Närståendevård och familjevård

Närståendevård och familjevård stöder äldre, funktionshindrade och sjuka personers boende i hemmet. Från och med början av 2023 överförs stöd för närståendevård och familjevård till välfärdsområdenas ansvar.

Sidans innehåll

Närståendevård

Närståendevård innebär att vård och omsorg ordnas i hemförhållanden med hjälp av en anhörig eller någon annan närstående person, som har ett uppdragsavtal med välfärdsområdet.

  • I Finland får cirka 50 000 personer närståendevård.
  • Antalet närståendevårdare är cirka 48 000.
  • Majoriteten av närståendevårdarna är kvinnor.
  • Minnessjukdomar är den vanligaste orsaken till närståendevård.

Under året 2022 fick 4,2 procent av befolkningen över 74 år stöd för närståendevård. Ungefär hälften av kommunerna uppnådde det riksomfattande 5 procents mål.

Närståendevårdarnas situation

  • 80 procent av närståendevårdarna sköter sina närstående nästan dygnet runt på ett bindande sätt.
  • 57 procent av dem som får närståendevård skulle vara klienter inom intensiv hemvård eller serviceboende med heldygnsomsorg om de inte hade en närståendevårdare.

Närståendevården är ofta tung och bindande. Trots detta får cirka 40 procent av närståendevårdarna som har ett uppdragsavtal inget annat stöd än ett arvode och lagstadgade lediga dagar.

Allt fler närståendevårdare är också själva äldre och vårdar sin make eller maka. Äldre närståendevårdare löper en särskilt stor risk för utmattning. 

Stöd enligt behov och väl samordnat stöd förebygger utmattning hos närståendevårdare och förbättrar livskvaliteten hos personer som behöver vård och omsorg.

Hur kan man stöda närståendevårdare?

Närståendevårdare stöds av

  • regelbunden kontakt
  • undersökningar av välmående och hälsa
  • stödtjänster enligt behov 
  • lagstadgade ledigheter samt uppmuntran och stöd för att hålla dem
  • övriga ledigheter som beviljas vid behov
  • mångsidiga alternativ för avlösarservice i hemmet och utom hemmet 
  • hjälp med att ordna avlösarservice
  • befrielse från klientavgifter
  • möjlighet att förvärvsarbeta om man önskar

Många anhöriga tar hand om sina närstående utan ett uppdragsavtal. Stöd behövs också i sådana situationer inom närståendevården.

Familjevård

Familjevård är lämplig för äldre som behöver mera tjänster än hemvård men för vilka effektiverat serviceboende och institutionsvård dygnet runt är för tunga alternativ. Vården ordnas i familjevårdarens privata hem eller hemma hos den vårdbehövande.

Välfärdsområdet ska ingå ett uppdragsavtal med familjevårdaren eller avtal om ordnande av familjevård med en producent av professionellt familjevård. Professionellt familjehem måste ha tillstånd enligt lagen om privat socialservice.

Inom familjevården kan en äldre person vara en del av familjegemenskapen, leva i en vanlig familjs vardag och känna sig trygg.

Familjevårdslag

Vem passar familjevård för?

Familjevård passar äldre som

  • klarar sig med hjälp av en person
  • inte har en långt fortskriden minnessjukdom
  • i allmänhet har en god nattsömn
  • känner sig ensam eller otrygg hemma

Former av familjevård

  • Kortvarig dygnetruntvård eller deltids familjevård i den äldres eget hem
    • stödjer en äldres boende i hemmet och förmågan att klara sig i vardagen
    • är ett sätt att ordna närståendevårdarens lediga dagar och korta ledigheter för att sköta ärenden
    • är till hjälp om hemvårdsbesök inte kan ge tillräcklig närvaro
    • stödjer en konvalescent äldre person eller en person under rehabilitering efter en period i sjukhusvård
  • Deltids eller kortvarig familjevård i familjehem
    • inför meningsfulla aktiviteter som upprätthåller funktionsförmågan
    • erbjuder sociala relationer
    • är ett sätt att ordna närståendevårdarens lediga dagar och korta ledigheter för att sköta ärenden
    • gör det möjligt för närståendevårdaren att arbeta utom hemmet
  • Långvarig, kontinuerlig familjevård i familjehem
    • ett alternativ när det inte längre är möjligt att bo hemma med stöd av hemvård, närståendevård och/eller partiell eller kortvarig familjevård
    • kan även ordnas hemma hos vårdmottagaren.

Familjevårdarens uppgift

En familjevårdare behöver inte vara yrkesutbildad inom social- och hälsovården.

Under den förberedande utbildningen säkerställer man att personen lämpar sig som familjevårdare. Välfärdsområden och organisationer ordnar gemensam förberedande utbildning för familjevårdare.

Välfärdsområden ordnar lagstadgade åtgärder som stöder familjevårdares ork och välbefinnande.

Familjevårdare stöds på många olika sätt. Välfärdsområdet

  • utser en ansvarig arbetstagare för varje person som vårdas som har tillräckligt med tid att stöda familjevårdaren
  • bistår vid behov familjevårdaren vid ordnandet av avlösarservice under lagstadgade lediga dagar
  • kartlägger en heltidsanställd familjevårdares ork genom undersökningar av välmående och hälsa och sammanställer en servicehelhet som stöder hans eller hennes välbefinnande
  • stöder familjevårdaren med hjälp av arbetshandledning, tilläggsutbildning och kamratstöd
  • stöder familjevård vid behov genom hemvårdens och hemsjukvårdens tjänster.

Familjevård i kommunerna

Omfattningen på familjevården för äldre är fortfarande liten. Det var 269 familjehem och 1936 äldre i familjevård i 107 kommuner i slutet av året 2021. På riksnivå eftersträvas till och med en tiofaldig tillväxt.
Mer statistik om familjevård i Sotkanet

När välfärdsområdet tar med familjevård i sitt serviceutbud behövs

  • en regelbok
  • förberedande utbildning av familjevårdare
  • en koordinator

Läs om samordnad verksamhetsmodell för organisering av familjevård (på finska, Innokylä)
Mer information om familjevård för äldre (på finska, Förbundet för Familjevård i Finland rf)

Uppdaterad: