Våld och integritetsarbete i verksamhetsmiljöer utanför hemmet

Varje barn och ung person har enligt olika författningar och FN:s konvention om barnets rättigheter rätt till en trygg uppväxtmiljö.

De vuxnas uppgift är att se till att barn och unga kan leka, lära sig och utöva hobbyer i trygga miljöer där de inte behöver uppleva våld eller mobbning. En trygg uppväxtmiljö innebär också att barnets och den ungas socioemotionella färdigheter, integritet och sexuella utveckling stöds i olika verksamhetsmiljöer.

Småbarnspedagogik, läroanstalter och handledd hobbyverksamhet

Mobbning och våld mellan barn och unga i skolåldern har varit mycket aktuellt och det finns också gott om forskningsrön om detta. Mobbning förekommer dock redan i småbarnsåldern.

Det är viktigt att yrkesutbildade personer identifierar mobbning och ingriper i den redan i ett tidigt skede. I planerna för småbarnspedagogik bör man anteckna ett systematiskt, sakkunnigt och evidensbaserat arbete som förebygger mobbning. Anordnare och aktörer inom småbarnspedagogiken behöver också handledande stödmaterial för att dessa mål ska uppnås.

Många barn och unga berättar inte om det våld de utsatts för. Utifrån enkätmaterial upplever flera elever att de inte nödvändigtvis alltid har möjlighet att diskutera sådant som tynger dem med vuxna i skolan. Bättre diskussionsmöjligheter i skolans elevhälsotjänster skulle också ge barn och unga möjlighet att berätta om våld, mobbning och trakasserier.

Även i motionsverksamheten för barn och unga förekommer osakligt bemötande. Idrottsorganisationer och -föreningar har delvis bristfälliga färdigheter att ingripa i problemet. Olympiska kommittén, grenförbunden och organisationerna har tillsammans inlett arbetet med detta, men det behövs ännu mycket mer kompetens. I åtgärdsplanen behandlas mobbning, trakasserier och våld i ledd motions- och idrottsverksamhet, senare i halvtidsutvärderingen 2022 kan perspektivet eventuellt utvidgas till annan hobbyverksamhet.

Integritetsarbete och sexualundervisning

Barn och unga har rätt att få stöd för att stärka sina socioemotionella färdigheter och sin integritet samt att få sexualundervisning enligt ålder och utvecklingsnivå.

I synnerhet små barns problem med den socioemotionella utvecklingen samt föräldrars negativa upplevelser under barndomen identifieras fortfarande dåligt. Föräldrarna och de yrkesutbildade behöver mer kompetens för att stärka och stöda kunskaperna och färdigheterna samt sexualundervisningen.

Man måste fästa uppmärksamhet vid sexualundervisningen för barn och unga. Man måste säkerställa att varje barn får information om vad sexuellt våld och sexuellt utnyttjande som brott innebär.

Det centrala innehållet i sexualundervisningen är information om sexuella rättigheter: 

  • hur trygga de egna gränserna och den kroppsliga integriteten
  • hur agera i farliga situationer, dvs. integritet.

Exempel på åtgärder som ingår i temahelheten (27 åtgärder)

  • Skol- och studerandehälsovårdens yrkesutbildade personer samt kuratorer och psykologer ska ta upp mobbning, hot om våld och trakasserier samt erfarenheter av sådant i alla klientkontakter. 
  • Idrottsföreningar och andra aktörer som ordnar ledd motionsverksamhet ska systematiskt ta i bruk anvisningar för arbete mot kränkande bemötande, mobbning och trakasserier.
  • Genom fortbildning utökas kunskaperna och färdigheterna hos personalen inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen om integritetsarbete och sexualundervisning på åldersnivå. Särskilt utsatta barns och ungas särskilda behov beaktas.

Tillläggsinformation

Kalland M, Tenhunen T, Andell M, Ylenius-Lehtonen M, Lajunen K, Karjalainen P, Cacciatore R. & Porras K. 2019. Arbetet med att stärka barns integritet T. Kapitel 7. I verket Korpilahti m.fl. 2019, 139–186.

Salmivalli C, Rissanen M, Kola-Torvinen P, Hietanen-Peltola M, Korpilahti U, Helenius J, Rautava M & Porras K. 2019. Våld, mobbning och trakasserier i småbarnspedagogiken, läroinrättningarna och den ledda hobbyverksamheten. Kapitel 9. I verket Korpilahti m.fl. 2019, s. 235–269.