Välbefinnandet bland barn och unga - Enkäten Hälsa i skolan

Kvalitetsbeskrivning

Statistikuppgifternas relevans

Den statistik som Institutet för hälsa och välfärd (THL) publicerat beskriver områdesvis barns och ungas välbefinnande och hälsa, upplevelser av skolgång och studier, delaktighet samt tillgång till hjälp och hur väl tjänsterna motsvarar behoven. Statistiken produceras utgående ifrån enkäten Hälsa i skolan som baserar sig på ett totalurval som omfattar hela Finland. Den första datainsamlingen för enkäten Hälsa i skolan, som THL genomför vartannat år, genomfördes 1996. Resultaten av statistikrapporten Välbefinnandet bland barn och unga – Enkäten Hälsa i skolan 2023 grundar sig på de datainsamlingar som genomfördes genom enkäten Hälsa i skolan åren 2006–2023.

Institutet för hälsa och välfärd har som uppgift att följa upp befolkningens hälsa och välfärd. Genom enkäten Hälsa i skolan genomförs denna uppgift när det gäller barn och unga. THL använder informationen till exempel för att utveckla skol- och studerandehälsovården. Läroanstalterna använder informationen från enkäten Hälsa i skolan för att främja välbefinnandet i skolgemenskapen, utvärdera och utveckla elevhälsan samt undervisa i hälsokunskap. Kommunerna utnyttjar resultaten i välfärdsledningen till exempel när de gör upp sina välfärdsstrategier, barn- och ungdomspolitiska program eller barnskyddsplaner. På nationell nivå utnyttjas resultaten från enkäten Hälsa i skolan till exempel i uppföljningen och utvärderingen av politiska program, strategier och olika lagar.

Metodbeskrivning

Statistiken baseras på enkäten Hälsa i Skolan, som genomförs vartannat år. Enkäten Hälsa i skolan genomförs som en helhetsundersökning där målgruppen är elever i årskurs 4 och 5 (från 2017) och elever i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen (från 2006), första och andra årets studerande i gymnasierna (från 2006) och första och andra årets studerande vid yrkesläroanstalterna (från 2008). I gymnasiet är enkäten avsedd för personer som genomför läroplanen för unga och inom yrkesutbildningen på andra stadiet för personer under 21 år som avlägger yrkesinriktad grundexamen.

Enkäten Hälsa i skolan genomfördes 2023 som en anonym webbenkät som fylls i självständigt vid läroanstalterna. Elever och studerande fyllde i enkäten i klassen eller i gruppen under skoldagen. Läraren delade ut svarskoderna till eleverna eller studerandena och övervakade dem medan de besvarade enkäten. En lektion hade reserverats för att besvara enkäten. Det var frivilligt för elever och studerande att besvara den. I undersökningen fanns separata frågeformulär för de fyra skolstadierna som kunde besvaras på finska, svenska, engelska, ryska eller nordsamiska. På finska och svenska fanns också korta lättlästa formulär både för årskurserna 4 och 5 och årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen samt för yrkesstuderande. Läroanstalten beslutade vilka som svarade på det lättlästa formuläret. Läroanstalterna informerade på förhand vårdnadshavarna om enkäten och de gavs möjlighet att förbjuda sitt barn under 15 år att delta.

År 2023 samlades uppgifterna från enkäten Hälsa i skolan in i årskurserna 4 och 5 i den grundläggande utbildningen mellan den 1 mars och den 14 april, i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet mellan den 3 april och den 12 maj och vid yrkesläroanstalterna mellan den 1 mars och den 12 maj. 

År 2023 deltog 95 523 personer i årskurserna 4 och 5 i den grundläggande utbildningen, 87 147 i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, 44 862 i gymnasiet och 19 215 i yrkesläroanstalterna. De som svarade på det lättlästa formuläret (n=13 335) ingår inte i det material som presenteras i denna statistikrapport, eftersom de lättlästa formulären var mycket korta och frågorna var formulerade på ett annat sätt än på de allmänspråkliga formulären.

I materialet från 2023 var 48,9 procent av respondenterna 15-åringar i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, 32,2 procent 14-åringar och 17,7 procent 16-åringar. Den största åldersgruppen bland gymnasieelever var 17-åringar (48,4%), näst största grupper var 16-åringar (34,5 %) och 18-åringar (16,0 %). Av yrkesstuderandena var 42,7 procent 17-åringar, 36,0 procent 16-åringar och 15,3 procent 18-åringar. Åldern baserar sig på det födelseår och den födelsemånad som respondenterna har uppgett. Eleverna i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen fick ingen fråga om födelsedatum.

I materialet från 2023 utgjorde respondenter med utländsk härkomst 6,1 procent i årskurserna 4 och 5 i den grundläggande utbildningen, 5,8 procent i årskurs 8 och 9 i den grundläggande utbildningen, 6,2 procent i gymnasiet och 5,6 procent i yrkesläroanstalterna (korrigerats den 9 september 2024).  På formuläret efterfrågades respondentens eget samt mammans och pappans födelseland. Som personer med utländsk härkomst klassificerades de respondenter som uppgav att båda föräldrarna eller den enda föräldern är född utomlands.

Svaren på webblanketten samlas in via THL:s blankettjänst. Av respondenterna godkänns endast de som klickat på Skicka i slutet av frågeformuläret. Enkätmaterialet berikas med urvalsuppgifter som ger information om läroanstalten och den kommun där läroanstalten är belägen.

De som svarade på enkäten Hälsa i skolan hade möjlighet att ge respons på enkäten. I slutet av formuläret stod följande: ” Vad tycker du om enkäten? Om du vill kan du ge respons på enkäten här”: (öppet fält utan teckenbegränsning). 94 059 barn och unga svarade på frågan. 

Responsen granskades med hjälp av programvara som behandlar naturligt språk. De tio mest nämnda orden i granskningen var: hyvä, pitkä, kysely, kiva, kysymys, paska, tietää, tehdä, turha, vastata (här fritt översatta: bra, lång, enkät, rolig, fråga, skit, veta, göra, onödig, svara). De mest nämnda adjektiven: hyvä, pitkä, kiva, turha, huono, outo, mukava, tylsä, tärkeä, henkilökohtainen (bra, lång, trevlig, onödig, dålig, konstig, rolig, tråkig, viktig, personlig). En noggrannare analys av svaren fortsätter och resultaten utnyttjas i arbetet med att utveckla formulären.

Institutet för hälsa och välfärd ansvarar för materialet. I egenskap av statistikmyndighet förvarar och behandlar institutet uppgifterna konfidentiellt med iakttagande av tystnadsplikten och dataskyddslagstiftningen. Alla personer som samlar in och behandlar uppgifterna har tystnadsplikt. Före datainsamlingen för enkäten Hälsa i skolan utvärderas forskningsplanen i THL:s etiska kommittén.

Åren 2006–2011 genomfördes datainsamlingen under jämna år i Södra Finland, Östra Finland och Lappland och ojämna år i övriga Fastlandsfinland och på Åland. Från och med 2013 har enkäten Hälsa i skolan genomförts i hela landet samtidigt vartannat år. På grund av metoden för datainsamlingen har granskningen av resultaten för 2006–2011 kombinerats med undersökningsåren 2006–2007, 2008–2009 och 2010–2011 för att resultaten ska vara så jämförbara som möjligt med undersökningsåren 2013, 2015, 2017, 2019, 2021 och 2023.

Uppgifternas riktighet och exakthet (korrigerats den 9 september 2024)

Statistiken grundar sig på de uppgifter deltagarna själva uppgett. Det är möjligt att en del av svaren har förskönats, dolts eller överdrivits till exempel i känsliga frågor. Under tidsserien eller i en områdesjämförelse kan man anta att betydelsen av sådana felkällor förblir ungefär densamma.

När man granskar material som samlats in från unga måste man också ta hänsyn möjligheten till osannolika svar. De tillfrågades i enkäten Hälsa i skolan både vad gäller innehåll och svarsteknik.

Under 2019–2023 var målet att identifiera respondenter från materialet av enkäten Hälsa i skolan som i vissa frågor motsvarar extrema svarsalternativ som är omöjliga innehållsmässigt. År 2023 raderades de svarare som uppgav att de inte alls kunde se, höra, gå, lära sig, minnas eller koncentrera sig och att de inte äter frukost, skollunch, kvällsmat, kvällsmat eller mellanmål under skolveckan (n=419) som osannolika i datamaterialet för årskurs 8 och 9, gymnasier och yrkesläroanstalter.

De som gav meningsosannolika svar i tidigare års data togs inte bort från det totala materialet, men de respondenter som uppgav att de aldrig borstat tänderna och att de hade råkat ut för två eller flera olyckor på rasten, idrottslektionerna, andra lektioner och på väg till skolan under läsåret uteslöts från resultaten enligt härkomst. År 2023 gjordes inga separata begränsningar baserad på innehåll i resultaten enligt härkomst.

Kvaliteten på datamaterialet i enkäten Hälsa i skolan kan också granskas innehållsmässigt genom att jämföra svaren med Statistikcentralens uppgifter. Våren 2024 upptäcktes att det i materialet i enkäten Hälsa i skolan till och med finns fler födda i vissa födelseländer än enligt statistiska uppgifter sammanlagt i hela landet. Därför började man ur materialet granska osannolika respondenter även baserat på svarstekniken.

I enkäten Hälsa i skolans materialet av elever i årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen samt studerande i årskurserna 1 och 2 i gymnasier och yrkesläroanstalter kartlade osannolika svar genom att granska svarsbeteendet i matrisfrågor åren 2019, 2021 och 2023. I granskningen användes matrisfrågor med minst fem rader på blanketterna för varje undersökningsår. Av dessa inkluderades de som är avsedda för alla respondenter och som har efterfrågats av alla tre skolstadier.

Den första granskningen baserar sig på kantsvaren på matrisfrågorna, det vill säga att respondenten har valt det första svarsalternativet från vänster på varje rad eller det sista svarsalternativet från höger på varje rad. Beroende på matrisen kan vänster eller höger kant oftast ses som en "avvikande" kant där relativt få svar samlas. Svaren på matrisens "icke-avvikande" kant är däremot ganska vanliga och svaren kan betraktas som vanliga.

Vid granskning av matrisens kantsvar får man en poäng för varje matris som svarar på en avvikande kant. De som lämnat en rad tom beaktas så att den tomma raden fylls i för granskning med det svar som svararen oftast valt i den aktuella matrisen. Om respondenten har lämnat mer än en rad obesvarad i matrisen kan han eller hon inte få poäng för den.

Den andra granskningen bygger på att identifiera diagonala svarsmönster för samma matrisfrågor. I ett diagonalt svarsmönster börjar svaret i den andra kanten av matrisen och fortsätter diagonalt i rader. Svaret kan börja antingen med höger eller vänster överkant.

De flesta svarar inte diagonalt i någon matris. I enskilda matriser kan det anses trovärdigt att svara diagonalt. Enligt de diagonala mönstren är det betydligt ovanligare att svara än att svara på matrisens avvikande kant.

Varje diagonalt besvarad matris ger en poäng. För att få en poäng måste respondenten ha svarat på varje rad i matrisen.

Utifrån granskningarna upptäcktes att en liten del av de elever i årskurs 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen samt studerande i årskurs 1 och 2 i gymnasierna och yrkesläroanstalterna som svarade på enkäten Hälsa i skolan har avvikande svarsbetende i matrisfrågor. Avvikande kantsvar eller diagonala svarsmönster som besvarats på ett par matrisfrågor kan tyda på ett verkligt fenomen och visar ännu inte på schematiskhet i svarsbeteendet. Först när samma formel upprepas från en matris till en annan kan trovärdigheten hos respondenten ifrågasättas.

Andelen respondenter med utländsk bakgrund blev i materialet desto större ju fler poäng respondenten fick på grund av avvikande svarsbeteende. När respondenten på grund av avvikande kanter i matrisen fick minst fem poäng, avvek andelarna avsevärt från materialets medelvärden på alla skolstadier. Motsvarande hände när det fanns minst fyra diagonala svarsmönster.

Eftersom frågorna som används för att bilda en härkomstvariabel inte ingår i osannolikhetsgranskningarna kan man dra slutsatsen att de respondenter som har svarat otroget på matrisfrågor inte heller har svarat sanningsenligt på frågor om härkomst.

Baserat på ovanstående granskningar togs de respondenter bort från härkomstresultaten som svarade i minst fem matriser till en avvikande kant eller i minst fyra matriser till ett diagonalt svarsmönster. Andelen respondenter som tagits bort från resultaten enligt härkomst var 0,7 procent (n=1033) år 2019, 1,2 procent (n=1847) år 2021 och 1,3 procent (n=1923) år 2023.

Materialets kvalitet kan också bedömas genom att granska andelen respondenter som inte besvarat frågorna. År 2023 saknades i regel 1–3 procent av svaren bland elever i årskurs 4 och 5 i den grundläggande utbildningen på frågor som var avsedda för alla. Andelen elever i årskurserna 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen som saknades var fram till mitten av formuläret 1–3 procent med undantag av enskilda frågor, men andelen ökar därefter till 4–6 procent och i slutet av formuläret till 6–8 procent. Andelen som saknas bland gymnasieelever är 1–2 procent för den sista fjärdedelen av formuläret och stiger sedan till 2–3 procent. Andelen som saknas bland yrkesstuderande är fram till mitten av formuläret i regel 1–3 procent, men stiger sedan till 4–5 procent och i slutet av formuläret till 6–7 procent. Antalet som saknas på hela formuläret i årskurserna 4 och 5 i den grundläggande utbildningen och i gymnasiet är relativt litet, så det torde inte påverka materialets kvalitet. I årskurserna 8 och 9 i den grundläggande utbildningen och på yrkesläroanstalterna kan däremot de som svarat på slutet av formuläret vara utvalda.

Enkäten omfattar inte barn och unga som på enkätdagen är frånvarande från skolan till exempel på grund av sjukdom, resa eller olovlig frånvaro, barn med grav funktionsnedsättning eller som går i hemskola samt unga som går i utbildning som förbereder för yrkesutbildning.

När det gällde årskurserna 4 och 5 i den grundläggande utbildningen fanns det en kommun som inte skickade in några svar alls 2023. I fråga om årskurserna 8 och 9 inom den grundläggande utbildningen och gymnasierna fick man svar från alla kommuner som hade elever eller studerande i dessa årskurser. Av de kommuner som fick enkätmaterial för yrkesläroanstalter var det åtta som inte lämnade in några svar alls.

Materialets täckning

År 2023 omfattade materialet i enkäten Hälsa i skolan 77 procent av alla elever i årskurserna 4 och 5 i den grundläggande utbildningen och 70 procent av eleverna i årskurserna 8 och 9 i Fastlandsfinland och på Åland. I gymnasierna omfattade materialet 68 procent av alla studerande som inledde sina studier 2021 och 2022 och avlade lärokursen för unga eller utländsk examen i gymnasieutbildningen. Vid yrkesläroanstalterna täckte materialet 28 procent av alla studerande under 21 år som inledde sin yrkesinriktade grundexamen 2021–2022. Den lägre täckningen i yrkesläroanstalternas material ska beaktas när resultaten jämförs.

Granskat enligt välfärdsområde varierade täckningen mellan 66 och 85 procent för elever i årskurs 4 och 5, 57–79 procent för elever i årskurs 8 och 9, 60–87 procent för gymnasiestuderande och 15–57 procent för yrkesstuderande.

De publicerade uppgifternas aktualitet och rättidighet

Enkäten Hälsa i skolan genomförs vartannat år. Totalurvalet möjliggör informationsproduktion på välfärdsområdes- och kommunnivå.

Uppgifterna publiceras inom cirka fyra månader efter att datainsamlingen avslutats. Resultaten finns tillgängliga som stöd för beslutsfattandet i början av skolåret.

Uppgifternas tillgänglighet, transparens och tydlighet

De region- och kommunspecifika resultaten av enkäten Hälsa i skolan publiceras som indikatorer i den interaktiva miljön Barns och ungas hälsa och välfärd (Tableau) och i THL:s statistikkuber (thl.fi/halsaiskolan/resultat). Svarsfördelningen för den fråga som använts i beräkningen av indikatorn publiceras också i statistikkuberna. En del av indikatorerna publiceras också i THL:s statistik- och indikatorbank Sotkanet (sotkanet.fi). Via Sotkanet är uppgifterna tillgängliga direkt i välfärdsberättelserna via det öppna gränssnittet. Resultatet för en indikator publiceras inte i Barns och ungas hälsa och välfärd miljön (Tableau), statistikkuberna eller Sotkanet om antalet respondenter är färre än 30. Om det är fråga om ovanliga fenomen (färre än fem fall) ska antalet respondenter vara 60.

Resultaten av enkäten Hälsa i skolan rapporteras också i Statistisk årsbok om social- och hälsovården, Tobaksstatistiken och i Statistisk årsbok om alkohol och narkotika.

Statistikens jämförbarhet

I beredningen av enkäten Hälsa i skolan beaktas jämförbarheten med nationella och internationella undersökningar om barn och unga samt THL:s övriga enkäter om befolkningen.

Resultaten från enkäten Hälsa i skolan rapporteras som indikatorer. En del indikatorer grundar sig på en fråga och en del på flera. Vid utformningen av indikatorerna till tidsserier beaktas frågornas utvecklingshistoria. Kärnfrågorna förändras inte på formuläret. Om det finns skäl att misstänka att en förändring i resultaten beror på förändringar i mätningen (t.ex. att en fråga omformulerats eller var frågan placerats på formuläret), bryts tidsserien eller rapporteras som en ny indikator.

I datainsamlingen till enkäten Hälsa i skolan har man sedan 2013 stegvis övergått från pappersformulär till webbformulär så att endast webbformulär användes 2021. Ändringen verkar i regel inte ha påverkat indikatorernas resultat märkbart. 

Resultaten för 2023 kan anses vara jämförbara välfärdsområdesvis på grund av det stora antalet respondenter. År 2015 förekom det stora tekniska problem i datainsamlingen på webbformulären, vilket ledde till att antalet respondenter blev mindre än vanligt. Därför har resultaten per välfärdsområde och kommun för 2015 dolts i resultattjänsten.

Tydlighet, integritet och enhetlighet

Formuläret för enkäten Hälsa i skolan innehåller bestående delar och delar som byts ut. De bestående delarna innehåller centrala frågor om elevernas och studerandenas välbefinnande, hälsa och tillgång till service. Med hjälp av frågor som varierar från år till år kan man närmare granska ett visst ämnesområde om aktuella fenomen.

De flesta frågorna i de bestående delarna var oförändrade i 2023 års enkät. År 2023 lade man till frågor som kartlägger symtom och smärtor samt frågor om social kompetens och avgiftsfria preventivmedel.

Uppdaterad: