Finländarnas penningspel

Kvalitetsbeskrivning

I befolkningsundersökningen Finländarnas penningspel undersöks spel om pengar, spelproblem, åsikter om spel om pengar och faktorer relaterade till dessa bland finländare i åldern 15–74 år. I enkäten behandlades följande teman: 1) attityder till och åsikter om spel om pengar, 2) spelande om pengar, 3) relation till spel om pengar, 4) spelande om pengar i den närmaste kretsen, 5) digitalt spelande, 6) hälsa och välbefinnande och 7) bakgrundsuppgifter. Resultaten av undersökningen om spel om pengar har publicerats som en statistikrapport på finska. Denna statistikrapport på svenska innehåller endast en sammanfattning av statistikrapporten, en kvalitetsbeskrivning och resultattabeller.

• Metodbeskrivning
• Uppgifternas riktighet och exakthet
• Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet
• Uppgifternas jämförbarhet

Institutet för hälsa och välfärd (THL) ansvarade för att planera och genomföra befolkningsundersökningen Finländarnas penningspel. I enlighet med 52 § i lotterilagen (1047/2001) ska skadeverkningar till följd av spel om pengar följas och vara föremål för forskning. Social- och hälsovårdsministeriet svarar för bevakningen av och forskningen kring skadeverkningarna, för bedömningen av skadeverkningar som är förenade med anordnande av spel om pengar samt för utvecklandet av förebyggande åtgärder och behandling i anslutning till dessa skadeverkningar. Institutet för hälsa och välfärd verkställer uppgiften i enlighet med ett uppdrag av social- och hälsovårdsministeriet (SHM). Bestämmelser om THL:s uppgifter finns i lagen om Institutet för hälsa och välfärd (31.10.2008/668). Bestämmelser om forskning när det gäller spelrelaterade skador finns i 52 § (23.11.2001/1047), 53 § (22.12.2021/1284) och 55 § (22.12.2021/1284) i lotterilagen.

SHM är uppdragsgivare och finansiär av undersökningen (52 § i lotterilagen). Undersökningen är en del av en helhet vars huvudlinjer fastställs i fyraåriga ramavtal mellan SHM och THL: perioden 2016–2019 (THL/142/6.00.00/2016), perioden 2020–2023 (THL/1802/6.00.00/2019) och perioden 2024–2027 (THL/5540/6.00.00/2023). En representant för SHM ingick i styrgruppen för forskningsprojektet. Styrgruppens roll var rådgivande och vid dess möten fastställdes de viktigaste riktlinjerna för projektet. SHM deltog inte i analysen, rapporteringen eller tolkningen av statistikrapportens resultat.

Metodbeskrivning

Uppgifterna i statistikrapporten grundar sig på tvärsnittsdata från befolkningsundersökningen Finländarnas penningspel som genomfördes 2007, 2011, 2015, 2019 och 2023 (tabell 1). Undersökningens målpopulation är hushållsbefolkningen i åldern 15–74 år som är bosatta på finländska fastlandet. Personer som bor på institution, bostadslösa, utlandsfinländare (samt personer som bor på Åland) och personer som har ett annat modersmål än finska, svenska eller samiska uteslöts från undersökningen. Undersökningens målpopulation (3 610 339) omfattar 64,4 procent av den finländska befolkningen (5 608 881; Statistikcentralens befolkningsdatabas 22.11.2023). I materialet från år 2007 inkluderades endast 15–74-åringar (n = 4 772) i denna statistikrapport eftersom deltagarna i undersökningen från år 2007 var 15 år eller äldre.

Taloustutkimus samlade in forskningsmaterialet 2007 och 2011, medan Statistikcentralen ansvarade för datainsamlingen 2015, 2019 (Salonen m.fl. 2020) och 2023. Forskningsmaterialet från 2003 (Ilkas & Turja 2003) togs inte med i denna statistikrapport eftersom det fanns betydande utmaningar med jämförbarheten (bl.a. olika ålder på målgruppen och olika tidsspann för de använda indikatorerna).  

Statistikcentralens grupp för datainsamlingstjänster genomförde 2023 års datainsamling. Det var möjligt att delta i undersökningen på finska eller svenska. Metoden för att samla in undersökningsmaterialet ändrades från telefonintervjuer till en kombination av en webb- och postenkät. För att utvärdera metodändringen samlades en del av materialet fortfarande in genom telefonintervjuer. Undersökningsresultaten för 2023 presenteras i statistikrapporten med ett kombinerat material som omfattar både svaren från webb- och postenkäten och telefonintervjuerna. Webb- och postenkäten testades vid Statistikcentralen och THL. Den målsatta svarsprocenten för datainsamlingen var över 35 procent för webb- och postenkäten och över 50 procent för telefonintervjuerna. Sammanlagt 5 977 personer deltog i undersökningen, med en svarsprocent på 36,9.

Den kombinerade webb- och postenkäten genomfördes under perioden 7.9–10.12.2023 och urvalets storlek var 15 000. Webb- och postenkäten besvarades av 5 349 personer. Efter att övertäckningen minskats uppgick svarsandelen till 35,7 procent. Datainsamlingen inleddes med en webbenkät som kunde besvaras under hela perioden. Det tog i genomsnitt 20 minuter att besvara webbenkäten. I ett senare skede av datainsamlingen fick respondenterna möjlighet att besvara enkäten i pappersformat. Av svaren på den kombinerade webb- och postenkäten var 4 596 (85,9 %) från webbenkäten och 753 (14,1 %) från pappersenkäten.

Det gjordes fyra utskick i anslutning till webb- och postenkäten: de två första var följebrev med information om undersökningen samt anvisningar och personliga koder för att svara på webben. Det första följebrevet var fyrsidigt och ett mjukt reflex skickades med i kuvertet. Det andra brevet som skickades ut var tvåsidigt och hade separata versioner för unga (15–30-åringar) och äldre respondenter. Det tredje utskicket innehöll förutom koderna för att svara på webben en pappersenkät och ett returkuvert. Det fjärde utskicket var ett påminnelsekort med koderna för att svara på webben. Påminnelser skickades också ut via e-post om personens e-postadress hade registrerats i befolkningsdatasystemet. Uppgift om e-postadress fanns för cirka 65 procent av hela urvalet. E-postpåminnelserna innehöll en personlig direktlänk, via vilken respondenterna kunde komma åt enkäten utan att behöva fylla i inloggningskoderna.

För att bedöma effekten av metodändringen inkluderades i datainsamlingen för 2023 ett separat urval som samlats in genom telefonintervjuer (n = 1 250). Dessa svar samlades in med hjälp av samma enkät som användes i datainsamlingen från webb- och postenkätens urval. I telefonintervjuerna deltog 628 personer, och svarsprocenten var 50,7 efter att övertäckningen eliminerats. Telefonintervjuernas genomsnittliga längd var cirka 31 minuter.

I anslutning till telefonintervjuerna skickades två följebrev per post. Det första brevet hade fyra sidor och postades i två delar: 11.9.2023 (första delen) och 9.10.2023 (andra delen). Det andra tvåsidiga brevet skickades ut 2.11.2023 och hade separata versioner för unga (15–30-åringar) och äldre respondenter. I breven skickades ett mjukt reflex med. Förutom att ringa upp personerna försökte intervjuarna också nå dem via e-post och sms. Telefonintervjuerna genomfördes av 26 utbildade statistikintervjuare från Statistikcentralen.

Statistikcentralens utbildade statistikintervjuare fick självstudiematerial och fick gå en förberedande utbildning innan datainsamlingen inleddes. I datainsamlingen använde Statistikcentralen en presentationsvideo på finska och svenska, som särskilt var avsedd för respondenter under 30 år. Länken till presentationsvideon skickades till respondenterna via sms och e-post. Dessutom var videon tillgänglig under hela datainsamlingen på Statistikcentralens webbplats för datainsamlingen inom befolkningsundersökningen Finländarnas penningspel.

Under hela datainsamlingen följde man upp och bedömde svaren varje vecka. På samma sätt som 2015 och 2019 bereddes 2023 års material vid Statistikcentralen innan det överläts till THL. I beredningsprocessen kontrollerade man och snyggade upp materialet. Därefter granskades forskningsmaterialet också av THL. Statistikrapporten utvärderades och godkändes enligt THL:s praxis. Statistiken finns på THL:s webbplats.

Uppgifternas riktighet och exakthet

Svarsprocenten i undersökningen Finländarnas penningspel har varierat mellan 25,0 och 61,9 procent under olika år (tabell 1). Dessa svarsprocenter är inte helt jämförbara, eftersom andelen övertäckning och bortfall inte har rapporterats särskilt detaljerat i det forskningsmaterial som samlats in av Taloustutkimus år 2007 och 2011. År 2023 var orsakerna till övertäckning följande: avliden, bestående skada eller sjukdom, permanent flytt utomlands, permanent institutionsvård, okänd adress och telefonnummer och annat bruttobortfall. I webb- och postenkäten omfattade övertäckningen 23 personer och i telefonintervjuerna 12 personer.

Åren 2007 och 2011, då Taloustutkimus samlade in forskningsmaterialet, var de vanligaste orsakerna till bortfall att uppgifter om telefonnummer saknades samt att personer nekade till deltagandet i undersökningen. Däremot var dessa ovannämnda orsaker betydligt mer ovanliga i det forskningsmaterial som Statistikcentralen samlade in 2015, 2019 och 2023.

År 2023 omfattade bortfallet 9 628 personer i webb- och postenkäten, och orsaken till bortfallet kunde endast fastställas för en liten del av dessa. Dessutom hörde en del av dem som valdes till urvalet inte längre till målgruppen. 222 personer svarade inte fullständigt på enkäten, 64 personer nekade till deltagande och 23 personer ingick i övertäckningen. Om det hade funnits mer information om dem som ingick i bortfallet kunde nettourvalet ha varit mindre och svarsandelen på motsvarande sätt något högre. I telefonintervjuerna bestod bortfallet av 610 personer, av vilka 238 nekade, 217 kund inte nås, 149 nekade inte direkt, sex intervjuer avbröts och 12 personer ingick i övertäckningen.

I tabell 2 presenteras fördelningen av respondenterna enligt befolkningsgrupp i materialet som helhet och enligt svarssätt. Överlag deltog kvinnor mer aktivt i undersökningen och fler kvinnor än män deltog i webb- och postenkäten, men i telefonintervjuerna deltog män i större utsträckning än kvinnor. Svarsandelarna i de yngsta åldersgrupperna är betydligt lägre än i de äldsta åldersgrupperna. I webb- och postenkäten är svarsaktiviteten lika stor mellan de två lägsta åldersgrupperna bland männen. I telefonintervjuerna är svarsaktiviteten lika stor mellan de två lägsta åldersgrupperna bland kvinnorna och de två högsta åldersgrupperna bland männen. Det finns tydliga skillnader i svarsandelarna mellan olika utbildningsnivåer. Svarsandelen var lägst bland dem som avlagt högst en examen på grundnivå och högst bland dem som avlagt en examen på högre högskolenivå eller forskarnivå. Denna skillnad verkar vara mer påtaglig i datainsamlingen inom webb- och postenkäten.

Av dem som svarade på undersökningen 2023 var 52,7 procent kvinnor och 47,3 procent män (tabell 3). Av respondenterna var 2,9 procent i åldern 15–17 år och andelen respondenter ökade med stigande åldersgrupp. Det fanns respondenter från varje landskap på det finländska fastlandet, men flest från Nyland.

Undersökningsmaterialet viktades för att motsvara undersökningens målpopulation. Två viktkoefficienter bildades för varje respondent i undersökningsmaterialet. Urvalsvikterna är höjande, dvs. vid beräkningen av de totala skattningarna kan resultaten granskas på målpopulationens nivå. Summan av urvalsvikterna motsvarar således undersökningens målpopulation (N = 3 610 339; Statistikcentralens befolkningsdatabas november 2023). Varje respondent representerar alltså i genomsnitt 604 personer på befolkningsnivå. Analysvikterna har ingen höjande effekt, utan vikternas värden varierar på vardera sidan av ett och summan av dem blir antalet respondenter i undersökningsmaterialet.

Viktningen genomfördes separat för varje delmaterial och benämndes på följande sätt: urvalsvikter (kombinerat material: URVALSVIKT; webb- och postenkät: URVALSVIKT1; telefonintervju URVALSVIKT2:) och analysvikter som härletts från dessa (kombinerat material: ANALYSVIKT; webb- och postenkät: ANALYSVIKT1 ; telefonintervju: ANALYYSIPAINO2). I tabell 3 presenteras de oviktade och viktade andelarna av deltagarna i undersökningen enligt respondentgrupp.

Viktningen grundar sig på en kalibreringsmetod där fördelningarna av de valda variablerna som skattats från undersökningsmaterialet tvingas att motsvara målpopulationens fördelning (s.k. viktningskriterier). Med metoden strävar man efter att minska den skevhet som svarsbortfallet orsakar och på så sätt effektivisera skattningen. För kalibreringen användes CALMAR2 -programmet som utvecklats i Frankrike, och dess logistiska kalibreringsmetod, där viktvariationerna kan begränsas. Som viktningskriterier användes ålders- och könsfördelning (efter kön 15–19, 20–24, 25–34, 35–49, 50–64, 65–74; 12 klasser), område (landskap; 18 klasser) och klassificering stad-landsbygd (7 klasser). I telefonintervjudelen var det nödvändigt att göra områdesklassificeringen grövre genom att slå samman klasserna för Kajanaland och Norra Karelen, eftersom det endast fanns tre respondenter från Kajanaland.  

Urvalsstorleken (n = 1 250) för de telefonintervjuer som samlades in för att bedöma effekten av metodändringen baserade sig på styrkeberäkningar, där urvalsstorlekarna fastställdes till 15 000 personer för webb- och postenkäten och till 1 250 personer för telefonintervjun. Man antog att svarsaktiviteten som lägst skulle vara minst 30 procent för webb- och postenkäten och minst 40 procent för telefonintervjun. Signifikansnivån fastställdes till 0,025 och styrkan till 0,80. Vid dessa val, för andelar på 80 procent, är en skillnad mellan andelarna på minst 5,4-6,1 procent statistiskt signifikant. På motsvarande sätt, för andelar på 1,5 procent, är en skillnad på minst 1,2–2,2 procent statistiskt signifikant. Detta innebär att det sannolikt inte kan observeras några statistiskt signifikanta skillnader mellan metoderna för andelar på cirka 1,5 procent eller mindre.

I tabell 4 presenteras huvudindikatorernas andelar separat för deltagarna i webb- och postenkäten respektive telefonintervjun. I granskningen av PGSI-andelarna har spelare med måttlig risk (PGSI = 3–7) och problemspelare ≥ 8) slagits samman till en klass, eftersom storleken på telefonintervjumaterialet inte räcker till för att bedöma effekten av metodändringen separat i gruppen med minst åtta PGSI-poäng.

Andelen som endast spelar på fysiska spelplatser är lägre bland dem som svarat på webb- och postenkäten än bland dem som svarat på telefonintervjun. På motsvarande sätt är andelen som spelar endast på internet högre i webb- och postenkäten än i telefonintervjun. Vidare är andelen lågriskspelare lägre i telefonintervjun än i webb- och postenkäten, när man endast jämför andelen lågriskspelare med en dikotom variabel. Dessa resultat innebär att man måste beakta metodändringen när man jämför 2023 års resultat med tidigare resultat vad gäller kanalen för spelande eller lågriskspelare. Till exempel kan ökningen av andelen internetspelare från 2019 till 2023 (tabellbilaga 7) delvis bero på att det finns fler som endast spelar på internet bland dem som svarat på webb- och postenkäten jämfört med bland dem som svarat på telefonintervjun. Generellt sett verkar metodändringen inte ha någon inverkan på resultaten.

Uppgifternas tillgänglighet och tydlighet

Undersökningen har förordats av Institutet för hälsa och välfärds forskningsetiska nämnd (THL/1700/6.02.01/2023). Avsikten är att det undersökningsmaterial som samlats in genom webb- och postenkäten och telefonintervjuerna senare ska kompletteras med andra uppgifter från administrativa register. Statiskcentralens statistiketiska nämnd har gett sitt samtycke till (möte 17.4.2023) att använda separat fastställda registeruppgifter i de fortsatta analyserna, och därefter gjordes i materialet för deltagarna de preciseringar som Statistikcentralen föreslagit. Statistikcentralen har beviljat användningstillstånd för särskilt angivet material som senare ska kombineras med enkätmaterialet (ärendenummer TK/1632/07.03.00/2023). THL är personuppgiftsansvarig för undersökningen och Statistikcentralen är personuppgiftsbiträde.

Tidigare års forskningsmaterial finns tillgängligt i Dataarkivet (FSD) och får fritt användas av forskare och forskarvärlden. Statistikcentralen skickar 2023 års material utan tillhörande registeruppgifter till FSD direkt när alla centrala resultat av undersökningen har publicerats. Personuppgifter kommer inte att överföras utanför EU eller EES. För 2023 finns dataskyddsmeddelandet för den vetenskapliga undersökningen på finska på webbsidorna för befolkningsundersökningen Finländarnas penningspel (www.thl.fi/rahapelitutkimus). En konsekvensbedömning avseende dataskydd (DPIA, Data Protection Impact Assessment) har gjorts.

De statistiska analyserna gjordes i huvudsak med programmet IBM SPSS Statistics (version 27). Granskningen av den kumulerade konsumtionen av spel om pengar, granskningen av attityderna i anslutning till spel om pengar, styrkeberäkningarna samt en del av grafiken och kontrollkörningarna gjordes med R-programmet (version 4.3.3). Vid beräkningen av de viktade andelarna gjordes inga avrundningar för förväntade frekvenser eller vikter. I analyserna användes inga åldersstandardiseringar.

Statistiskt signifikanta resultat (p ≤ 0,05) har rapporterats. Den statistiska signifikansen (p) av den tidsmässiga förändringen beräknades med chi-två-testet för de procentuella fördelningarna och med t-testet för oberoende urval för medelvärdena, där man i första hand jämförde den första mätningstidpunkten (huvudsakligen 2007) och 2023 samt den föregående mätningstidpunkten (2019) och 2023. Jämförelserna har i princip genomförts för alla respondenter. Resultat för undergrupper med färre än fem respondenter har inte alls rapporterats. I tabellbilagorna till statistikrapporten har antalet respondenter (n) rapporterats utan viktkoefficient. Procentandelen (%) har rapporterats med viktkoefficient.

Uppgifternas jämförbarhet

Den tidsmässiga jämförbarheten och möjligheten att granska hur viktiga indikatorer förändras med tiden har prioriterats i genomförandet av befolkningsundersökningen Finländarnas penningspel. De centrala indikatorerna gäller spel om pengar (speltyper, spelandets frekvens osv.), utbredningen av spelproblem samt attityder till och åsikter om spel om pengar. För att säkerställa den tidsmässiga jämförbarheten har man strävat efter att datainsamlingen är så likartad som möjligt under hela tidsperioden vad gäller design och frågor. För att möjliggöra en tidsmässig jämförelse kombinerades forskningsmaterialet från 2023 med en SPSS-matris som innehöll data från 2007, 2011, 2015 och 2019. För att de tidigare forskningsmaterialen skulle överensstämma med klassificeringarna i undersökningen från 2023 slogs de jämförbara variablerna samman och klassificerades på nytt. De respondentgrupper som användes i statistikrapporten var: kön (registerbaserad), ålder (registerbaserad) och nettoinkomster (från enkäten). Nettoinkomsterna delades in i tertiler separat för varje års material. Dessutom skapades separata inkomsttertiler för alla respondenter och enbart för respondenter som spelat om pengar. De viktigaste indikatorerna som granskades namngavs enhetligt. För 2023 ersattes inga värden som saknades. När indikatorerna bildades klassificerades uppgifter som saknades i kategori 0.

2023 ändrades metoden för att samla in uppgifterna från telefonintervjuer till en kombinerad webb- och postenkät. De preliminära resultaten visade att metodändringen inte påverkade största delen av resultaten. Skillnader framkom dock i internetspelarnas andel och bedömningen av spelproblemets allvarlighet (tabell 4).

Det har också förekommit andra skillnader mellan uppföljningsåren i hur undersökningen genomförts. Efter 2015 har undersökningarna genomförts i samarbete med Statistikcentralen. Före det ansvarade Taloustutkimus för datainsamlingen. Svarsaktiviteten har varierat under olika år (tabell 1); i forskningsmaterialet från 2007 var svarsaktiviteten lägst (25 %) och i forskningsmaterialet från 2015 var svarsaktiviteten högst (62 %). Svarsaktiviteten i det kombinerade materialet för 2023 var 37 procent, vilket är lägre än 2015 och 2019, men högre än innan dess. Den lägre svarsaktiviteten 2023 beror till stor del på metodändringen. Den lägre svarsaktiviteten ökar resultatens osäkerhet, men materialet för 2023 är fortfarande representativt. Forskningsmaterialen från 2007 och 2015 samlades in på våren, medan materialen från 2011, 2019 och 2023 samlades in på hösten och/eller vintern. Uppgifter som saknas i de ursprungliga materialen har ersatts på lite olika sätt, men i denna rapport har man försökt förenhetliga dessa tillvägagångssätt. I urvalet 2007 fanns det ingen övre åldersgräns. Under de övriga åren har målpopulationen varit hushållsbefolkningen i åldern 15–74 år som bor på det finländska fastlandet. För 2007 inkluderades endast personer i åldern 15–74-år i denna statistik.

I enkäten har man använt flera internationella indikatorer, och därför är resultaten i många avseenden jämförbara med motsvarande internationella och nationella undersökningar.

Utbudet av spel om pengar förändras ständigt: nya spel och nya speltyper kommer ut på marknaden. På grund av det förändrade spelutbudet har spelandet av olika speltyper kartlagts något annorlunda under olika år. För att göra materialet tidsmässigt jämförbart har vissa speltyper kombinerats i denna statistikrapport (tabellbilaga 8). Vid granskningen av antalet speltyper har den tidigare nämnda listan över speltyper använts, och dessutom har man har räknat med privat spelande om pengar och spelande om pengar utanför monopolsystemet. Det är alltså inte fråga om antalet enskilda spel. Som en följd av spelutvecklingen kan dragen och egenskaperna hos samma speltyp, samt distributionskanalerna för spel, och därmed även spelens skadlighet ha förändrats mellan 2007 och 2023.

År 2019 och 2023 fick respondenterna uppge sin konsumtion av spel av pengar enligt valfri spelfrekvens. Tidigare år har frågorna om konsumtion av spel om pengar ställts lite annorlunda och därför görs inga tidsmässiga jämförelser av konsumtionen av spel om pengar i denna rapport förutom för 2019 och 2023. Vid granskningen av konsumtionen av spel om pengar som en kontinuerlig variabel eller vid granskningen av den kumulerade spelkonsumtionen har konfidensintervall presenterats, eftersom dessa variabler innehåller mycket osäkerhet. I materialet från 2019 fanns en avvikande observation som ersattes med det näst högsta värdet i samma undersökning. I materialet för 2023 gjordes inga ersättningar.

Frågan om motivationsfaktorer för spelande om pengar är en fråga som ursprungligen utvecklades för en amerikansk undersökning och som anpassades av samma arbetsgrupp (Williams, Volberg m.fl. 2017; Williams, Pekov m.fl. 2017). År 2023 ställdes frågorna om motivationsfaktorer på lite annat sätt än 2019.

Åren 2003–2007 användes enbart SOGS-indikatorn (South Oaks Gambling Screen; Lesieur & Blume 1987; 1993) för att kartlägga huruvida en respondents spelande om pengar var problematiskt. SOGS- och PGSI-indikatorerna användes parallellt 2011–2019. Från och med 2023 bedöms dock spelproblemens allvarlighetsgrad enbart med hjälp av PGSI-indikatorn (Problem Gambling Severity Index; Ferris & Wynne 2001). PGSI-indikatorn omfattar nio frågor som mäter spelproblem och/eller riskspelande av olika allvarlighetsgrad. PGSI möjliggör bättre jämförbarhet än SOGS nationellt och internationellt. PGSI lämpar sig att användas både för befolkningsundersökningar och som hjälpmedel i kliniskt arbete. Baserat på tidigare års erfarenheter var respondenterna i undersökningen Finländarnas penningspel mer benägna att avbryta under SOGS-frågorna: SOGS-indikatorn är omfattande. Det var också nödvändigt att avstå från det andra mätinstrumentet för att undvika en negativ inverkan på svarsaktiviteten.

Poängsättningarna enligt PGSI har förutom på det ursprungliga klassificeringssättet (Ferris & Wynne 2001) beskrivits på alternativa klassificeringssätt (Currie m.fl. 2010, Stone m.fl. 2015). I statistikrapportens bilagor, tabellerna 20–27, presenteras siffror som kan användas för flera klassificeringsalternativ. I statistikrapporten har resultaten för PGSI-indikatorn rapporterats i första hand enligt den ursprungliga poängsättningsmetoden (Ferris & Wynne 2001). Till grund för detta beslut ligger THL:s internationella enkät för intressentgrupper sommaren 2022, som visade att den ursprungliga poängsättningen är att föredra internationellt, särskilt för att garantera jämförbarhet.

2023 användes korta versioner av Harms Checklist-indikatorn, som utvecklats i Australien, för att mäta skadeverkningarna av spel om pengar. Dessa har tidigare använts bland annat i THL:s befolkningsundersökning Enkäten om penningspel. SGHS-10 tar upp tio olika negativa konsekvenser av spel om pengar: ekonomiska skadeverkningar (5 st.), känslomässiga skadeverkningar (4 st.) och skadeverkningar på relationer (1 st.) (Browne m.fl. 2018). SGHS-10-indikatorn, som innehåller tio frågor, lämpar sig för att identifiera skadeverkningarna av spel om pengar även bland personer som spelar på låg risknivå (Boyle et al. 2022). SGHS-18, som innehåller 18 frågor, lämpar sig för situationer där man vill undersöka skadeverkningarna med hjälp av en mätare som är lätt att fylla i, men som ger en mångsidigare bild av skadeverkningarna (Latvala m.fl. 2021). SGHS-18 kartlägger ekonomiska skadeverkningar (3 st.), skadeverkningar i anslutning till arbete och studier (3 st.), skadeverkningar för hälsan (3 st.), känslomässiga skadeverkningar (3 st.), skadeverkningar för relationer (3 st.) och andra skadeverkningar (3 st.). Ovan nämnda kategorier är desamma som i den ursprungliga Harms Checklist-indikatorn med 72 olika skadeverkningar (Browne m.fl. 2016; Langham m.fl. 2016; Li m.fl. 2016). Frågorna om skadeverkningar av spel om pengar ställdes endast till dem som svarade på webb- och postenkäten.

Granskningen av hur vanligt problematiskt spelande är ur ett närståendeperspektiv baserar sig på respondentens egen syn på den närståendes spelande om pengar. I de frågor som redan använts under flera års tid har ett tidsspann inte fastställts för granskningen, och svaren återspeglar sålunda snarare ett tidsspann som omfattar hela livstiden. I 2023 års enkät inkluderades en preciserande fråga beträffande en bedömning av situationen under de senaste 12 månaderna. Siffrorna för hur utbrett problemet är ur ett närståendeperspektiv är inte jämförbara med den uppskattade prevalensen och/eller uppskattade förekomsten av spelproblem hos respondenten själv (PGSI) de senaste 12 månaderna. De skadeverkningar som en närstående, antingen en familjemedlem eller en person som på annat sätt står spelaren nära, upplever är ofta av samma typ som de skadeverkningar som spelaren själv upplever (Li m.fl. 2016).

Attityderna i anslutning till spel om pengar undersöktes med hjälp av indikatorn Attitudes Towards Gambling Scale (ATGS-8; Orford m.fl. 2009; Wardle m.fl. 2011). Påståendena besvarades på en svarsskala på 1–5 (1 = helt av samma åsikt, 5 = helt av annan åsikt). Hälften av påståendena inverterades för summapoängen (tabell 43; påståendena 1, 4, 6 och 7). Utifrån poängen beräknades poängsumman, som kunde vara åtta som minst och 40 som mest. Summapoängen beräknades endast för personer som hade besvarat alla åtta frågor. Värden som saknades ersattes inte. Således saknades svar från 648 personer 2011, 259 personer 2015 och 275 personer 2019 och 224 personer 2023. På basis av summapoängen var gränsvärdet för en negativ och positiv attityd mittpunkten, dvs. 24: under 24 poäng motsvarar en negativ attityd, 24 poäng en neutral attityd och över 24 poäng en positiv attityd (Wardle m.fl. 2011). ATGS-8-indikatorn har visat sig vara internt konsekvent i finländska undersökningar: alfavärdet är 0,71-0,73 (Salonen, Castrén, Raisamo m.fl. 2014; Salonen, Alho & Castrén 2017).

Dessutom har enskilda frågor om åsikter använts för att kartlägga och följa upp aktuella ämnen.

I enkäten ställdes också frågor om välbefinnande och levnadsvanor som inte rapporteras i denna statistikrapport. Den psykiska belastningen mättes med Mental Health Inventory-indikatorn med fem frågor (MHI-5; Berwick m.fl. 1991). Ensamhet hos respondenten mättes med en enskild fråga. Alkoholkonsumtion mättes med hjälp av Alcohol Use Disorders Identification Test (AUDIT-C; Seppä 2010), som innehåller tre frågor. Hur problematiskt det digitala spelandet var undersöktes med hjälp Gaming Addiction Scale (GAS-7, Lemmens m.fl. 2009), som innehåller sju frågor, och dess finskspråkiga version (Männikkö m.fl. 2015). År 2011, 2015, 2019 och 2019 undersöktes respondentens egen syn på hur problematiskt det digitala spelandet är också med en enskild fråga.

Tabellerna i kvalitetsbeskrivning finns i statistikrapporten: Finländarnas penningspel 2023