Klassificering av härkomst och materialbeskrivning

Sidans innehåll

• Klassificering efter härkomst
• Datainsamling
• Kvalitetsgranskning av resultat
• Material efter härkomst

Klassificering efter härkomst

Enkäten Hälsa i skolan har efterfrågat respondentens eget födelseland samt mammans och pappans födelseland. Utifrån dessa är det möjligt att klassificera unga i fyra grupper enligt härkomst.

1. Till grupp finländsk härkomst hör unga vars båda föräldrar är födda i Finland och unga vars enda förälder och de unga själva är födda i Finland.
2. Till grupp någondera föräldern har utländsk bakgrund hör unga vars ena förälder är född i Finland och den andra utomlands samt unga vars enda förälder är född i Finland och de själva är födda utomlands.
3. Till grupp utländsk bakgrund, född i Finland hör unga vars båda föräldrar eller enda förälder är födda utomlands och den unga själv är född i Finland.
4. Till grupp utländsk bakgrund, född utomlands hör unga vars båda föräldrar eller enda förälder samt den unga själv är födda utomlands.

Genom att kombinera de två första grupperna kan resultaten också granskas i tre kategorier:

1. finländsk bakgrund,
2. utländsk bakgrund, född i Finland och
3. utländsk bakgrund, född utomlands.

Genom att kombinera de två första och de två sista grupperna kan resultaten också granskas i två kategorier: 1) finländsk bakgrund och 2) utländsk bakgrund.

Klassificeringen grundar sig på Statistikcentralens klassificering (Statistikcentralen) efter härkomst. Respondenten uppger själv uppgifterna om det egna och föräldrarnas födelseland i enkäten Hälsa i skolan.

Datainsamling

När man granskar uppgifter om hälsa och välbefinnande hos personer med utländsk bakgrund måste man komma ihåg särdragen i datainsamlingen och deras inverkan på uppgifternas tillförlitlighet. Det är en utmaning att nå befolkningen med utländsk bakgrund med undersökningarna och för att de ska delta krävs ofta personlig kontakt per telefon eller ansikte mot ansikte. Datainsamlingen för enkäten Hälsa i skolan genomfördes dock med en webblankett som kunde besvaras på finska, svenska, engelska, ryska eller nordsamiska. Många med utländsk bakgrund var därför tvungna att besvara den på ett annat språk än sitt modersmål.

Kvalitetsgranskning av resultat

Datamaterial i enkäten Hälsa i skolan baserar sig på de uppgifter som respondenterna själva har rapporterat. Det är möjligt att en del av svaren har förskönats, dolts eller tvärtom överdrivits, till exempel i känsliga frågor. I en tidsserie eller regional jämförelse kan man anta att felkällornas betydelse är ungefär densamma.

När man granskar material som samlats in från unga måste man också ta hänsyn möjligheten till osannolika svar. De tillfrågades i enkäten Hälsa i skolan både vad gäller innehåll och svarsteknik.

Granskning av svaren baserat på innehåll

Under 2019–2023 var målet att identifiera respondenter från materialet av enkäten Hälsa i skolan som i vissa frågor motsvarar extrema svarsalternativ som är omöjliga innehållsmässigt.

År 2023 raderades de svarare som uppgav att de inte alls kunde se, höra, gå, lära sig, minnas eller koncentrera sig och att de inte äter frukost, skollunch, kvällsmat, kvällsmat eller mellanmål under skolveckan (n=419) som osannolika i datamaterialet för årskurs 8 och 9, gymnasier och yrkesläroanstalter.

De som gav meningsosannolika svar i tidigare års data togs inte bort från det totala materialet, men de respondenter som uppgav att de aldrig borstat tänderna och att de hade råkat ut för två eller flera olyckor på rasten, idrottslektionerna, andra lektioner och på väg till skolan under läsåret uteslöts från resultaten efter härkomst. År 2023 gjordes inga separata begränsningar i resultaten på basis av härkomst.

Kvaliteten på datamaterialet i enkäten Hälsa i skolan kan också granskas innehållsmässigt genom att jämföra svaren med Statistikcentralens uppgifter. Våren 2024 upptäcktes att det i materialet i enkäten Hälsa i skolan till och med finns fler födda i vissa födelseländer än enligt statistiska uppgifter sammanlagt i hela landet. Därför började man ur materialet granska osannolika respondenter även baserat på svarstekniken.

Granskning av svaren baserat på svarstekniken

I enkäten Hälsa i skolans materialet av elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen samt studerande i årskurserna 1 och 2 i gymnasier och yrkesläroanstalter kartlade osannolika svar genom att granska svarsbeteendet i matrisfrågor åren 2019, 2021 och 2023. I granskningen användes matrisfrågor med minst fem rader på blanketterna för varje undersökningsår. Av dessa inkluderades de som är avsedda för alla respondenter och som har efterfrågats av alla tre skolstadier.

Den första granskningen baserar sig på kantsvaren på matrisfrågorna, det vill säga att respondenten har valt det första svarsalternativet från vänster på varje rad eller det sista svarsalternativet från höger på varje rad. Beroende på matrisen kan vänster eller höger kant oftast ses som en "avvikande" kant där relativt få svar samlas. Svaren på matrisens "icke-avvikande" kant är däremot ganska vanliga och svaren kan betraktas som vanliga.

Vid granskning av matrisens kantsvar får man en poäng för varje matris som svarar på en avvikande kant. De som lämnat en rad tom beaktas så att den tomma raden fylls i för granskning med det svar som svararen oftast valt i den aktuella matrisen. Om respondenten har lämnat mer än en rad obesvarad i matrisen kan han eller hon inte få poäng för den.

Den andra granskningen bygger på att identifiera diagonala svarsmönster för samma matrisfrågor. I ett diagonalt svarsmönster börjar svaret i den andra kanten av matrisen och fortsätter diagonalt i rader. Svaret kan börja antingen med höger eller vänster överkant.

De flesta svarar inte diagonalt i någon matris. I enskilda matriser kan det anses trovärdigt att svara diagonalt. Enligt de diagonala mönstren är det betydligt ovanligare att svara än att svara på matrisens avvikande kant.

Varje diagonalt besvarad matris ger en poäng. För att få en poäng måste respondenten ha svarat på varje rad i matrisen.

Utifrån granskningarna upptäcktes att en liten del av de elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt studerande i årskurs 1 och 2 i gymnasierna och yrkesläroanstalterna som svarade på enkäten Hälsa i skolan har avvikande svarsbeteende i matrisfrågor. Avvikande kantsvar eller diagonala svarsmönster som besvarats på ett par matrisfrågor kan tyda på ett verkligt fenomen och visar ännu inte på schematiskhet i svarsbeteendet. Först när samma formel upprepas från en matris till en annan kan trovärdigheten hos respondenten ifrågasättas.

Samband mellan svarstekniska granskningar och härkomstuppgifter

Andelen respondenter med utländsk bakgrund blev i materialet desto större ju fler poäng respondenten fick på grund av avvikande svarsbeteende. När respondenten på grund av avvikande kanter i matrisen fick minst fem poäng, avvek andelarna avsevärt från materialets medelvärden på alla skolstadier. Motsvarande hände när det fanns minst fyra diagonala svarsmönster.

Eftersom frågorna som används för att bilda en härkomstvariabel inte ingår i osannolikhetsgranskningarna kan man dra slutsatsen att de respondenter som har svarat otroget på matrisfrågor inte heller har svarat sanningsenligt på frågor om härkomst.

Baserat på ovanstående granskningar togs de respondenter bort från härkomstresultaten som svarade i minst fem matriser till en avvikande kant eller i minst fyra matriser till ett diagonalt svarsmönster (2019: n=1033, 2021: N=1847, 2023: n=1923).

Material efter härkomst

I resultaten, som publicerades 31.5.2024, var andelen elever med utländsk bakgrund år 2023 6,4 procent av pojkarna (n=2446) och 6,1 procent av flickorna (n=2601) i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen. Av pojkarna i årskurs 1 och 2 i gymnasiet uppgav 6,5 procent (n=1166) och av flickorna 6,3 procent (n=1633) att de hade utländsk bakgrund. Av pojkarna i årskurs 1 och 2 vid yrkesläroanstalterna hade 6,1 procent utländsk bakgrund (n=623) och av flickorna 5,7 procent (n=452).

År 2023 saknades uppgifter om härkomst hos 7,6 procent av pojkarna i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, 5,9 procent av pojkarna som studerar till yrket och 4,8 procent av pojkarna i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen. I övriga grupper saknades uppgifter för 1,0-2,7 procent.

Närmare uppgifter om antalet svaranden med utländsk bakgrund och deras andelar i resultaten som publicerades 31.5.2024 presenteras i tabellerna 1–3.

Resultaten för eleverna i årskurserna 4 och 5 i den grundläggande utbildningen efter härkomst publiceras när motsvarande granskningar av osannolika respondenter kan göras även för dem.

Tabell 1. Elever med utländsk bakgrund i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen efter officiellt kön.

Tabell 2. Gymnasieelever med utländsk bakgrund i årskurs 1 och 2 efter officiellt kön.

Tabell 3. Studerande i årskurs 1 och 2 vid yrkesläroanstalter med utländsk bakgrund efter officiellt kön.