Utnyttjande av resultaten i kommunen
Resultaten som stöd för utvecklingsarbetet i kommunen
Enligt hälso- och sjukvårdslagen är det kommunernas uppgift att följa upp och rapportera om barns och ungas hälsa och välbefinnande. Enkäten Hälsa i skolan ger kommunerna resultat som uppdateras vartannat år och som gör det möjligt att på lång sikt följa upp utbredningen av olika fenomen med anknytning till barns och ungas välbefinnande. Några av indikatorerna i enkäten ingår i indikatorerna för kostnadseffektivitet (KUVA-indikatorerna) som har betydelse för att bedöma en verksamhets effektivitet. Ett kommunspecifikt kunskapsunderlag är också viktigt som grund för nationella strategier, lagstiftning och beslutsfattande.
Det är avgiftsfritt för kommuner och läroanstalter att genomföra enkäten, men arbetstid bör reserveras för att koordinera genomförandet av enkäten samt för att sammanställa och behandla kommunspecifika resultat.
De kommunspecifika resultaten är offentliga
Kommunerna bör särskilt använda den offentliga vyn för att granska indikatorer för barns och ungas välbefinnande, såsom tillfredsställelse med livet, upplevt hälsotillstånd, huruvida man tycker om att gå i skolan, upplevelser av ensamhet, en väldigt svag upplevelse av delaktighet samt upplevt våld och sexuella trakasserier. Frågorna som gäller levnadsvanorna omfattar information om till exempel sömn, motion och huruvida man äter frukost samt skollunch. Kommunspecifik information om förekomsten av rusmedelsanvändning och penningspelande kan med fördel användas i det förebyggande rusmedelsarbetet. Enkäten Hälsa i skolan ger också information om fritid och hobbyer, vilket kan vara till nytta i kommunens ungdomsarbete.
Se resultaten enligt kommun
Utbildningsanordnaren får läroanstaltsspecifika resultat
Kommunen eller någon annan utbildningsanordnare utser en kontaktperson, till vilken forskningsgruppen för enkäten Hälsa i skolan skickar anvisningar om hur man loggar in för att se de läroanstaltsspecifika resultaten i området. På så sätt är det möjligt att jämföra läroanstalternas resultat med varandra och med tidigare enkätår. Resultaten kan användas till exempel för att följa upp och förbättra arbetsron, de fysiska arbetsförhållandena, skolmåltiderna eller elevhälsotjänsterna vid läroanstalterna. Det är också bra att diskutera de kommunspecifika resultaten med till exempel aktörer inom idrotts-, ungdoms- och fritidsväsendet.
Att diskutera de kommunspecifika resultaten med barn och unga
Enkäten Hälsa i skolan genomförs för att vuxna ska ha möjlighet att höra hur barn och unga upplever sitt eget välbefinnande och de tjänster som kommunen erbjuder. Barn och unga bör involveras vid tolkningen av resultaten, och utifrån resultaten och diskussionerna kan man reflektera över utvecklingsbehoven. Forskningsgruppen för enkäten Hälsa i skolan och Finlands Ungdomsfullmäktiges Förbund rf har tillsammans tagit fram en modell för att diskutera resultaten tillsammans med kommunens ungdomsfullmäktige eller andra unga i kommunen. De föreslagna alternativen är 1) en diskussion mellan de unga själva, varpå beslutsfattarna får en sammanfattning (1 timme), 2) en gemensam diskussion mellan de unga och fullmäktige eller nämnden (2 timmar) eller 3) utvecklingsworkshop för de unga samt fullmäktige eller nämnden (2,5 timmar). Diskussionen kan till exempel ledas av en koordinator för delaktighet eller välbefinnande, en ungdomsledare eller en annan vuxen som arbetar med unga. Diskussionen antecknas och sammandraget används i samband med utvecklingen av kommunens verksamhet.
Se anvisningarna om hur resultaten av enkäten Hälsa i skolan kan diskuteras tillsammans med unga i kommunen (kommer senare)
Att skapa en helhetsbild genom diskussion
När man granskar resultaten i kommunen bör man fundera på målbilden för främjandet av barns och ungas välbefinnande. Beredaren sammanställer kortfattad information om vad man vet om ämnet sedan tidigare (tidigare forskningsresultat, tidigare insamlad feedback om kommunens tjänster, de anställdas vardagsobservationer osv.). Resultaten presenteras för elever och studerande, aktörer med olika ansvarsområden i kommunen som arbetar med barns och ungas välbefinnande, beslutsfattare och vårdnadshavare. Dessa får komma med förslag på hur verksamheten kunde utvecklas. Som en del av det kommunala beslutsfattandet bör man överväga eventuella konsekvenser för människor. I barnkonsekvensbedömningen analyserar man hur tidigare beslut har kunnat påverka den nuvarande situationen. Finns det några beslut under beredning som kan påverka barns och ungas välbefinnande i framtiden? Resultaten från enkäten Hälsa i skolan kan användas som stöd för beslutsfattandet tillsammans med annan information på läroanstalts-, kommun- och områdesnivå.
