Psykiska störningar

Epätarkka kuva kadulla kulkevista ihmisistä.

 

Psykisk störning är en allmän benämning på olika psykiatriska störningar. Det rör sig om syndrom med psykiska symtom av klinisk betydelse som är förknippade med lidande eller olägenheter. Psykiska störningar klassificeras enligt symtom och svårighetsgrad. De allvarligaste störningarna orsakar subjektivt lidande samt försämrad funktionsförmåga och livskvalitet. Med en god vård kan dock även personer med svåra psykiska störningar leva ett tillfredsställande liv.

Den psykiska hälsan kan ansträngas i vissa livsskeden och tillfälligt psykiskt illamående i en svår livssituation är helt normalt. När den psykiska hälsan rubbas är det dock viktigt att man störningen identifieras och att behandlas på lämpligt sätt. Psykiska störningar är summan av flera faktorer. Ofta utlöser en stressfaktor till slut en störning som andra bidragande faktorer redan skapat en grund för.

Som psykiska störningar räknas inte vanliga reaktioner med anknytning till vardagen, såsom en normal sorgereaktion vid förlust. En reaktion på normala motgångar i livet ska inte betraktas som en sjukdom. En kraftig konflikt, till exempel i fråga om övertygelser eller åsikter, mellan individen och andra personer är inte heller en grund för att diagnostisera psykisk störning.

Förebyggande mentalvårdsarbete

Genom att förebygga störningar i den psykiska hälsan strävar man efter att minska eller avlägsna faktorer och strukturer som hotar den psykiska hälsan på både individ- och samhällsnivå.
Uppkomsten av psykiska problem kan förebyggas genom att

  • förbättra de sociala relationerna mellan människor
  • minska användningen av rusmedel
  • erbjuda hjälp för att lösa familjers problem
  • stödja barn och unga som lider av inlärningssvårigheter i skolan
  • motverka mobbning, våld och utnyttjande
  • förebygga marginalisering
  • utveckla levnadsmiljön.

Bakgrund till och identifiering av psykiska symtom

Psykiska symtom kan ha sin grund i faktorer som rör den psykosociala utvecklingen och livssituationen eller påfrestningar i samband med studier eller arbete. Att skapa och bryta relationer till andra människor kan också medföra svårigheter.

Hur känner man igen psykiska symtom? De kan bland annat omfatta följande företeelser:

  • kraftiga och plötsliga förändringar i beteendet
  • tillbakadragande
  • störande beteende
  • sensitivitet, känslighet för kritik
  • gråtmildhet
  • tydliga koncentrationssvårigheter och ständig rastlöshet
  • kraftiga humörsvängningar
  • trötthet och initiativlöshet
  • försämrad studieframgång eller arbetsinsats
  • frånvaro från arbete eller studier
  • problem i relationerna till andra människor
  • somatiska symtom, oro för hälsan
  • försämrad hygien.

Diagnostisering av psykiska störningar

Vid diagnostiseringen av psykiska störningar används två psykiatriska sjukdomsklassificeringssystem, ICD-systemet som utvecklats av Världshälsoorganisationen och DSM-systemet som utvecklats av amerikanska psykiatriförbundet. ICD-10 är klassifikationen som används i finsk hälsovård.
Den psykiatriska klassifikationshandboken ICD-10
Amerikanska psykiatriförbundets sjukdomsklassifikation DSM-5 (på engelska)