Sexuellt våld

Sexuellt våld mot barn och unga är allvarlig dold brottslighet.

Servicesystemet och myndighetssamarbetet måste fungera med låg tröskel och tillräckligt tidigt för att man ska kunna förebygga och minska svåra psykiska, sociala och fysiska skador orsakade av sexuellt våld. Skadorna av sexuellt våld lindras om offren får effektiv och jämlik hjälp.

Bra sexualundervisning och integritetsarbete som inleds tidigt kan skydda barnet mot sexuellt våld. Integritetsarbetet och sexualundervisningen ska skräddarsys enligt barnets och den ungas behov. Man måste beakta särskilt utsatta barn och unga, såsom barn och unga med funktionsnedsättning eller begränsad funktionsförmåga. 
Grupper i utsatt ställning

Det är nödvändigt att förbättra kunskapen om sexuellt våld och förebyggandet av det hos yrkesutbildade personer som arbetar med barn och unga, så att de lätt kan identifiera fenomenet och hantera fallen effektivt och barnsensitivt.

Sexuellt våld förekommer också i digitala medier

Barn berättar sällan för myndigheterna om sexuellt våld de utsatts för.

Ännu svårare är det för barn att berätta om sexuellt våld om

  • gärningen har sparats som en bild eller video
  • barnet behöver särskilt stöd för att berätta om saken till exempel på grund av en utvecklingsstörning.

Till följd av coronapandemin flyttades skolornas undervisning till största delen till webben. Det gjorde även flera hobbyer riktade till barn och unga. Den tid som barn och unga tillbringar på webben ökade, vilket kan ha exponerat barnen för sexuellt våld i digitala medier.

Om olagligt bildmaterial som bevisar sexualbrott mot barn laddas upp på nätet kan det vara svårt att få bort det helt. Offret för en sådan gärning löper en betydande risk för allvarligt psykiskt illamående, beteendestörningar eller till och med självdestruktivitet.

För att skydda barn mot sexuellt våld krävs sakkunskap och multiprofessionellt myndighets- och organisationssamarbete både nationellt och internationellt. Sexualbrott mot barn via digitala medier följer inte ländernas gränser. Det internationella samarbetet för att avlägsna olagligt bildmaterial är snabbt och effektivt

Kvaliteten på bedömningen av skadan varierar

Med bedömning av skada som orsakats barn på grund av sexuellt våld avses individuella psykiatriska undersökningar av barnet, som vid behov omfattar undersökningar som utförs av en psykolog.

Barnen befinner sig i en nationellt ojämlik ställning vad gäller bedömningen av skadan, eftersom kompetensen hos de experter inom hälso- och sjukvården som gör bedömningarna varierar. I Finland vet man inte heller om barnets rättsskydd förverkligas i bedömningen av skadan.

Läkare och psykologer behöver kontinuerlig utbildning för att bedömningen ska vara av hög kvalitet.

Man kan återhämta sig från sexuellt våld. Samhället har en särskild skyldighet att sörja för alla nödvändiga åtgärder som stöder drabbade barns överlevnad.

Exempel på åtgärder som ingår i temahelheten (19 åtgärder)

  • I det första skedet utökas utbildningen om sexuellt våld och förebyggande av det i innehållet i hälsovårdarnas och barnmorskornas grundläggande utbildning och fortbildning, med beaktande av barn och unga i särskilt utsatt ställning.
  • Barn och unga ska få information och anvisningar om var de får hjälp för sexuellt våld. De måste veta vart de kan anmäla sexuella trakasserier, grooming och sexuellt våld även i digitala medier.
  • Man utarbetar nationella anvisningar för läkare för bedömning av medicinsk skada i en situation där de individuellt bedömer den skada som ett sexualbrott orsakat ett barn.

Tillläggsinformation

Joki-Erkkilä M, Salmivalli A-M, Tenhunen T, Darth M. & Lehrbäck H. 2019. Sexuellt våld mot barn och unga – prevention och skademinimering. Kapitel 10. I verket Korpilahti m.fl. 2019, 273–341.

Peltola M, Lahtinen H, Peltola J. & Puura K. 2019. Bedömning av men vid sexualbrott mot barn. Kapitel 12. I verket Korpilahti m.fl. 2019, 517–528.

Vaaranen-Valkonen N. & Laitinen H-L. 2019. Sexuella trakasserier, grooming och sexuellt våld i digitala medier. Kapitel 11. I verket Korpilahti m.fl. 2019, 517–528.