Hur är det med dig? -materialet
Hur är det med dig? är en fråga som varje socialarbetare bör ställa till det placerade barnet. Det är nämligen socialarbetaren som har det främsta ansvaret för barnets välbefinnande och för att barnets bästa tillgodoses i vården utom hemmet.
Materialet består av följande:
- Diskussionsteman avsedda att användas för att skapa diskussion mellan socialarbetaren och det placerade barnet
- En blankett som barnet kan fylla i under samtalet
Hur ska materialet användas?
Temana är lämpliga för träffar med barn och unga i åldern 8–17 år och de är avsedda för att skapa diskussion. Meningen är att det ska uppstå en samtalssituation som ger barnet eller den unga största möjliga plats att berätta om sådant som är viktigt för hen. Ett samtal där bägge parter är aktiva och för en verklig dialog:
- stärker förtroendet mellan socialarbetaren och barnet,
- möjliggör att berätta för barnet vilka rättigheter hen har,
- är till stöd för barnets tillväxt och utveckling, och
- ger information om barnets välbefinnande samt om eventuella problem på placeringsplatsen utom hemmet.
Samtalet kan till exempel löpa så att barnet eller du väljer vilka teman som är viktiga och som samtalet ska handla om. Det är inte meningen att alla teman ska behandlas under ett samtal. Varje temasida kan skrivas ut separat. Temasidorna innehåller bilder som barnet kan färglägga medan samtalet pågår. Barnet bör få tid att fylla i blanketten. Kom ihåg att kolla om barnet behöver hjälp med att läsa eller förstå de olika påståendena. En bra tidpunkt för blanketten är halvvägs genom samtalet. När barnet är klar med svaren är det viktigt att ni diskuterar barnets svar.
Vad baserar sig diskussionstemana på?
Materialet bygger på
- omfattande forskningsresultat om faktorer som är centrala för placerade barns välbefinnande
- erfarenheter delade av socialarbetare som jobbar med vården utom hemmet om vad som är viktigt att veta om placerade barns erfarenheter
Den ekologiska teorins tanke om att barnets tillväxt- och levnadsmiljö inte bara består av placeringsplatsen utom hemmet utan även av de övriga gemenskaperna där barnet är med (skola, hobbyer, familj/familjer och kamratgrupper) är en viktig grundprincip i materialet.
Materialet är illustrerat av Elise Liikala.
Centrala undersökningar som ligger till grund för materialet och som är till stöd då du använder materialet:
Anglin James P. & Scott Angela (2016) "We Don't Feel That Love". Retrospective Reflections on the Experiences of Removal, Transitions and Trauma from Former Youth in Care. Victoria BC: University of Victoria (pdf)
Enroos Rosi, Heino Tarja, Helavirta Susanna, Laakso Riitta & Pösö, Tarja (2017) Vuosi huostassa. Lastensuojelun aikatietoista tarkastelua. Janus 4(25), 297–311.
Enroos Rosi, Heino Tarja & Pösö Tarja (toim.) (2016) Huostaanotto. Lastensuojelun vaativin tehtävä. Tampere: Vastapaino.
Helavirta Susanna, Laakso Riitta & Pösö Tarja (2018) Familiarity or Not: Children’s Choice of Interviewer in a Study of Substitute Care. Child care in practice 24(3), 258–272.
Hyvärinen Sauli & Pösö Tarja (2018) Lapsen haastattelu lastensuojelussa. Jyväskylä: PS-kustannus.
Laakso Riitta (2016) Huostaanotto ja muutokset lapsen elämässä. Teoksessa Rosi Enroos, Tarja Heino & Tarja Pösö (toim.) Huostaanotto. Lastensuojelun vaativin tehtävä. Tampere: Vastapaino,157–187.
Laakso Riitta & Enroos Rosi (2016) Vierailla ovilla. Lapsen sijaishuoltopaikkaan tulo huostaanotettujen lasten ja sijaishuoltopaikkojen toimijoiden näkökulmasta. Yhteiskuntapolitiikka 81(5), 506–515.
Pösö Tarja, Helavirta Susanna & Laakso Riitta (2018). Time in care: The first months in care. Families, Relationships and Societies 7(1), 89–101.
Whittaker James K., del Valle Jorge and Holmes Lisa (toim.) (2015) Therapeutic Residential Care with Children and Youth: Developing Evidence-Based International Practice. London and Philadelphia: Jessica Kingsley Publishers.
Wood Marsha & Selwyn Julie (2017) Looked after children and young people’s views on what matters to their subjective well-being. Adoption & Fostering, 41(1), 20–34.
