Planetär hälsa och välfärd

Målet med hållbar utveckling är att de nuvarande generationernas behov ska kunna tillgodoses utan att uppfyllandet av kommande generationers behov äventyras. I ett helhetsperspektiv beaktar hållbar utveckling ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter på ett balanserat sätt. Delområdena för stark hållbarhet är tätt sammankopplade, ett kan inte uppnås utan att beakta de andra tillräckligt. Därför är det viktigt att man i beslut och samhällsåtgärder samtidigt beaktar alla dimensioner av övergripande hållbarhet och förstår att ekologisk hållbarhet är grunden för allt.

Ekologisk hållbarhet innebär att jordens bärkraft beaktas. Naturens processer definierar de så kallade planetära gränserna inom vilka mänskans aktiviteter måste hålla sig. Omsorg om den ekologiska hållbarheten styr användningen av miljön och naturresurserna så att jordens resurser inte överkonsumeras och så att miljön inte förorenas eller förstörs.

Social hållbarhet syftar på samhällets förmåga att upprätthålla och främja människors hälsa och välfärd på lång sikt. Den omfattar flera olika dimensioner, såsom sociala strukturer, jämlikhet, utbildning, minskad fattigdom, mänskliga rättigheter och social rättvisa. Ett socialt hållbart samhälle ser till att resurserna fördelas rättvist, behandlar alla sina medlemmar rättvist och jämlikt, erbjuder möjligheter att utvecklas och delta i samhället och tar hand om utsatta befolkningsgrupper.

Ekonomisk hållbarhet innebär en balanserad ekonomi som stöder den sociala och ekologiska hållbarheten även på lång sikt, det vill säga utan att förstöra naturresurser eller skuldsätta sig. Ekonomisk hållbarhet grundar sig på värnande om naturkapitalet, sparsam och jämlik användning av icke-förnybara naturresurser, minimering av avfall och cirkulär ekonomi.

De snabba anpassnings- och begränsningsåtgärder som behövs för att stävja miljökriserna berör olika befolkningsgrupper på olika sätt. Därför ska åtgärderna riktas så att effekterna av att främja miljö, hälsa och välfärd förverkligas på ett så rättvist sätt som möjligt.

Förändringar som gäller till exempel rörlighet, boende, mat eller arbete berör olika grupper på olika sätt. Även om människors motivation till livsstilsförändringar som är mer hållbara med tanke på miljön och samtidigt främjar hälsan skulle öka, har alla inte samma möjligheter att till exempel röra sig till fots eller med cykel eller äta vegetarisk kost.

Dessutom varierar olika gruppers sårbarhet för bland annat klimatförändringarnas effekter mycket och det finns också regionala skillnader. Värmeböljor är i synnerhet belastande för äldre och långtidssjuka. Låginkomsttagare kan bli mer sårbara för följderna av klimatförändringen om de inte har resurser att förbereda sig och anpassa sig till förändringarna. Miljöförändringarnas indirekta konsekvenser för näringslivet, livsmedelspriserna och arbetsplatserna kan också försämra hälsan och välfärden och öka ojämlikheten i samhället.

Fattiga och utsatta samhällen upplever ofta de negativa effekterna av klimatförändringen kraftigast, vilket leder till att levnadsförhållanden äventyras särskilt inom sårbara samhällen. Det är viktigt att identifiera och beakta dessa ojämlikheter i åtgärderna för att bekämpa och anpassa sig till klimatförändringen.

Utmaningarna som är förknippade med dagens miljökriser är komplexa och svårlösliga och sammanflätade med ekonomiska, sociala och folkhälsomässiga utmaningar. För att lösa de nuvarande globala kriserna behövs systemiska tanke- och problemlösningsmodeller som kan beakta sambanden mellan de olika problemen.

Genom systemisk granskning kan man bättre förstå sambanden mellan samhällets strukturer, åtgärder, funktioner, den byggda miljön och människors levnadsvanor och deras inverkan på varandra.

En förändring av de nuvarande sätten att konsumera naturresurser och påverka miljöns tillstånd är nödvändig för att övergå till ett hållbart samhälle inom gränserna för jordens bärkraft. De nuvarande åtgärderna räcker inte till för att stoppa klimatförändringen, minskningen av biologisk mångfald eller föroreningen av naturen och de hälsorisker de orsakar.

Till exempel är det avgörande att minska användningen av fossila bränslen och öka användningen av förnybara energikällor för att bromsa klimatförändringen och förbättra luftkvaliteten. Detta kräver både snabba och långsiktiga åtgärder och tillräckliga investeringar. Det krävs också omfattande förändringar i livsmedelssystemet.

Människans verksamhet har haft betydande konsekvenser för jordklotets tillstånd. Mänskligheten förbrukar varje år mer naturresurser än vad jordklotet kan producera. Samtidigt har föroreningar förstört vattendragen, luften och marken. Människans verksamhet har lett till att jordens medeltemperatur har stigit med över 1,15 grader jämfört med den förindustriella tiden.

Överkonsumtionen av naturresurser, miljöförstöringen och den skadliga behandlingen av miljön är ett hot mot hälsa och välfärd på många sätt. Utöver att dämpa miljöförändringarna är vi nu tvungna att förbereda oss på följderna av dem, såsom värmeböljor och andra extrema väderfenomen, samt de hälsoeffekter och ökande kostnader de medför.

Dessutom syns bristen på närkontakt med naturen redan i nu vår hälsa och vårt välmående. Under det senaste århundradet har vår livsmiljö urbaniserats och våra levnadsvanor förändrats. Förändringarna har lett till att mångfalden i människokroppens mikrobiom har utarmats och att immunsystemets balans har rubbats. Detta har i sin tur ett samband med uppkomsten av flera sjukdomar, såsom allergier, astma och typ 1-diabetes.

Inom planetär hälsa och välfärd strävar man efter att identifiera och främja i synnerhet sådana lösningar som samtidigt gynnar både människors hälsa och välfärd och bekämpningen av klimat- och miljökriser. Det viktigaste för att lösa klimatkrisen och minska de olägenheter den orsakar är att snabbt avveckla användningen av fossila bränslen.

Denna förändring skulle också på ett betydande sätt förbättra luftkvaliteten och minska sjukligheten till följd av luftföroreningar. Andra exempel på hur man samtidigt främjar miljöns och människors hälsa är att få fler att välja en växt- och fiskbaserad kost och en fysiskt aktiv livsstil. Ett annat exempel är att minska på rökningen, eftersom nikotinprodukter orsakar både stora hälso- och miljöolägenheter.

Alla beslutsnivåer och alla politiska områden påverkar människans hälsa och välfärd och miljöns tillstånd. Beslutsfattare ska beakta olika perspektiv och se de långsiktiga konsekvenserna av beslut även över sektorsgränserna. Planetär hälsa och välfärd medför ett brett synsätt och kan erbjuda den grund som modernt beslutsfattande behöver. Därför föreslår THL i sina påverkansmål att planetär hälsa och välfärd ska utgöra kärnan i allt beslutsfattandet.

Planetär hälsa är ett relativt nytt begrepp, men man har sett ett ökat behov av synsättet både i Finland och internationellt. Forskningen inom området växer hela tiden. Forskningsmässigt är det fråga om ett tvärvetenskapligt område där medicinsk, miljövetenskaplig och till exempel biologisk sakkunskap förenas med sakkunskap inom socialvetenskaper och ekonomi och även inom andra områden på ett sätt som främjar människors hälsa och välfärd på lång sikt, samtidigt som den övergripande hållbarheten säkerställs.

Under de kommande åren fortsätter THL att främja befolkningens välfärd, hälsa och säkerhet genom att också utgå från planetär hälsa och välfärd. Planetär hälsa och välfärd stöder förverkligandet av FN:s globala mål för hållbar utveckling som Finland har förbundit sig till.

Begrepp som står nära planetär hälsa och välfärd och delvis överlappar är till exempel One health och välfärdsekonomi.