Förhandsbedömning av konsekvenser för psykisk hälsa

Psykisk hälsa är en av de viktigaste sakerna i människans liv. På individnivå påverkar god psykisk hälsa både den psykiska och fysiska hälsan, samt funktionsförmågan, studierna och arbetsprestationen och upplevelsen av god livskvalitet. God psykisk hälsa är individens, familjens, gemenskapernas, kommunens och välfärdsområdets kapital och är en viktig delfaktor i samfundens välfärd. God psykisk hälsa påverkar hela kommunens eller välfärdsområdets funktionsförmåga och inverkar även på diverse kostnader inom olika sektorer och förvaltningsområden.

Invånarnas psykiska hälsa påverkas genom beslut och åtgärder inom alla förvaltningsområden. Det betyder att psykisk hälsa bör beaktas förutom i social- och hälsovården, även i beslut som gäller till exempel kommunens utbildnings-, boende- och miljöpolitik, gemenskap och hållbar utveckling.

Förhandsbedömning av konsekvenserna för psykisk hälsa har antecknats i flera olika lagar från olika perspektiv. Kommunerna har en lagstadgad skyldighet att bedöma beslut som riktar sig till invånarnas hälsa och välbefinnande. Välfärdsområdena ska också bedöma konsekvenserna av sina beslut och lösningar med tanke på olika målgruppers hälsa och välfärd.

Syftet med en MIVA-bedömning är att bedöma beslutens och åtgärdernas eventuella positiva och/eller negativa konsekvenser för den psykiska hälsan. Frågor som påverkar psykisk hälsa i enskilda beslut kan bedömas per befolkningsgrupp eller på gemenskaps-, kommun- eller regionnivå. Det är viktigt att identifiera hur beslut och resulterande konsekvenser inverkar på olika befolkningsgrupper, till exempel äldre personers tillgång till tjänster, eller kollektivtrafik. Besluten och resulterande åtgärderna kan ha antingen direkta (till exempel bostadsområdets trygghet) eller indirekta (till exempel trivseln i boendemiljön eller grönområdena) konsekvenser. Det är viktigt att inse att besluten kan bidra till kort- eller långsiktiga konsekvenser.

Främjande av den psykiska hälsan, samt förebyggandet, behandlingen och rehabiliteringen av psykisk ohälsa utgör en omfattande helhet inom mentalvårdsarbetet. När man gör en MIVA-bedömning är det alltså bra att klargöra om bedömningen gäller en större helhet eller en del av den. Med andra ord, vill man endast fokusera på bedömningen av konsekvenser i anslutning till psykiskt välbefinnande (det vill säga psykiska hälsans positiva komponent) bör det tydliggöras.

Olika typer av konsekvenser

1. Direkta konsekvenser för den psykiska hälsan (till exempel självkänsla, psykiska färdigheter, arbetshälsa).
2. Konsekvenser för skyddsfaktorer för den psykiska hälsan på olika nivåer (till exempel resiliens på individnivå, dvs. flexibilitet vid motgångar i vardagen, och sunda levnadsvanor; boende på familje- och samhällsnivå, socialt stöd och delaktighet; jämlikhet på samhällsnivå, välfärdstjänster och trygghet).
3. Konsekvenser för vardagens struktur (till exempel arbetstid och dess flexibilitet samt skol- eller studiedagen) och tjänster (till exempel tjänster inom småbarnspedagogiken och utbildningen, kultur- och motionstjänster samt mentalvårdstjänster).
4. Konsekvenser för den fysiska vardagsmiljön, såsom den byggda och obebyggda miljön (till exempel bostads-, daghems- och skolbyggnader, servicehus och deras närmiljöer, natur- och rekreationsområden) samt samhällsstrukturen (till exempel kollektivtrafik, gång- och cykelvägar och tjänsternas tillgänglighet).
5. Konsekvenser för verksamhetsförutsättningarna (till exempel verksamhetsfinansiering/resurser) för aktörer som främjar psykisk hälsa (till exempel organisationer, kommunens bildningstjänster).
6. Konsekvenser som riskerad ökad förekomst av psykisk ohälsa (till exempel beslut gällande verkställandet och tillgången till vård och rehabilitering).

Utöver de allmänna målen för MIVA-bedömningen (till exempel öppenhet, transparens och delaktighet) är målen dessutom att:

• öka förståelsen och producera information för beredare, beslutsfattare och intressentgrupper (till exempel kommuninvånare) om hur olika åtgärder påverkar olika befolkningsgruppers, gemenskapers, kommunens eller regionens psykiska hälsa och psykiska hälsa
• ändra planeringspraxis och fokusera olika lösningar så att de främjar psykisk hälsa
• öka och stärka möjliga positiva konsekvenser av beslut som har en stödjande inverkan på den psykiska hälsan
• förebygga och minska skadliga konsekvenser av olika beslut och
• öka möjligheterna för att bedöma hur målen har uppnåtts, i anslutning till främjande av psykisk hälsa, och/eller förebyggande, vård och rehabilitering av psykiska ohälsa.

Processen för MIVA-bedömningen inleds med att identifiera ett tydligt behov, det vill säga när ett ärende som bereds identifieras ha konsekvenser för den psykiska hälsan.

Därefter påbörjas bedömningsprocessen. Bland annat fastställer man en tidtabell för bedömningen och bestämmer vem som deltar och i vilken roll.

I följande skede fastställs olika lösningar. Granskningen omfattar åtminstone det så kallande nollalternativet, det vill säga om man inte skulle göra något alls. Efter det granskas ytterligare alternativ där man gör någon slags ändring. Det är även önskvärt att fastställa via vilka granskningsfrågor alternativen bedöms.

Som stöd för MIVA-bedömningen är det viktigt att kartlägga informationsbehoven och samla in det kunskapsunderlag som behövs. Via kunskapsunderlaget kan olika alternativ som påverkar den psykiska hälsan granskas. Vid behov skaffas mer information, till exempel genom att höra olika intressentgrupper (till exempel områdets/kommunens invånare, serviceproducenter, organisationer).

I den sista fasen jämförs samtliga alternativ och ett beslut fattas. Efter beslutsfattandet är det viktigt att tydligt informera om hur beslutet utfördes och på vilka grunder. Efter MIVA-bedömningen är det också viktigt att följa upp och i efterhand bedöma hur konsekvenserna har förverkligats.

Kännetecken av en lyckad bedömningsprocess

• Vad som ska bedömas är tydligt formulerat och korrekta begrepp används
• Tidsmässiga och ekonomiska resurser har allokerats till MIVA-bedömningen
• Representanter från olika förvaltningsområden såsom kommunens eller välfärdsområdets olika verksamhetsområden deltar i MIVA-bedömningen
• Målgruppen har definierats
• Konsekvenserna beaktas i MIVA-bedömningen på kort och lång sikt
• Både positiva och negativa konsekvenser för den psykiska hälsan har beaktats
• Bedömningen grundar sig på konkret information och intressentgruppernas insatser
• MIVA-bedömningen är tillräckligt omfattande och genomförs för alla beslut i kommunen eller välfärdsområdet.

I Uleåborgs stad genomfördes en förhandsbedömning av stärkandet av mentalvårdstjänsterna för barn och unga inom basservicen

I bedömningen identifierades kort- och långsiktiga positiva konsekvenser av det föreslagna beslutet (tillägg av 10 psykiatrisk sjukskötare till basservicen) för barns och ungdomars psykiska hälsa och psykiska välbefinnande, inklusive sociala konsekvenser. Dessutom identifierades beslutsförslagets positiva konsekvenser för servicebehovet (förebyggande inverkan på rättidig och tidig vård och minskad behov av mera omfattande tjänster).

Jyväskylä stads fullmäktigemotion om sänkning av avgifterna för eftermiddagsverksamhet för familjer med låga inkomster (LAVA)

I förhandsbedömningen identifierades morgon- och eftermiddagsverksamhetens positiva psykosociala effekter på barnen samt deras sociala relationer (kamrat- och vuxenrelationer) och positiva konsekvenser för hobbymöjligheter. I bedömningen identifierades också ett samband med målen i välfärdsberättelsen, där bland annat minskning av ensamhet nämns. Bedömningen baserade sig på information från olika intressentgrupper (information samlad från tjänsteproducenter, barn och föräldrar). I bedömningen jämfördes konsekvenserna av olika verksamhetsmodeller.

Stöd för förhandsbedömning av konsekvenserna för den psykiska hälsan.