Familjevåld
Barnets föräldrar och andra vårdnadshavare ansvarar i första hand för barnets välfärd och för att skydda barnet mot både fysiskt och psykiskt våld.
När yrkesutbildade personer i olika verksamhetsmiljöer stärker faktorer som skyddar mot våld, såsom föräldraskap, omsorg om barnets grundläggande behov, god växelverkan och upplevelse av resiliens, kan de minska risken för att barnet utsätts för våld och därigenom skydda barnet. Det finns i synnerhet forskningsrön om att fysiskt våld har upphört och kunnat förebyggas.
Det är viktigt att de yrkesutbildade också identifierar riskfaktorer, såsom
- en svår ekonomisk situation
- skada eller sjukdom hos barnet
- missbruksproblem eller psykiska problem.
Föräldrarnas belastning av olika orsaker påverkar deras möjligheter och förmåga att ta hand om sina barn.
Enligt forskningsrön kan även barn och unga i särskilt utsatt ställning bli tvungna att uppleva våld, mobbning, diskriminering eller trakasserier oftare än andra barn. Till dem hör till exempel barn och unga med funktionsnedsättning eller begränsad funktionsförmåga.
Grupper i utsatt ställning
Det är viktigt att snabbt och enkelt få multiprofessionell och sakkunnig hjälp direkt till hemmen. Ibland är praktisk hjälp i vardagen viktigare än samtalshjälp. Tjänster ska också finnas tillgängliga på lika villkor på olika håll i landet.
Våld påverkar långt in i vuxenlivet
Enligt undersökningar påverkar allvarliga negativa upplevelser under barndomen (Adversed Childhood Experiences, ACES) långt in i vuxenlivet.
Våldsoffer insjuknar oftare än andra i folkhälsosjukdomar, såsom hjärt- och kärlsjukdomar, diabetes och cancer. Våld ökar också risken för olika problem med den psykiska hälsan, riskbeteende och marginalisering.
Trauman under den tidiga barndomen kan senare återspeglas bland annat i bristande självförtroende, upplevelser av att vara sämre och svårigheter att bilda bestående förtroliga relationer till andra.
Förebyggande satsningar på barns och ungas hälsa och välfärd kan leda till uppskattningsvis tredubbla ekonomiska besparingar, eftersom våldet har omedelbara konsekvenser men även följder senare i vuxen ålder och dessutom generationsöverskridande konsekvenser.
Exempel på åtgärder som ingår i temahelheten (24 åtgärder)
- Yrkesutbildade tar systematiskt upp förutsättningarna för en trygg uppväxt och uppväxtmiljö inom barn- och familjetjänsterna, såsom på rådgivningen, inom småbarnspedagogiken, i skolan, vid elevhälsan, hos socialvården, inom barnskyddet, på uppfostrings- och familjerådgivningen, inom den specialiserade sjukvården och på organisationers och kyrkans familjerådgivning. De yrkesutbildade utreder riskfaktorerna för våld tillsammans med familjen.
- Yrkesutbildade personer erbjuder psykosocialt stöd och behandling på basnivå utan dröjsmål. Sådana stödåtgärder är till exempel rådgivningens tilläggs- och hembesök, föräldragrupper, kamratstödsverksamhet, socialens hemservice för barnfamiljer, familjearbete och andra lämpliga tjänster, tjänster vid uppfostrings- och familjerådgivningar
- Praxis för ett positivt föräldraskap främjas med evidensbaserade metoder för hur föräldraskap kan stödjas med beaktande av behoven hos personer som kommer från olika etniska grupper och språkliga minoriteter. Sådana metoder är till exempel Ihmeelliset vuodet (De otroliga åren) och Voimaperheet (Kraftfamiljer).
- Man utreder vilka indikatorer föräldrar kunde använda för att bäst sålla och identifiera egna skadliga upplevelser under barndomen. Exempel på indikatorer är ACEs-IQ och SEEK. Motsvarande utredning görs om indikatorer som bedömer små barns socioemotionella färdigheter, till exempel SDQ och BITSEA.
Tillläggsinformation
Hakulinen T, Riihonen R, Laajasalo T, Järvilehto V, Keiski P, Koulu S, Nikupeteri A, Korpilahti U, Muukkonen T, Paavilainen E. & Säävälä M. 2019. Familjevåld ur barns och ungas perspektiv. Kapitel 8. I verket Korpilahti m.fl. 2019, 187–234.
Kalland M, Tenhunen T, Andell M, Ylenius-Lehtonen M, Lajunen K, Karjalainen P, Cacciatore R. & Porras K. 2019. Arbetet med att stärka barns integritet. Kapitel 7. I verket Korpilahti m.fl. 2019, 139–186.
Korpilahti U, Hakulinen T, Tupola S, Kettunen H, Lillsunde P. & Aronen E. 2019. Våldet mot barn – skyddande faktorer, riskfaktorer och konsekvenser. Kapitel 2. I verket Korpilahti m.fl. 2019, 28–51.
