigt påverkar och samverkar då det gäller exempelvis en persons identitet eller en persons ställning i samhället. En grundläggande tanke är att en enskild kategori som t.ex. kön, samhällsklass, ålder, etnicitet, funktionsförmåga eller sexuell läggning, inte kan analyseras skilt från andra kategorier. När vi arbetar för jämställdhet eller jämlikhet behöver vi beakta hur olika faktorer påverkar en persons identitet eller en persons ställning i samhället, inte bara skilt för sig, utan också tillsammans.
Intersex
Interkönad är det ord som i Finland används för personer med intersexvariationer. Ibland används begreppet intersexuell. Hos en intersexuell människa kan kroppens fysiska könsegenskaper inte definieras som typiskt manliga eller kvinnliga. Även interkönade personer tilldelas ett juridiskt kön vid födseln. Bland personer med intersexvariationer förekommer en mångfald av könsidentiteter och könsuttryck.
Jämlikhet
Jämlikhet innebär att alla människor har lika värde oberoende av kön, ålder, etniskt eller nationellt ursprung, medborgarskap, språk, religion eller övertygelse, åsikt, funktionsnedsättning, hälsotillstånd, sexuell läggning eller en annan personrelaterad orsak. Jämlikhet (eller likabehandling) i lagstiftningen definieras i bl.a. i grundlagen. Det är skillnad på jämlikhet och jämställdhet. Jämställdhet handlar om jämlikhet mellan könen, medan jämlikhet kan syfta på vilka grupper eller individer som helst.
Jämlikhetsplan
Diskrimineringslagen kräver att myndigheter, läroanstalter och arbetsgivare ska främja jämlikhet (likabehandling). De har en skyldighet att utarbeta en plan för det. Målet är att främja jämlikhet i fråga om ålder, ursprung, nationalitet, språk, religion, övertygelse, åsikt, politisk verksamhet, fackföreningsverksamhet, familjeförhållanden, hälsotillstånd, funktionsnedsättning, sexuell läggning, eller någon annan orsak som gäller en personlig egenskap. En jämlikhetsplan kan se ut på olika sätt. Planen kan också omfatta jämställdhet (diskrimineringsgrunden kön), men observera att lagstiftningen ställer olika krav på jämställdhetsplaner och jämlikhetsplaner.
Se även: Jämställdhetsplan
Jämställd representation
Jämställdhetslagen nämner några organ där jämställd representation (i lagen ”jämn representation”) tillämpas. Sådana är till exempel organ som utövar offentlig makt samt förtroendevalda i lednings- och förvaltningsorgan i bolag med kommunal eller statlig majoritet. Jämställd representation i det här sammanhanget innebär att målet är en 40–60 procent representation för kvinnor respektive män. Lagen definierar skilt när kvoter måste tillämpas.
Se även: Könskvoter
Jämställdhet
Jämställdhet, dvs. jämlikhet mellan könen, betyder lika rättigheter och möjligheter för alla kön samt att makt och resurser fördelas jämlikt. Ofta görs skillnad mellan formell jämställdhet och reell (verklig) jämställdhet. Formell jämställdhet omfattar ickediskriminering, lika rättigheter och lika bemötande. Reell jämställdhet handlar om jämställt utfall i konkreta situationer. Även andra faktorer som orsakar ojämlikhet i samhället inverkar på jämställdhet. Därför är det viktigt att genom intersektionell analys beakta hur olika faktorer samverkar för att vi ska kunna främja jämställdhet.
Se även: Intersektionalitet
Jämställdhetsanalys
En jämställdhetsanalys innebär att producera eller sammanställa en sakkunniganalys av jämställdhetsläget inom en specifik fråga eller ett specifikt område. Skilda jämställdhetsutredningar behövs när det inte finns tillräcklig information uppdelad enligt kön. Analysen kan basera sig både på kvantitativ data (könsuppdelad statistik) och på kvalitativ data (tex. information kring hur kön eller könade handlingar och uttryck uppfattas eller presenteras).
