Utnyttjande av resultaten inom välfärdsområdet
Resultaten som stöd för utvecklingsarbetet i välfärdsområdet
Enkäten Hälsa i skolan ger välfärdsområdesspecifik information om barns och ungas välbefinnande. Några av indikatorerna i enkäten ingår i indikatorerna för kostnadseffektivitet (KUVA-indikatorerna). I välfärdsområdena lönar det sig att särskilt granska de indikatorer som rör elevhälsotjänsterna. Som förberedelse inför diskussionerna om resultaten är det lämpligt att först gå igenom de fem mest positiva och oroväckande indikatorerna i de välfärdsområdesspecifika resultaten enligt åldersgrupp och kön. I välfärdsområdet är det värt att diskutera särskilt resultaten kring följande:
- Tillfredsställelsen med livet
- Upplevt hälsotillstånd
- Medelsvår eller svår ångest
- Indikatorer som rör användning av alkohol och narkotika
- Hälsoundersökningens kvalitet
- Enkel tillgång till elevhälsotjänster
- Huruvida man fått stöd för sitt välbefinnande från personal inom elevhälsan
När man tittar på resultaten i välfärdsområdet kan man få en övergripande uppfattning om områdets resultat genom att bekanta sig med THL:s resultatvy Barns och ungas hälsa och välbefinnande, där man 1) kan granska välfärdsområdets resultat i kartvyn, 2) identifiera områdets styrkor och utvecklingsobjekt, 3) jämföra områden med varandra samt 4) jämföra indikatorer med varandra.
De viktigaste resultaten ska diskuteras tillsammans med de anställda och beslutsfattare som ansvarar för elevhälsotjänsterna i välfärdsområdet. Resultaten utnyttjas till exempel i välfärdsplanerna och välfärdsberättelserna för att redogöra för välbefinnande samt deltagande i elevhälsotjänsterna, elevhälsotjänsternas tillgänglighet och hur tillfredsställelsen har utvecklats på lång sikt.
När man planerar hur resultaten ska diskuteras i välfärdsområdet är det bra att först komma överens om vem som sammanställer resultaten i en sådan form att det är lätt att diskutera dem tillsammans. Ett annat alternativ är att granska resultaten på mötet direkt i THL:s resultatvy Barns och ungas hälsa och välbefinnande. Eftersom det vanligtvis finns begränsat med tid för detta är det viktigt att på förhand fundera på vilka indikatorer som är viktigast att presentera för de anställda eller beslutsfattarna.
Välfärdsområdenas elevhälsotjänster diskuteras både i regionfullmäktige och bland de anställda. Presentationen av resultaten från enkäten Hälsa i skolan kan antingen kombineras med ett möte eller ett evenemang, som skulle ordnas i vilket fall som helst, eller så kan man komma överens om en separat diskussionsstund dit man även bjuder in unga, till exempel från välfärdsområdets ungdomsfullmäktige.
Att ta hänsyn till de ungas synpunkter och delaktighet i diskussionen av välfärdsområdets resultat
Enkäten Hälsa i skolan genomförs för att vuxna ska ha möjlighet att höra hur barn och unga upplever sitt eget välbefinnande och elevhälsotjänsterna. Barn och unga bör involveras vid tolkningen av resultaten, och utifrån resultaten och diskussionerna kan man reflektera över utvecklingsbehoven. Forskningsgruppen för enkäten Hälsa i skolan och Finlands Ungdomsfullmäktiges Förbund rf har tillsammans tagit fram en modell för att diskutera resultaten med välfärdsområdets ungdomsfullmäktige. De föreslagna alternativen är 1) en diskussion mellan de unga själva, varpå beslutsfattarna får en sammanfattning (1 timme), 2) en gemensam diskussion mellan de unga och fullmäktige eller nämnden (2 timmar) eller utvecklingsworkshop för de unga samt fullmäktige eller nämnden (2,5 timmar). Diskussionen kan till exempel ledas av en koordinator för delaktighet eller välbefinnande, en ungdomsledare eller en annan vuxen som arbetar med unga. Diskussionen antecknas och sammandraget används vid utvecklingen av välfärdsområdets verksamhet.
Se anvisningarna om hur resultaten av enkäten Hälsa i skolan kan diskuteras tillsammans med unga i välfärdsområdet (kommer senare)
Att informera om resultaten i välfärdsområdet
Det är viktigt att de välfärdsområdesspecifika resultaten kommuniceras till beslutsfattare och anställda som är involverade i elevhälsotjänsterna och annan verksamhet med anknytning till barns och ungas välbefinnande. De områdesspecifika resultaten intresserar även medierna. Det är också viktigt att lyfta fram resultat och relaterad bakgrunds- och forskningsinformation som man vill uppmärksamma vårdnadshavarna på, till exempel sambanden mellan barnens och de ungas levnadsvanor och välbefinnande, riskerna med våld och rusmedelsanvändning samt upplevelser av kommunikationen med föräldrarna.
