Kvalitetsrapport: Välbefinnandet bland barn och unga - Enkäten Hälsa i skolan

Allmän beskrivning

Beskrivning av statistiken

Enkäten Hälsa i skolan, som statistiken grundar sig på, beskriver barns och ungas upplevda hälsa, välbefinnande, levnadsvanor, skolgång och studier. Materialet från enkäten Hälsa i skolan, som genomförs av Institutet för hälsa och välfärd (THL), samlas in från elever i årskurs 4–5 och 8–9 i grundskolan, första och andra årets studerande vid gymnasier och första och andra årets studerande under 21 år inom yrkesinriktad grundexamensutbildning i hela Finland.

Enkäten Hälsa i skolan genomförs på riksnivå som en helhetsundersökning som strävar efter att få en hel åldersklass att svara på enkäten, vilket gör det möjligt att producera information på välfärdsområdes- och kommunnivå. Enkäten Hälsa i skolan genomförs jämna år. Uppgifterna i denna statistik grundar sig på de datainsamlingar som genomfördes i enkäten Hälsa i skolan 2006–2025. Den här statistiken ersätter de tidigare separata Välbefinnandet bland barn och unga- och De ungas vardag -statistikerna.

Statistikuppgifterna publiceras vartannat år. Uppgifterna som publiceras är slutliga.

Relevans

Institutet för hälsa och välfärd har som uppgift att följa upp befolkningens hälsa och välfärd. Genom enkäten Hälsa i skolan genomför man denna uppgift när det gäller barn och unga. THL använder informationen till exempel för att utveckla skol- och studerandehälsovården samt för att följa upp barns och ungas psykiska välmående och rusmedelsanvändning. Läroanstalterna använder informationen från enkäten Hälsa i skolan för att till exempel utveckla läroanstaltens verksamhetskultur, i elev- och studerandevårdsarbetet och i undervisningen i hälsokunskap. Kommunerna och välfärdsområdena utnyttjar resultaten i uppföljningen av barns och ungas hälsa och välfärd och i välfärdsledningen, till exempel när de gör upp välfärdsplaner för barn och unga. På riksnivå utnyttjas resultaten från enkäten Hälsa i skolan till exempel i uppföljningen och utvärderingen av politiska program och olika lagar.

Blanketterna för enkäten Hälsa i skolan och genomförandet av den utvecklas tillsammans med representanter för kommunerna och läroanstalterna. Responsen från eleverna och lärarna på tidigare blanketter beaktas. Det viktigaste vid valet av frågor är uppföljningsinformation avsedd för läroanstalter, kommuner och välfärdsområden samt att frågorna är begripliga för barn och unga.

Statistikens datainnehåll

Målgruppen för statistiken är elever i årskurs 4 och 5 samt elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen, första och andra årets studerande inom gymnasieutbildning och första och andra årets studerande under 21 år inom yrkesutbildning på andra stadiet i hela Finland. Vid gymnasierna är målgruppen de som avlägger en lärokurs för unga inom den allmänbildande gymnasieutbildningen eller en utländsk examen. Inom yrkesutbildningen är målgruppen för statistiken personer under 21 år som avlägger en yrkesinriktad grundexamen vid en läroanstalt. Vid gymnasiet omfattar målgruppen inte personer som avlägger en lärokurs för vuxna eller ämnesstuderande. Inom yrkesutbildningen omfattar målgruppen för denna statistik inte personer som är 21 år eller äldre, personer som deltar i läroavtalsutbildning, personer som avlägger annan än yrkesinriktad grundexamen eller personer som deltar i utbildning som handleder för examensutbildning (Hux).

Åren 2006–2011 genomfördes datainsamlingen jämna år i Södra Finland, Östra Finland och Lappland och ojämna år i övriga Fastlandsfinland och på Åland. Sedan 2013 har enkäten Hälsa i skolan genomförts samtidigt vartannat år i hela landet. I statistikuppgifterna för 2006–2011 har man kombinerat undersökningsåren 2006–2007, 2008–2009 och 2010–2011 för att de ska vara så jämförbara som möjligt med uppföljningsåren 2013, 2015, 2017, 2019, 2021, 2023 och 2025.

De områdesvisa uppgifterna grundar sig på den kommun där läroanstalten eller dess verksamhetsställe är beläget.

Centrala begrepp och variabler i statistiken beskrivs som en del av statistikrapporten.

Statistikprocessen

Källdata

Källmaterialet till statistiken är enkäten Hälsa i skolan som THL genomför vartannat år. Uppgifterna i statistiken grundar sig på de svar som eleverna och studerandena lämnat på enkätblanketten under lektionen. Det är frivilligt att delta. Till enkätmaterialet lägger man till uppgifter om läroanstalter och områden som man får från Statistikcentralens och Utbildningsstyrelsens register på basis av uppgifter som kopplats till respondentens kod.

Metod för uppgiftsinsamling

Datainsamlingen för enkäten Hälsa i skolan genomförs i mars–april med två års mellanrum ojämna år. År 2025 samlades uppgifterna från enkäten Hälsa i skolan in i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen mellan den 3 mars och den 7 april, i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen och i gymnasiet mellan den 1 april och den 9 maj och vid yrkesläroanstalter mellan den 3 mars och den 9 maj.

Uppgifterna samlas in vid läroanstalterna som en anonym och självständigt besvarad webbenkät. Eleverna och studerandena fyller i enkäten per klass eller grupp under skoldagen. Läraren delar ut svarskoder till eleverna eller studerandena och övervakar dem medan de besvarar enkäten. En lektion har reserverats för att besvara enkäten. Det är frivilligt för elever och studerande att besvara enkäten. Enkäten Hälsa i skolan innehåller separata enkätblanketter för de fyra skolstadierna. Blanketterna kan besvaras på finska, svenska, engelska, ryska eller nordsamiska.

För att säkerställa ett samtycke som grundar sig på förståelse berättade man i enkätens svarsanvisning vilka sensitiva teman man frågar om på blanketten (psykisk hälsa, våld, rusmedelsanvändning, upplevt kön, sexualitet) så att eleven eller studeranden kan vägra att besvara enkäten om hen så önskar. I anvisningen nämnde man också att man inte är tvungen att svara på alla frågor, varvid respondenten kan låta bli att svara på en känslig fråga. Ingen av frågorna på blanketten var obligatorisk.

Läroanstalterna informerar på förhand vårdnadshavarna om enkäten och de ges möjlighet att förbjuda sitt barn under 15 år att delta. Enligt Forskningsetiska delegationen TENK:s anvisning (2019) är informering av vårdnadshavaren och möjligheten att förbjuda att ett barn under 15 år deltar i undersökningen lämplig för enkätundersökningar som riktas till ett stort antal respondenter samt för undersökningar där man inte behandlar personuppgifter om minderåriga.

I materialet från 2025 som används i statistiken deltog 103 408 personer i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen, 94 743 i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen, 47 248 i gymnasiet och 24 469 vid yrkesläroanstalter. 

År 2025 täckte materialet 85 procent av alla elever i årskurs 4 och 5 och 73 procent av eleverna i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen i Fastlandsfinland och på Åland. I gymnasierna täckte materialet 70 procent av alla studerande som inledde sina studier 2023 och 2024 och avlade lärokursen för unga eller utländsk examen i gymnasieutbildningen. Vid yrkesläroanstalterna täckte materialet 37 procent av alla studerande under 21 år som inledde sin yrkesinriktade grundexamen (inte genom läroavtal) 2023 och 2024. När resultaten jämförs ska den lägre täckningen i yrkesläroanstalternas material och resultatens konfidensintervall beaktas.

I materialet från 2025 var 48,8 procent av respondenterna i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen 15 år, 33,4 procent 14 år och 16,5 procent 16 år. Den största åldersgruppen bland gymnasieelever var 17-åringar (48,2 %), de näst största grupperna var 16-åringar (35,3 %) och 18-åringar (15,5 %). Av yrkesstuderandena var 41,3 procent 17 år, 35,3 procent 16 år och 15,6 procent 18 år. Åldern grundar sig på den ålder som respondenterna har uppgett. Eleverna i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen fick ingen fråga om ålder.

Svaren på webbenkäten samlas in via THL:s blankettjänst. Av respondenterna godkänns endast de som klickat på Skicka i slutet av enkätblanketten. Uppgifterna om respondentens läroanstalt och kommunen där läroanstalten ligger får man från urvalsuppgifterna.

De som svarade på enkäten Hälsa i skolan har möjlighet att ge respons på enkäten. I slutet av blanketten står följande: ”Vad anser du om enkäten? Om du vill kan du ge respons på enkäten här:” (öppet fält där man kunde skriva högst 2 000 tecken). År 2025 besvarade 116 525 barn och unga frågan.

Responssvaren granskades med hjälp av en programvara som behandlar naturligt språk. De tio mest nämnda orden i granskningen var: bra, enkät, helt, ok, trevlig, lång, för, tid, frågor (på finska ”hyvä, kysely, ihan, ok, kiva, pitkä, liian, aika, kysymyksiä”). Responssvaren analyseras och utnyttjas i arbetet med att utveckla blanketterna.

Datavalidering

När man granskar information som samlats in från unga ska man också beakta möjligheten till icke trovärdiga svar. Svaren från enkäten Hälsa i skolan har kartlagts både innehållsmässigt och svarstekniskt för att identifiera dem.

År 2025 tog man bort de respondenter som hade besvarat minst 75 procent av frågorna som var avsedda för alla respondenter på mindre än 5 minuter (n=206) från alla skolstadiers användningsmaterial som icke trovärdiga. Det är mycket osannolikt att respondenten skulle ha hunnit läsa så många frågor och deras svarsalternativ under den tiden.

I materialet granskade man icke trovärdiga respondenter också utifrån svarstekniken. I materialet för årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt gymnasier och yrkesläroanstalter kartlade man icke trovärdiga svar genom att granska svarsbeteendet i matrisfrågor 2019, 2021, 2023 och 2025. Vid granskningen använde man matrisfrågor med minst fem rader på blanketterna för varje frågeår. Av dem tog man med de frågor som är avsedda för alla respondenter och som har ställts till alla tre skolstadier.

Den första granskningen grundar sig på matrisfrågornas kantsvar, det vill säga på att respondenten har valt det första svarsalternativet från vänster på varje rad eller det sista svarsalternativet från höger på varje rad. Beroende på matrisen kan den vänstra eller högra kanten oftast anses vara en ”avvikande” kant där det samlas relativt få svar. Svar i den "icke-avvikande" kanten av matrisen är däremot ganska vanliga och svaren kan anses vara normala.

Vid granskning av matrisernas kantsvar får man en poäng för varje matris som besvaras i en avvikande kant. De som lämnat en rad tom beaktas genom att man fyller i den tomma raden för granskning med det svar som respondenten oftast har valt i matrisen i fråga. Om respondenten har lämnat mer än en rad obesvarad i matrisen, kan hen inte få poäng för den.

Den andra granskningen grundar sig på identifiering av diagonala svarsmönster för samma matrisfrågor. I ett diagonalt svarsmönster börjar svaret i matrisens ena kant och fortsätter snett radvis. Svaret kan börja antingen i övre högra eller vänstra kanten.

Största delen av respondenterna svarar inte diagonalt i någon matris. I enskilda matriser kan det anses trovärdigt att svara diagonalt. Det är betydligt mer sällsynt att svara enligt diagonala mönster än att svara i en avvikande kant i matrisen.

Man får en poäng för varje diagonalt besvarad matris. För att få poäng måste respondenten ha svarat på varje rad i matrisen.

Utifrån granskningarna upptäckte man att en liten del av respondenterna har ett avvikande svarsbeteende i matrisfrågorna. Avvikande kantsvar eller diagonala svarsmönster i ett par matrisfrågor kan berätta om ett verkligt fenomen och visar ännu inget schematiskt svarsbeteende. Först när samma mönster upprepas från en matris till en annan kan man ifrågasätta respondentens trovärdighet.

Utifrån den ovan beskrivna granskningen togs de respondenter som svarade i en avvikande kant i minst fem matriser (fem poäng) eller med ett diagonalt svarsmönster i minst fyra matriser (fyra poäng) bort från resultaten för årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen, gymnasier och yrkesläroanstalter. Andelen som togs bort var 1,2 procent 2025 (n=2069). Motsvarande svarsbeteende observerades inte bland eleverna i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen.

Icke trovärdiga svar har kartlagts även tidigare år innan ovan beskrivna metod har utvecklats. År 2023 strävade man efter att i materialet i enkäten Hälsa i skolan identifiera respondenter som gav innehållsmässigt omöjliga extrema svarsalternativ på vissa frågor. I användarmaterialet för 2023 tog man bort respondenter som angav att de inte alls kan se, höra, gå, lära sig, komma ihåg eller koncentrera sig och att de inte äter frukost, skollunch, middag, kvällsmål eller mellanmål under skolveckan.

Behandling av uppgifter

Efter datainsamlingen kombinerar man svaren som samlats in på de olika blanketterna till material om barn (elever i årskurs 4–5) och material om unga (elever i årskurs 8–9 och studerande vid gymnasier och yrkesläroanstalter). Materialet berikas med uppgifter om läroanstalterna och kommunbaserade områdesuppgifter. Utifrån elevernas och studerandenas svar räknar man för de indikatorer som använts i statistiken ut de riksomfattande eller områdesvisa (till exempel kommunvisa) procentandelarna i förhållande till antalet som svarat på den frågan eller de frågor som använts i indikatorn i fråga.

Kvaliteten på den information som publiceras verifieras genom att man ur användarmaterialet tar bort respondenter som inte hör till målgruppen, respondenter som svarat för snabbt för att vara trovärdigt samt respondenter som har en icke trovärdig svarsteknik, se mer i punkten Datavalidering.

Revidering av uppgifter

Statistiken grundar sig på en enkätundersökning där de uppgifter som används har erhållits i sin helhet på en gång och inte kompletteras senare.

Kostnader och svarsbörda

Uppgiftsgivarens svarsbörda bedöms utifrån hur lång tid det tar för eleverna och studerandena att svara. År 2025 tog det i genomsnitt 19 minuter för elever i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen, 21 minuter för elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen, 18 minuter för gymnasieelever och 20 minuter för yrkesstuderande att svara. 91–92 procent av eleverna inom den grundläggande utbildningen och yrkesstuderandena och 96 procent av gymnasieeleverna svarade på mindre än en halvtimme. När man beaktar den tid det tar för eleverna eller studerande att komma dit och att ge anvisningar samt dela ut apparater i början av lektionen, hinner största delen av deltagarna svara på hela blanketten under en 45 minuter lång lektion.

För att genomföra datainsamlingen krävs det planerings- och beredningstid samt den tid som enkätsituationen tar av läroanstalterna. Den tid som används för att förbereda genomförandet av enkäten vid läroanstalterna varierar från läroanstalt till läroanstalt och är svår att bedöma. För varje respondentgrupp gav man anvisningar om att reservera en 45 minuter lång lektion för att genomföra enkäten. Antalet respondentgrupper varierar från läroanstalt till läroanstalt.

Kvalitetsgranskning av statistiken

Noggrannhet och tillförlitlighet

Statistiken grundar sig på de uppgifter deltagarna själva uppgett. Det är möjligt att en del av svaren har förskönats, dolts eller överdrivits till exempel i känsliga frågor. Under tidsserien, resultaten för hela landet eller i en områdesjämförelse kan man anta att betydelsen av sådana felkällor förblir ungefär densamma.

Från och med statistiken för 2025 rapporterar man ett konfidensintervall på 95 procent för uppgifterna i resultattjänsten för enkäten Hälsa i skolan (Tableau).

Materialets tillförlitlighet kan också bedömas genom att granska andelen som inte svarat av alla respondenter för varje fråga. År 2025 saknades i regel 1–4 procent av svaren bland elever i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen på frågor som var avsedda för alla. Bland elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen saknades 1–4 procent av svaren med undantag av enstaka frågor, men i den sista tredjedelen av blanketten ökade andelen till 5–7 procent. Bland gymnasieelever sakna-des 0–2 procent av svaren fram till drygt mitten av blanketten och steg sedan till 3–4 procent. Bland yrkesstuderande saknades i regel 0–3 procent av svaren fram till mitten av blanketten, men steg sedan till 4–5 procent och alldeles i slutet av blanketten till 5–7 procent. Antalet svar som saknades på hela blanketten i årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen och i gymnasiet var relativt litet, så det torde inte påverka materialets kvalitet. I årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen och vid yrkesläroanstalter kan däremot de som svarat på slutet av blanketten vara utvalda. Det bör observeras att det 2025 inte längre fanns någon lättläst blankett, utan lärarna ombads ge de elever och studerande som har svårt att läsa anvisningar om att besvara så många frågor som de hinner på blanketten. Åren 2019–2023 användes en separat lättläst blankett, men den slopades eftersom svaren på grund av olika innehåll inte kunde kombineras med svaren på blanketten på allmänspråk.

Materialet omfattar inte personer som var borta från skolan på enkätdagen, personer med svår funktionsbegränsning eller funktionsnedsättning, barn och unga som går i hemskola samt unga som deltar i en arbetslivsperiod.

I datainsamlingen till enkäten Hälsa i skolan övergick man sedan 2013 stegvis från pappersblanketter till webblanketter så att endast webblanketter användes 2021. Ändringen verkar i regel inte ha påverkat resultaten märkbart.

Uppgifterna i statistiken rapporteras som indikatorer. En del indikatorer grundar sig på en fråga och en del på flera. Vid utformningen av indikatorerna till tidsserier beaktar man frågornas utvecklingshistoria. Kärnfrågorna förändras inte på blanketten för enkäten Hälsa i skolan. Om det finns skäl att misstänka att en förändring i resultaten beror på förändringar i mätningen (t.ex. att en fråga omformulerats eller var frågan placerats på blanketten), bryts tidsserien eller rapporteras som en ny indikator. År 2025 förkortade man enkätblanketterna och formulerade frågorna så att de var lättlästa. Den största förändringen för denna statistik var att man på blanketterna för årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen, gymnasier och yrkesläroanstalter frågade om användningen av tobaksprodukter med en matrisfråga i stället för fyra separata frågor. Förändringens inverkan på den fortsatta trenden bedömdes vara liten med tanke på trendens beteende på lång sikt.

Närmare kvalitetsobservationer per variabel finns i Materialkatalogen.
Materialkatalog

Aktualitet och punktlighet

Uppgifterna publiceras inom cirka fyra månader efter att datainsamlingen avslutats.

Som förhandsinformation publicerar man indikatorer som hör till Indikatorerna för kostnadseffektivitet inom social- och hälsovården (KUVA) i Statistik- och indikatorbanken Sotkanet inom cirka en månad efter att datainsamlingen har avslutats.

Konsekvens och jämförbarhet

Åren 2006–2011 genomfördes datainsamlingen för enkäten Hälsa i skolan jämna år i Södra Finland, Östra Finland och Lappland och ojämna år i övriga Fastlandsfinland och på Åland. Sedan 2013 har enkäten Hälsa i skolan genomförts samtidigt vartannat år i hela landet. För att förtydliga statistiken har man i statistikuppgifterna för 2006–2011 kombinerat undersökningsåren 2006–2007, 2008–2009 och 2010–2011 för att de ska vara så jämförbara som möjligt med uppföljningsåren 2013, 2015, 2017, 2019, 2021, 2023 och 2025.

I materialet för årskurs 4 och 5 inom den grundläggande utbildningen fanns fyra kommuner som man inte fick några svar alls från för 2025. Svar från årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen kom från alla kommuner där det fanns elever i klasserna i fråga. I gymnasiet fick man inga svar från en kommun och vid yrkesläroanstalter från sju kommuner, där det fanns nya studerande som hörde till målgruppen 2023 och 2024.

År 2025 varierade materialets täckning, granskat enligt välfärdsområde, mellan 80–89 procent för elever i årskurs 4 och 5, 63–78 procent för elever i årskurs 8 och 9, 63–82 procent för gymnasiestuderande och 22–49 procent för yrkesstuderande. Resultaten för 2025 kan anses vara jämförbara enligt välfärdsområde på grund av det stora antalet respondenter, i synnerhet när man använder konfidensintervall.

När man granskar resultaten från tidigare år bör man beakta att det förekom stora tekniska problem i datainsamlingen som genomfördes med webblanketter 2015, och därför var antalet respondenter mindre än normalt. Därför har man dolt uppgifterna per välfärdsområde och kommun för 2015 och endast statistiken för hela landet är tillgänglig.

Vid beredningen av enkäten Hälsa i skolan beaktar man konsekvens och komplementaritet med beaktande av andra nationella och internationella undersökningar för barn och unga samt THL:s övriga enkätundersökningar om befolkningen. I finländska enkäter för skolor på nationell nivå strävar man efter att de ska komplettera varandra, inte överlappa varandra (t.ex. PISA, Barnofferundersökningen, Undersökningen om ungdomsbrottslighet).

Blanketterna i enkäten Hälsa i skolan har bestående och varierande delar. I varje datainsamling finns de viktigaste uppföljningsindikatorerna på blanketten. En del av uppföljningsfrågorna upprepas på blanketten vart fjärde eller sjätte år. Dessutom kan man med hjälp av några varierande frågor granska ett visst aktuellt fenomen. År 2025 lade man till bland annat frågor om trygghetskänslan i skolan och vistelse i naturen på blanketterna.

Befogenheter

Produktionen av statistiken grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (668/2008) (Finlex) och statistiklagen (280/2004) (Finlex). THL:s myndighetsuppgift är att producera statistik om befolkningens hälsa och välfärd, faktorer som påverkar dem samt om hur social- och hälsovårdstjänsterna används och fungerar till stöd för beslutsfattande, utveckling och forskning. Praxis för THL:s statistikproduktion styrs av anvisningarna, rekommendationerna och föreskrifterna om Eurostats och Finlands officiella statistik samt av statistiketiska principer.

Delning och publicering av uppgifter

Statistiken publiceras på THL:s webbplats vid den angivna tidpunkt som finns på förhand i utgivningskalendern för statistik. Uppgifterna publiceras samtidigt för alla användare.
Utgivningskalender om statistik

De områdes- och kommunspecifika uppgifterna i enkäten Hälsa i skolan publiceras som indikatorer i resultattjänsten för enkäten Hälsa i skolan (Tableau) och i statistikkuber (TIKU). En del av indikatorerna publiceras också i THL:s statistik- och indikatorbank Sotkanet. Svarsfördelningen för den fråga som använts i beräkningen av indikatorn publiceras i statistikkuberna. Uppgifterna i statistikkuberna och Sotkanet kan laddas ner via det öppna gränssnittet.

Det områdesvisa resultatet publiceras inte i resultattjänsten för enkäten Hälsa i skolan, i statistikkuberna eller i Sotkanet om antalet respondenter som tillhör gruppen är under 30. Vid sällsynta fenomen (under fem fall) publiceras inte resultatet om antalet respondenter är under 60.

Resultaten av enkäten Hälsa i skolan rapporteras också i Tobaksstatistiken.

Statistikrapporterna är offentliga. Materialet i enkäten Hälsa i skolan är däremot sekretessbelagt. Tillståndsmyndigheten för social- och hälsovårdsdata Findata beviljar tillstånd att använda uppgifter med stöd av lagen om sekundär användning av personuppgifter inom social- och hälsovården (552/2019) (Finlex).
Findatas webbplats

Läroanstalterna får förutom en omfattande Tableau-vy med olika jämförelsemöjligheter även en PDF-sammanställning av de centrala indikatorerna. Sammanställningen kan skrivas ut för behandling med personalen, eleverna och studerandena samt vårdnadshavarna.

Dataskydd i statistiken

THL är som myndighet skyldig att rapportera insamlade uppgifter om hälsa och välfärd för hela landets del. De uppgifter som används för att sammanställa THL:s statistik är i huvudsak sekretessbelagda, och personuppgifter får inte offentliggöras. Skyddet av de uppgifter som behandlas grundar sig på lagen om Institutet för hälsa och välfärd (688/2008) (Finlex), statistiklagen (280/2004) (Finlex) samt lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (621/1999) (Finlex), EU:s allmänna dataskyddsförordning (EU) 2016/679 (EUR-lex) och dataskyddslagen (1050/2018) (Finlex) samt andra författningar som styr institutets verksamhet.

THL:s dataset skyddas i alla skeden av behandlingen. Endast de som har nyttjanderätt till ett specifikt material för tydligt definierade användningsändamål har tillgång till uppgifterna och datasystemen. Inga andra kan läsa, behandla, ändra eller radera uppgifterna. Skriftliga anvisningar har utarbetats för att säkerställa dataskydd av den färdiga statistiken. Alla som hör till THL:s personal har tystnadsplikt.

Dataskyddsmeddelandet för enkäten Hälsa i skolan finns tillgängligt på webbplatsen thl.fi.
Dataskyddsmeddelande

Särskilda frågor i samband med statistiken för år 2025

År 2025 förkortade och förtydligade man blanketterna för enkäten Hälsa i skolan betydligt. Bakgrunden till förnyelsebehovet var ökade lässvårigheter samt den rikliga och år efter år återkommande responsen från elever och studerande om att blanketten är för lång. Man gick igenom frågornas formulering med en expert från Selkokeskus och behandlade dem i fokusgruppsintervjuer med cirka 450 barn och unga. Man testade hur lång tid det tog att besvara den förkortade blanketten med 500 elever och studerande. Största delen kunde svara på den förkortade blanketten under en 45 minuter lång lektion.

I och med att man förtydligade frågorna tog man de klart kortare och lättlästa blanketter som användes 2019–2023 ur bruk. Svaren från de lättlästa blanketterna var då en del av de läroanstaltsspecifika resultaten, men lämnades utanför de nationella och regionala resultaten samt vetenskapliga artiklar, eftersom deras frågeformuleringar inte motsvarade formuleringen på blanketterna på allmänspråk.

På blanketten för 2025 lade man till en öppen fråga för att samla in elevernas åsikter: Vad tycker du att vuxna borde göra för att unga/skolelever ska må bra? Frågan behandlas separat från de övriga svaren och lämnas inte ut utanför THL.

För att förbättra svarsaktiviteten vid yrkesläroanstalter utvidgade man 2025 deras målgrupp, dvs. även studerande inom utbildning som handleder för examensutbildning (Hux) (n=4811) samt 21-åriga och äldre studerande vid yrkesläroanstalter (n=9373) deltog i enkäten på prov. Resultaten från dessa respondentgrupper ingår inte i denna statistik, men de skickas till läroanstalterna åtskilda från svaren från personer under 21 år och personer som avlägger grundexamen. Dessutom sammanställer man en nationell rapport om Hux-studerandenas resultat.

Uppdaterad: