Finländarnas penningspel 2023
År 2023 hade 70 procent av finländarna spelat minst en typ av penningspel under de senaste 12 månaderna (kvinnor 65 %; män 75 %). Detta motsvarar cirka 2 524 000 personer.
Andelen som spelade om pengar minskade bland kvinnor och män. Andelen minskade i alla myndiga åldersgrupper från 2019 till 2023. Spelandet om pengar har minskat och blivit allt mer sporadiskt även på längre sikt. År 2023 spelade de svarande vanligtvis mer sällan än en gång i månaden. Internetspelande var vanligast bland män och 45–59-åringar. Internetspelandet blev vanligare bland 45–74-åringar, men bland unga vuxna minskade det.
De mest spelade typerna av penningspel är fortfarande de spel som Veikkaus erbjuder: lottospel och/eller Joker (52 %), lotterispel (40 %) och penningautomatspel någon annanstans än på kasino (18 %). Spelandet av Veikkaus penningspel minskade jämfört med 2019.
Sju procent av de som svarade hade spelat minst ett penningspel på nätet som inte hörde till Veikkaus år 2023. En större andel av männen (12 %) spelade penningspel på nätet som inte hörde till Veikkaus än av kvinnorna (2 %). Denna andel omfattade också dem som spelat Pafs (Ålands Penningautomatförening) och utländska spelleverantörers spel på nätet. Spelandet av spel på nätet som inte hörde till Veikkaus ökade bland 45–59-åringar och bland dem med lägst inkomst.
Även om det inte skedde någon förändring i mängden spelande av utländska spel på nätet 2023 jämfört med 2019, har spelandet av dessa spel ökat under en längre period. Det blev vanligare att spela Pafs spel på nätet mellan år 2019 och 2023.
4,2 procent av de svarande (kvinnor 1,8 %, män 6,6 %) spelade på en nivå som utgör en måttlig risk eller problemspelande. Detta motsvarar cirka 151 000 personer. År 2023 avviker från tidigare mätningar, då motsvarande andel var cirka tre procent.
Spelproblem med olika allvarlighetsgrad är vanligare bland män än bland kvinnor. Dessutom var andelen män som spelade åtminstone på måttlig risknivå 2023 högre än vid tidigare mätningar.
År 2023 upplevde 74 procent av de svarande (män 65 %; kvinnor 82 %) att monopolsystemet är ett bra sätt att begränsa problemen med penningspelande. Stödet för monopolsystemet som ett sätt att förebygga problem har ökat på lång sikt. Mellan 2019 och 2023 ökade dock stödet för monopolsystemet bland kvinnor och minskade bland män. I synnerhet den yngsta och äldsta åldersgruppen upplevde att monopolsystemet är ett bra sätt att begränsa de problem som penningspel orsakar.
Attityderna till spelande om pengar har blivit mer negativa på längre sikt. Efter 2019 blev attityderna mer positiva bland 45–59-åringar och 60–74-åringar, men i de övriga åldersgrupperna blev de mer negativa. Kvinnornas attityder har varit jämna vid varje granskningstidpunkt, men männens attityder har varierat.
Undersökningen Finländarnas penningspel granskar spelande om pengar, spelproblem samt attityder och/eller åsikter om spelande om pengar bland 15–74-åriga finländare åren 2007, 2011, 2015, 2019 och 2023. THL genomförde undersökningen på uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet (SHM). SHM finansierade undersökningen (52 § i lotterilagen). Statistikcentralen genomförde undersökningen med hjälp av enkäter på nätet och per post samt telefonintervjuer. 5977 finländare deltog i undersökningen år 2023.
Statistikbeskrivning
Statistiken beskriver spelande om pengar och spelproblem samt attityder och åsikter i anslutning till spelande om pengar bland 15–74-åringar på det finländska fastlandet. Statistiken behandlar spelandets frekvens, de typer av penningspel som spelas, kanaler för och tillhandahållare av penningspel samt konsumtionen av penningspel. I statistiken granskas dessutom spelproblem ur både spelarens och de närståendes synvinkel.
Från och med 2023 produceras statistiken utifrån en omfattande enkät på nätet och per post som grundar sig på ett urval som en del av befolkningsundersökningen Finländarnas penningspel.
Uppföljningar som upprepas regelbundet och är nationellt representativa är det enda tillförlitliga sättet att granska hur spelandet om pengar och spelproblemen samt fenomen som har en central koppling till dem förändras över tid.
Genomförandet av undersökningen har styrts av strävan att bevara den tidsmässiga jämförbarheten och möjligheten att granska hur viktiga indikatorer förändras med tiden. Statistiken gäller spelande om pengar (t.ex. speltyper och frekvens), förekomst av spelproblem, konsumtion av penningspel samt attityder och åsikter om spelande om pengar.
Syftet med statistiken är att producera tillförlitlig och aktuell information för forskare, experter, direktörer och politiska beslutsfattare inom social- och hälsovården samt de aktörer som utvecklar åtgärder för att förebygga och minska skadeverkningarna av penningspel samt utvecklar behandling/stöd och vårdtjänster relaterade till penningspel.
Källa
Finländarnas penningspel 2023
Statistikrapport 15/2024, 16.4.2024. THL.
Kontaktuppgifter
forskningschef
Anne Salonen
tfn 029 524 8125
e-post: [email protected]
Finländarnas penningspelande
Syftet med befolkningsundersökningen Finländarnas penningspel är att producera tillförlitlig och aktuell information om invånarnas penningspelande och spelrelaterade skador.