Jämställdhetsintegrering
Jämställdhetsintegrering eller integrering av ett köns- och jämställdhetsperspektiv innebär att inkludera könsperspektiv och främjande av jämställdhet i all verksamhet, till exempel i myndighetsberedning och beslutsfattande. Målet är att identifiera och förändra könsomedveten praxis och verksamhet. Det förutsätter att omorganisera, förbättra, utveckla och utvärdera befintlig praxis på ett sådant sätt att främjande av jämställdhet och ett könsperspektiv blir en del av allt som organisationen gör. Jämställdhetslagen kräver att alla myndigheter jämställdhetsintegrerar sin verksamhet.
Jämställdhetslagen
Jämställdhetslagen heter officiellt Lagen om jämställdhet mellan kvinnor och män (609/1986). Den förbjuder alla former av diskriminering på grund av kön, inklusive direkt och indirekt diskriminering, och omfattar en plikt att främja jämställdhet. I lagen ingår även skydd mot diskriminering på grund av könsidentitet och könsuttryck samt förpliktelse att förebygga diskriminering. I Finland är det jämställdhetsombudsmannen och diskriminerings- och jämställdhetsnämnden som övervakar att jämställdhetslagen efterföljs.
Jämställdhetsombudsmannen
Jämställdhetsombudsmannen övervakar att jämställdhetslagen följs. Ombudsmannen kan ge råd och instruktioner i frågor om jämställdhetslagen, könsdiskriminering och om att främja jämställdhet. Jämställdhetsombudsmannen ansvarar även för att bevaka diskrimineringsskyddet för könsminoriteter. Jämställdhetsombudsmannen är en självständig och oberoende myndighet och verkar under justitieministeriets förvaltningsområde. Diskrimineringsombudsmannen övervakar att diskrimineringslagen följs.
Jämställdhetsperspektiv
Jämställdhetsperspektiv (könsperspektiv) innebär att analysera hur något påverkar personer av olika kön. Kön är en faktor som differentierar människor emellan på samma sätt som till exempel ålder, hemort eller utbildningsnivå. Därför ska kön beaktas då ärenden bereds och i beslutsfattande. Ett jämställdhetsperspektiv innebär även att beakta könsmångfald. Tidigare användes även begreppet genusperspektiv, men använd hellre jämställdhetsperspektiv eller könsperspektiv.
Se även: Könsmångfald
Jämställdhetsplan
En jämställdhetsplan är ett verktyg för att främja jämställdhet i en organisation. Jämställdhetslagen definierar olika skyldigheter för arbetsplatser, läroanstalter och myndigheter att främja jämställdhet samt vad som ska ingå i en jämställdhetsplan. En organisation kan omfattas av flera skyldigheter. Jämställdhetsplanen kan också vara en kombinerad jämställdhets- och jämlikhetsplan. Lägg märke till att de i lagen stadgade skyldigheterna gällande jämställdhet och jämlikhet delvis skiljer sig från varandra.
Se även:
- Arbetsplatsens jämställdhetsplan
- Läroanstaltens jämställdhetsplan
- Operativ jämställdhetsplan
- Jämlikhetsplan
Jämställdhetspolitik
Jämställdhetspolitik är den helhet av politiskt definierade åtgärder som vidtas för att förverkliga eller sträva efter jämställdhet. Tyngdpunkterna inom jämställdhetspolitiken utgår från jämställdhetslagen, regeringsprogrammet samt internationella avtal, EU-avtal och europeisk och internationell lagstiftning. I Finland är det jämställdhetsenheten vid social- och hälsovårdsministeriet som ansvarar för att koordinera regeringens jämställdhetsarbete.
Jämställdhetsprogram
Jämställdhetsprogram syftar vanligen på regeringens åtgärdsprogram för att främja jämställdhet. Det första jämställdhetsprogrammet utarbetades 1980 och har regelbundet gjorts sedan 1997.
Jämställdhetsredogörelse
Jämställdhetsredogörelsen är den redogörelse över jämställdhet som statsrådet avger till riksdagen. Statsrådets första redogörelse o jämställdheten mellan kvinnor och män omfattade åren 2010–2020..Statsrådets andra redogörelse om jämställdhetspolitiken godkändes i juni 2022. I redogörelsen fastställs riktlinjerna för Finlands jämställdhetspolitiken till 2020-talets slut.
Kön
I Finland finns för närvarande två juridiska kön, kvinna eller man. Det juridiska könet definieras då en person föds eller bekräftas i samband med till exempel könsbekräftande behandling. Det framgår ur personnumret. Kön är ett mångfasetterat begrepp. Begreppet "biologiskt kön" har använts då man avsett kroppsliga dimensioner av kön, så som anatomi, kromosomer eller hormoner. "Socialt kön" är i sin tur ett begrepp som använts för att beskriva de normer, förväntningar och betydelser som kopplas till kön. Kön kan också syfta på individens könsidentitet och olika sätt att uttrycka kön. På svenska används ibland begreppet genus för att betona att kön inte är ett entydigt begrepp. Det finns ändå inte någon tydlig gräns mellan begreppen kön och genus. Oftast är det tydligare att använda kön eller jämställdhet som förled än genus.
Se även:
Kön definierat vid födsel
Det kön som definieras vid födseln blir personens (första) juridiska kön. Vanligen definieras det utifrån de yttre könsorganen. Ibland görs även andra undersökningar, till exempel kromosomtest. Använd inte begrepp som ”rätt”, ”ursprungligt” eller ”biologiskt” kön, eftersom de kan vara kränkande, fel eller missledande. Vilket kön som definierats för någon vid födseln är personens ensak.
Köna
Att något är könat innebär till exempel fenomen som tar sig olika uttryck för olika kön. ”Könat våld” används bland annat för att synliggöra hur till exempel olika former av våld drabbar personer av olika kön på olika sätt. ”Att köna” används ofta även i betydelsen att till exempel ”köna” en person, dvs. anta att personen är av ett visst kön. Företeelser och föremål kan också vara könade eller könskodade i betydelsen att de kopplas till (ofta stereotypa) egenskaper som anses typiska för ett visst kön.
Könsbekräftande behandling
Könsbekräftande behandling (könskorrigering) syftar vanligen på den medicinska behandling som en del transpersoner vill ta del av. Könsbekräftande behandling kan ha som mål exempelvis att personens fysiska egenskaper bättre ska motsvara hens könsidentitet. Observera att det inte heter könsbyte, eftersom personen inte “byter” kön. Juridisk könskorrigering innebär att personuppgifterna korrigeras i befolkningsregistret (personnummer, kön och ofta också namn). Könsbekräftande behandling är än så länge rätt otillgänglig särskilt för ickebinära personer men även för en del andra, till följd av en stark tvåkönsnorm även inom transvården.
Se även:
Könsdiskriminering
Könsdiskriminering är diskriminering som sker på grund av kön. Trakasserier eller ofredanden som är sexuella eller grundade på kön utgör också diskriminering. Bemötande som till synes verkar neutralt med avseende på kön, könsidentitet eller könsuttryck, men kan ha de facto negativa konsekvenser för någon på grund av hens kön utgör indirekt diskriminering. Jämställdhetslagen förbjuder både direkt och indirekt könsdiskriminering.
Könshormon
Könshormoner styr bland annat menscykeln och inverkar på utveckling av könskarakteristika. De här hormonerna har även andra verkningar, exempelvis anabola. Könshormoner inkluderar bland annat östrogen och testosteron.
Könsidentitet
Könsidentitet (könstillhörighet) är hur en person upplever sitt kön. Den är individuell och definieras alltid av personen själv. En persons kön motsvarar inte alltid det juridiska kön som definierats för hen vid födseln. Diskriminering på grund av könsidentitet är förbjuden enligt jämställdhetslagen.
Könskonsekvensbedömning
Könskonsekvensbedömning innebär att på förhand analysera exempelvis åtgärder, politiska beslut eller lagstiftning och hur de kan komma att påverka personer av olika kön. Målsättningen är att förebygga ickeönskvärda könskonsekvenser och främja jämställdhet. Utgående från könskonsekvensbedömningen kan man vidta korrigerande åtgärder för att minska diskriminering och icke önskade konsekvenser, för att främja jämställdhet och för att eliminera sådant som står i vägen för jämställdhet. Könskonsekvensbedömning är en del av jämställdhetsintegrering.
Könskromosom
Människans könskromosomer utgör ett av 23 kromosompar. Personer med uppsättningen XX definieras ofta som kvinnor och personer med uppsättningen XY ofta som män. Det är ändå sällan som antalet kromosomer undersöks. Avvikelser i könskromosomer är rätt vanliga (exempelvis X, XXY) och går inte att se på andra egenskaper som traditionellt ansetts könstypiska.
Könskvoter
Målet med kvotering enligt kön är att stärka en mer jämställd representation. Kvoterna kan definieras på olika sätt. I Finland tillämpas kvotbestämmelsen på statliga kommittéer, delegationer och arbetsgrupper, kommunala organ och organ för kommunal samverkan. Enligt bestämmelsen ska det finnas minst 40 procent av kvinnor respektive män i de här organen. Kvoter tillämpas inte på organ som väljs genom val, så som kommunfullmäktige.
Se även: Jämställd representation
Könsmedveten
Att vara köns- eller jämställdhetsmedveten (genusmedveten) är att vara medveten om att det i samhället finns olika kön och normer kring kön, såväl kulturella som sociala och att kunna identifiera sådana stereotyper och fördomar i vardagen, i verksamhet och hur vi uttrycker oss. Att vara könsmedveten innebär att kunna identifiera könsnormer och kritiskt analysera dem samt kunskap om könsmångfald. I Finland används ofta det missvisade uttrycket ”könssensitiv” och det avråder vi från.
Könsmedveten budgetering
Könsmedveten (genusmedveten) eller jämställdhetsmedveten budgetering (jämställdhetsbudgetering) handlar om att integrera köns- och jämställdhetsperspektiv i budgeten och på så sätt nå en rättvisare fördelning av resurser. I praktiken kan det innebära exempelvis att utifrån ett könsperspektiv analysera intäkter och utgifter i en budget så att de fördelar sig och påverkar olika kön likvärdigt. Könsmedveten budgetering innefattar också att analysera huruvida det behövs särskilda anslag för att främja jämställdhet. Då det gäller statsbudgeten ingår kravet på könsmedveten budgetering i anvisningarna för uppgörande av budgeten. Enligt dem ska motiveringarna enligt huvudtitel inkludera ett sammandrag med analys av de aspekter som är viktigast med avseende på könskonsekvenser. Det är skäl att utöver budgeten könsmedvetet granska även uppföljningen av budgeten och nyckeltal.
Könsminoritet
Könsminoritet används ibland i Finland som ett samlingsbegrepp för transpersoner och personer med intersexvariationer (interkönade). Ordet är en direktöversättning av finskan “sukupuolivähemmistö” och används inte allmänt på svenska och inte alls i Sverige. I stället för att betona minoritetsperspektivet rekommenderar vi att tala om den specifika grupp som avses eller tala om könsmångfald som beskriver könsvariationerna bland alla människor.
Se även:
Könsmångfald
Könsmångfald eller mångfalden av kön avser att det finns ett oändligt antal sätt för människor att uppleva och uttrycka sitt kön. Det finns alltså en mångfald av kön såväl bland individer som i samhället. En del människor ser sig tydligt som kvinna eller man, en del som icke-binär eller agender. Könsmångfald som begrepp används rätt sällan i Sverige.
Könsneutral
Könsneutral används i olika betydelser. Det kan vara när något är avsett för personer av alla kön, till exempel könsneutrala toaletter. Vi kan även sträva att uttrycka oss könsneutralt, exempelvis genom att använda könsneutrala pronomen. Det händer att det som tros vara könsneutral i praktiken är könsomedveten, dvs. att något de facto är annorlunda för eller påverkar något kön annorlunda. Då kan det handla om något som är exkluderande eller till och med diskriminerande.
Se även:
Könsnormer
I Finland råder en stark tvåkönsnorm (binär könsuppdelning). Könsnormer kan, beroende av situation, innebära en uppfattning om till exempel om att personer av ett visst kön är bättre lämpade för vissa uppgifter och branscher. Könsnormer är också förväntningar på hur en person som antas eller tolkas tillhöra ett visst kön bör uppföra sig eller se ut. Könsnormer är ofta cisnormativa. Undvik begreppet könsroller, eftersom det lätt kan uppfattas som en roll som personen kan ta av och eller på, medan normer inte fungerar så. Normer finns oberoende av om en vill det eller inte. Därför är könsnorm ett mer korrekt ord i de flesta sammanhang.
Se även:
Könsomedveten
Att vara könsomedveten innebär att inte se hur kön påverkar något. Ofta kan det som kallas könsneutral i praktiken vara könsomedveten – en tror att något inte har några könskonsekvenser, fast det i praktiken har det.
Se även: Könsmedveten
Könssegregering
Könssegregering eller könssegregation används oftast kopplat till utbildning eller på arbetsmarknaden. Det innebär att arbete, uppgifter och utbildningsområden är uppdelade i s.k. kvinno- eller mansdominerande branscher och uppgifter. Finland har en mycket stark könssegregation i de här avseendena. Ibland är det användbart att skilja på horisontell och vertikal segregering. Könsuppdelad (könssegregerad) i allmänhet kan användas bland annat om verksamhet eller utrymmen som riktar sig till och delas upp enligt ett visst eller vissa kön.
Könsstereotyper
Könsstereotyper är förenklade eller stereotypa förväntningar och antaganden om egenskaper eller beteende kopplade till kön, särskilt enligt en binär könsuppdelning i kvinnor och män. Könsstereotyper är ofta omedvetna och omfattar ofta även negativa fördomar.
Könsuppdelad
Könsuppdelad (könssegregerad) i allmänhet kan användas bland annat om verksamhet eller utrymmen som riktar sig till och delas upp enligt ett visst eller vissa kön. Könsuppdelad verksamhet kan vara motiverad till exempel för att skapa tryggare utrymmen (safer spaces) eller om deltagarna ska diskutera potentiellt känsliga problem eller frågor som i allmänhet är specifika för ett visst kön. Ibland benämns kallas sådan verksamhet separatistisk.
Könsuppdelad statistik
Könsuppdelad statistik är statistik över personer uppdelad enligt kön, vanligen kategorierna kvinnor och män. Statistik och forskning har stor betydelse för att främja jämställdhet och kan till exempel användas för att identifiera problem och vidta åtgärder. En bra tumregel är att all statistik som gäller människor samlas in och analyseras utifrån variabeln kön. Det är också bra att erbjuda alternativen ”annat” och/eller möjlighet till öppet svar.
Könsuttryck
Könsuttryck är hur en person ger uttryck för kön genom klädsel, maner eller på något annat sätt. Det kan vara till exempel att klä sig eller föra sig på ett sätt som anses typiskt för ett visst kön. Såväl cis- som transpersoners könsuttryck kan ta sig många olika uttryck. Det kan följa traditionella könsnormer eller överskrida dem. Diskriminering på grund av könsuttryck är förbjuden enligt jämställdhetslagen.
Lika lön
Principen om lika lön innebär att alla ska få lika lön för lika arbete och för arbete av lika värde samt att lönesättningen inte diskriminerar på grund av kön eller orsaker som hänför sig till kön. Principen om lika lön ingår i nationella och internationella överenskommelser om grundläggande och mänskliga rättigheter.
Läroanstaltens jämställdhetsplan
Jämställdhetslagen ålägger läroanstalter att årligen göra upp en jämställdhetsplan i samarbete med personalen och representanter för studerande eller elever. Planen ska utveckla verksamheten vid läroanstalten. Jämställdhetsplanen ska innehålla en redogörelse för jämställdhetsläget vid läroanstalten, de åtgärder som behövs för att främja jämställdheten samt en utvärdering av hur åtgärderna i en tidigare jämställdhetsplan har genomförts och av resultaten. Utbildningsanordnaren bär ansvar för att utarbeta en jämställdhetsplan som är specifik för ifrågavarande läroanstalt. Diskrimineringslagen definierar kraven på likabehandlingsplaner vid läroanstalter.
Se även:
Lönediskriminering
Lönediskriminering på grund av kön är förbjuden. Jämställdhetslagen gäller i regel löneskillnader mellan arbetstagare som är anställda hos samma arbetsgivare. Ett verktyg för att identifiera eventuell lönediskriminering är den lönekartläggning som ingår i jämställdhetsplanen.
Lönekartläggning
En lönekartläggning är en arbetsplatsspecifik lagstadgad kartläggning av kvinnors och mäns löner. Kartläggningen är en del av den jämställdhetsplan som är obligatorisk för arbetsgivare som regelbundet har minst 30 anställda. Lönekartläggningen analyserar huruvida det finns icke-godtagbara löneskillnader på grund av kön mellan personer som utför samma eller liknande arbete. Utgående från lönekartläggningen definieras åtgärder för att främja lika lön.
Se även: Arbetsplatsens jämställdhetsplan
Maskulin
Sådana egenskaper, föremål och färdigheter som anses maskulina, eller manliga och anses ”typiska” för män. Vad som anses maskulint varierar över tid inom samma kultur och mellan olika kulturer vid samma tidpunkt. Också inom samma kontext och tid kan olika personer ha olika uppfattning om vad det innebär. Maskulinitet eller maskulina egenskaper har inte någon direkt koppling till man som kön. En person kan vara maskulinin eller ge uttryck för maskulinitet oberoende av sitt kön.
Normer
Normer är samhälleliga antaganden och förväntningar kring vad som anses vara allmänt accepterat, "normalt " eller idealiskt i ett visst sammanhang. Normer har makt. Normer kan vara medvetna eller omedvetna. Ofta handlar de om till exempel hur en person förväntas se ut eller göra. Ordet används om sociala normer, men även i betydelsen lagstiftning.
Normmedvetenhet
Normmedveten eller normkritik handlar om en medvetenhet kring vilka normer som styr bland annat värderingar och uppfattningar. I normmedvetenhet ingår att synliggöra och analysera sådana normer och vilka konsekvenser de har till exempel i samhället, i skolan eller på arbetsplatser. Ibland används också ordet normkreativitet.
Operativ jämställdhetsplan
Målet med den operativa jämställdhetsplanen är att främja jämställdhet i organisationens verksamhet. Det kan handla om till exempel hur kunder, klienter eller medlemmar bemöts, eller hur verksamheten planeras, utformas och utvärderas. Lagen definierar myndigheters lagstadgade uppgift att målinriktat och planmässigt främja jämställdhet i all sin verksamhet. Skyldigheter kopplade till jämlikhetsplanering definieras i diskrimineringslagen.
Se även:
Positiv särbehandling
Positiv, tillåten, särbehandling definieras i jämställdhetslagen som en åtgärd som under vissa förutsättningar kan vidtas för att gynna någon av underrepresenterat kön. I lagen uttrycks de här som ett undantag till diskrimineringsförbudet: tillfälliga, planenliga specialåtgärder för att främja den faktiska jämställdheten och som syftar till att uppfylla ändamålet med jämställdhetslagen (9 §). Negativ särbehandling är diskriminering.
Se även: Jämställdhetslagen
Privilegier
Privilegier innebär rättigheter eller fördelar som en person eller grupp får i olika sammanhang. Privilegier har sin grund i olika rådande normer som kan vara medvetna eller omedvetna, kulturellt eller historiskt betingade eller juridiska normer (lag). Ett exempel är att faderskap för barn som föds inom äktenskap lagenligt kan erkännas mycket lättare än i någon annan relation.
Se även: Normer
Redogörelse över jämställdhetsläget
En redogörelse över jämställdhetsläget i enlighet med jämställdhetslagen utgör grunden för de lagstadgade jämställdhetsplanerna. Närmare instruktioner för redogörelsen finns i jämställdhetslagen och på jämställdhetsombudsmannens sidor.
Se även: Jämställdhetsplan
Sexism
Sexism är att genom åsikter eller handling nedvärdera, förtrycka eller diskriminera någon med grund i en personens kön, könsuttryck eller könstillhörighet.
Sexuell läggning
Sexuell läggning handlar oftast om vem/vilka en person känner sig attraherad av, blir kär i eller har sex med. En persons sexuella läggning kan bestå av olika delar: identitet, preferens och praktik. Vanligen görs skillnad mellan t.ex. sexuell läggning och sexuellt beteende. En persons sexuella läggning är inte nödvändigtvis statisk och kan förändras under ens livstid. Exempel på sexuella läggningar är heterosexualitet, homosexualitet, bisexualitet och pansexualitet.
Sexuell minoritet
I Finland används ofta begreppet sexuell minoritet om det som i Sverige oftast benämns under det övergripande hbtiq, där även transpersoner och queera ingår. Med sexuell minoritet avses personer som är inte är heterosexuella, t.ex. homosexuella, lesbiska, bisexuella, pansexuella och asexuella. Alla människor ingår ändå i mångfalden av sexuella läggningar. Därför är det också många gånger bättre att i stället för minoritetsperspektivet använda begrepp som beskriver människors preferenser och praktik i fråga om vem eller vilka en person känner sig attraherad av, blir kär i och/eller har sex med samt hur hen identifierar sig.
Sexuella trakasserier
Sexuella trakasserier är enligt jämställdhetslagen någon form av oönskat verbalt, ickeverbalt eller fysiskt beteende av sexuell natur vars syfte är eller som leder till kränkning av en persons psykiska eller fysiska integritet, särskilt när detta sker genom att skapa en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning. Ofta är sexuella trakasserier även kopplade till trakasserier på grund av kön. Att sexuellt trakassera någon är en form av diskriminering.
Trakasserier på grund av kön
Trakasserier på grund av kön definieras i jämställdhetslagen som någon form av icke önskvärt beteende som har samband med en persons kön eller könsuttryck och som inte är av sexuell natur, men vars syfte är eller som leder till en kränkning av en persons psykiska eller fysiska integritet och skapar en hotfull, fientlig, förnedrande, förödmjukande eller tryckande stämning. Till exempel förnedrande uttalanden eller beteende kopplat till kön kan utgöra trakasserier på grund av kön. Att trakassera någon är diskriminering.
Transkönad
I Finland används ibland begreppet transkönad som motsvarighet till finskans “transsukupuolinen”. I allmänhet är det bättre att använda trans eller transperson då det går, eftersom transkönad inte används alls i Sverige. En transperson är en person vars kön inte stämmer överens med det juridiska kön personen tilldelades vid födseln. Många, men inte alla, transpersoner behöver och vill ha könsbekräftande behandling. En transpersons könstillhörighet (könsidentitet) kan vara till exempel man, kvinna eller ickebinär. Begreppet transsexuell används inte längre då det felaktigt syftar på sexualitet trots att trans handlar om kön, men hänger delvis kvar i lagstiftning och medicinska diagnoser.
Transperson
Transperson är ett samlingsbegrepp för person vars kön eller könsuttryck skiljer sig från kön som definierades för dem vid födseln. Trans omfattar såväl binära (kvinnor, män) som ickebinära transpersoner (t.ex. genderqueer) samt bl.a. transvestiter. Många binära transpersoner är kvinnor eller män. För en del är trans en så viktig del av deras identitet att de vill synliggöra det i hur de benämner sig, t.ex. transkvinna, transman, transfeminin, transmaskulin. Förledet trans betyder ”på andra sidan, över”.
Transvestit
En transvestit är en person som delvis eller helt, tidvis eller alltid, klär sig eller på annat sätt uttrycker en könstillhörighet som allmänt anses typisk för något annat kön genom exempelvis klädsel och/eller röstanvändning. Transvestism tillhör mångfalden av könsuttryck. Det ska inte förväxlas med dragkonsten.
Se även: Könsuttryck
Jämställdhetsombudsmannen
Information om termer som gäller jämställdhetslagen
Likabehandling.fi
Information om diskrimineringslagen
