Anvisningar för serviceproducenter
Klienthandlingar
Skyddshemmets personal har en skyldighet att anteckna behövliga och tillräckliga uppgifter (17 § i lagen om kunduppgifter). Anteckningarna används för att ordna, planera, genomföra, följa upp och övervaka servicen. Institutet för hälsa och välfärd (THL) är personuppgiftsansvarig för skyddshemstjänsterna. Klientuppgifterna från skyddshemstjänsterna hör till THL:s klientregister.
Klientuppgifterna sparas i det klientdatasystem som används på skyddshemmet. Därifrån överförs de till Socialvårdens klientdatalager (Kanta-tjänsterna). I MittKanta visas inte sådana handlingar som härrör från skyddshemstjänsterna eller från förebyggandet av våld i nära relationer och inom familjen.
På skyddshemmen dokumenteras klientuppgifter strukturerat, vilket innebär att dokumentationen följer på förhand överenskomna, enhetliga informationsstrukturer. Handlingsstrukturerna finns i THL:s tjänst Sosmeta. På skyddshemmen används skyddshemmens egna handlingar, handlingar för våldsförebyggande arbete och handlingar som är gemensamma för alla serviceuppgifter inom socialvården. Skyddshemstjänsternas egna handlingsstrukturer är:
- Första bedömning inom skyddshemsservicen
- Plan inom skyddshemsservicen
Klienthandlingar skapas för varje klient som får skyddshemstjänster. Med klient avses här både vuxna och barn.
En person som har upplevt våld i en nära relation, eller hot om sådant våld, kan vid behov också vara anonym vid skyddshemmet.
Aktuella anvisningar om informationshantering inom socialvården finns i handboken om Kanta-tjänsterna för aktörer inom socialvården.
Kvalitetsrekommendationer
Syftet med de nationella kvalitetsrekommendationerna för skyddshem är att förenhetliga och utveckla skyddshemstjänsterna så att tjänsterna är tillgängliga för alla offer för våld i nära relationer och inom familjen, oberoende av bostadsort och inkomstnivå.
I de nationella kvalitetsrekommendationerna fastställs skyddshemstjänsternas innehåll och processen med klientarbetet beskrivs, liksom målsättningarna och kvalitetskriterierna för klientarbetet. De nationella kvalitetsrekommendationerna för skyddshem kan användas både för att styra hur skyddshemstjänster tillhandahålls samt för att stöda utvecklingen av servicens kvalitet och för att skapa nya serviceformer.
Nationella kvalitetsrekommendationer för skyddshem
Arbetet med barn är en stor del av skyddshemsarbetet. Av skyddshemmens klienter är cirka hälften barn. Kvalitetsrekommendationen Barn på skyddshem innehåller inget utbildningsmässigt innehåll, utan syftet är att på ett bredare plan strukturera skyddshemsarbetets centrala element, som används för att beakta och hjälpa barnen. Tyngdpunkten i kvalitetsrekommendationen ligger på det praktiska arbetet och arbetssätten på skyddshemmet. Att arbeta med barn innebär att möta barnet på skyddshemmet i vardagliga situationer och vid separata möten samt att beakta barnet i allt arbete som utförs på skyddshemmet. Målet med kvalitetsrekommendationen Barn på skyddshem är att arbetet med barnen ska vara så högklassigt och enhetligt som möjligt på skyddshemmen.
Barn på skyddshem: Kvalitetsrekommendationer för arbetet med barn inom skyddshemstjänsterna
Att möta specialgrupper
Att möta och hjälpa romer i skyddshemmen
Romska kvinnor möter likadant våld i nära relationer och inom familjen som kvinnor som hör till majoritetsbefolkningen. Romska klienter möts i första hand som klienter, så som (i likhet med) de andra klienterna. Den romska kulturen har särdrag som kan inverka på om kvinnorna söker och får hjälp. Det är viktigt att känna igen de här särdragen. Tröskeln för att ansöka om besöksförbud eller att göra en polisanmälan är högre för en romsk kvinna än för majoritetsbefolkningen.
För en romsk kvinna kan det vara svårt att berätta för sina närmaste om det våld hon har utsattsför i en nära relation eller inom familjen. Inom den romska kulturen är våld som sker i en parrelation en angelägenhet som rör samfundet. Kvinnorna är oftast medvetna om konsekvenserna av deras agerande och deras beteende, och de försöker undvika konsekvenserna så långt som möjligt.
Utomstående hjälp är viktigt för den romska kvinnan, eftersom möjligheterna att få stöd av de närmaste är begränsade i våldssituationer. Man kan fråga klienten själv hur hon vill att hennes kulturella bakgrund ska beaktas.
Turvakotipalvelut lähisuhdeväkivaltaa kokeneille romaninaisille
Skyddshemstjänster för romska kvinnor som blivit utsatta för våld i nära relationer
Roma women in shelters for victims of domestic violence
Personer med funktionsnedsättning inom skyddshemstjänsterna
Funktionsnedsättning skyddar inte från våld. Både barn och vuxna med funktionsnedsättning löper större risk att bli offer för våld än personer utan funktionsnedsättning. Personer med funktionsnedsättning blir mer sårbara bland annat på grund av beroende, osynlighet och oförmåga att skydda sig mot våld.
En person med funktionsnedsättning känner ofta våldsutövaren sedan förr. Dessutom kan en funktionsnedsättning i sig konkret göra det svårare att söka hjälp.
Särdrag i våld mot personer med funktionsnedsättning är bland annat att orsaka skada på hjälpmedel, manipulera medicineringen, att försumma oumbärlig assistans, hota med institutionsvård, att lämna personen ensam eller utan assistans och att bryta ner självkänslan genom att håna personens funktionsnedsättning.
Vammaiset henkilöt turvakotipalveluissa
Personer med funktionsnedsättning inom skyddshemstjänster
Persons with disabilities in shelters for victims of domestic violence
Det finns hjälp att få för personer med funktionsnedsättning som utsatts för våld i nära relationer
Statistiska uppgifter till THL
THL samlar årligen in riksomfattande statistiska uppgifter om skyddshemstjänster och skyddshemmens klienter. Statistiken samlas in av tjänsteproducenterna före den 1 mars.
En länk till det elektroniska datainsamlingsformuläret och till anvisningarna skickas till skyddshemsproducenterna per e-post.
