Annat klientarbete inom skolhälsovården

Inom skolhälsovården träffar man också elever och familjer enligt individuella behov till exempel vid uppföljningsbesök och extra besök samt på hälsovårdarens öppna mottagningar. Skolhälsovårdens särskilda stöd planeras så att det motsvarar de individuella behoven. En del elever behöver stöd i skolan för att behandla sin sjukdom eller för att följa sin kost. 

Uppföljningsbesök och extra besök

Vid hälsoundersökningar eller i andra sammanhang kan det komma fram frågor som gäller elevens välfärd och hälsa eller familjens situation och som kräver en grundligare utredning, stöd, behandling eller uppföljning. Då kommer man överens om uppföljningsbesök eller extra besök till skolhälsovården eller om att göra en hälsoundersökning enligt det individuella behovet mellan de periodiska hälsoundersökningarna. 

Besökens innehåll, längd och antal anpassas till det ärende som utreds, behandlas eller följs upp. Hälsovårdaren och läkaren kan genomföra mötena ensam, tillsammans som ett arbetspar eller vid behov som gemensamma mottagningar tillsammans med andra elevhälsotjänster. Under besöken kan man till exempel följa upp tillväxten och utvecklingen eller erbjuda eleven stöd vid psykiska problem. 

Hälsovårdarens öppna mottagningar

En viktig arbetsform inom skolhälsovården är hälsovårdarens öppna mottagningar, som eleverna kan komma till utan att boka tid för att diskutera sina symtom och frågor som de funderar på.

Skolhälsovårdens tjänster ordnas så att man under de dagar då hälsovårdaren arbetar i skolan i fråga kan komma till hälsovårdarens mottagning utan tidsbokning vid på förhand meddelade tidpunkter. Vid andra tidpunkter kan hälsovårdaren vara tillgänglig till exempel per telefon.

Särskilt stöd inom skolhälsovården

Till skolhälsovårdens uppgifter hör att tidigt identifiera elevens behov av särskilt stöd eller undersökningar och erbjuda stöd samt att hänvisa eleven till nödvändiga fortsatta undersökningar och fortsatt vård.

Behovet av särskilt stöd utreds alltid när det framkommer någon oro eller risk i anslutning till eleven eller familjen. Så gör man särskilt när det i eleven, familjen eller omgivningen finns faktorer som kan äventyra en sund uppväxt och utveckling.

Stödbehovet bedöms närmare till exempel i följande situationer: 

  • barnets och den ungas sjukdom, psykiska problem och missbruksproblem, mobbning, inlärningssvårigheter
  • fysiskt eller psykiskt våld mot barnet och brister i primärvården, omsorgen och interaktionen inom familjen
  • återkommande uppsökande av vård på grund av olycksfall
  • allvarliga sjukdomar hos föräldrarna, psykiska problem eller missbruksproblem, våld i nära relationer 
  • problem med familjens utkomst och levnadsförhållanden.

Dessutom kan till exempel plötsliga kriser och att en elev vårdas utom hemmet eller omfattas av annat barnskydd medföra behov av särskilt stöd.

Läs mer om särskilt stöd inom skolhälsovården:

Hälsorådgivningen och hälsoundersökningarna inom skolhälsovården ordnas så att elevens och familjens behov av särskilt stöd identifieras i ett så tidigt skede som möjligt och det stöd som behövs ordnas utan dröjsmål.

Bedömningen av stödbehovet och genomförandet eller ordnandet av stödet förutsätter vanligtvis extra besök till skolhälsovården och ofta också sektorsövergripande samarbete.

Läs mer om sektorsövergripande samarbete inom elevhälsotjänsterna:

  • Arbetsfördelning och teamarbete inom elevhälsotjänsterna
  • Sektorsövergripande individuellt inriktad elevhälsa


Vid behov samarbetar skolhälsovården också med andra social- och hälsovårdstjänster. 

Stöd för behandling av sjukdom under skoldagen

Elevens symtom eller sjukdom kan kräva stöd och vård under skoldagen, till exempel en specialdiet eller medicinering.

Den individuella nutrition, behandling, det stöd och den uppföljning som eleven behöver under skoldagen avtalas tillsammans med eleven, vårdnadshavarna, skolans personal och skolhälsovården. En god praxis är att ordna ett gemensamt möte för att planera elevens stöd eller vård. Vid behov kan man konsultera eller bjuda in till mötet yrkesutbildade personer inom hälso- och sjukvården som ansvarar för elevens vård.

Läkemedelsbehandlingen genomförs i skolan i enlighet med den plan för läkemedelsbehandling som utarbetats. 
Läs mer (kapitel 6.2) i handboken: Säker läkemedelsbehandling: Handbok för upprättande av plan för läkemedelsbehandling (SHM) 

En skriftlig plan görs upp över överenskomna frågor, såsom vilket stöd eller vilken vård eleven får under skoldagen, vem som ger det, vem som fungerar som ersättare och hur den nödvändiga uppföljningen ordnas. Även en beskrivning av den särskilda kost som behövs på grund av sjukdom görs skriftligen.  

Det är viktigt att tidvis samlas för att utvärdera långtidssjuka barns och ungas stöd och vård under skoldagen.

Verksamhetsmodellen för behandling av diabetes hos barn under skoldagen och det planeringsformulär som beskrivs i publikationen kan också tillämpas på andra långvarigt sjuka elever. Verksamhetsmodell för behandling av diabetes hos barn under skoldagen (SHM) (på finska).

Mer information

Uppdaterad: